Alla inlägg av Christel Söderholm

Öppna universitetet öppnare än vanligt i coronatider

De öppna universiteten runt om i landet var snabba att räcka ut en hjälpande hand när coronakrisen stängde landets universitetscampus och undervisningen flyttade ut på distans. En stor del av vårens distanskurser vid öppna universiteten gjordes avgiftsfria för examensstuderande vid landets alla universitet. Inledningsvis gällde det över hundra studiehelheter och mängden har ökat vart efter.

Genom det här ville man bredda utbudet av distanskurser, för att stöda universitetens examensstuderande genom coronakrisen. Den tillfälliga avgiftsfriheten gäller fram till slutet av juli.

majlen saarinen

Majlen Saarinen.

Utbildningschef Majlen Saarinen vid Åbo Akademis öppna universitet (Öpu) är glad över att samarbetsnätverket kunde agera snabbt.

– Det var upp till bevis som gällde när det verkligen behövdes. Från idé till ett riksomfattande kursutbud kom vi på mindre än en vecka. Särskilt överraskad är jag ändå inte, vi har ett välfungerande samarbete sedan länge.

Öppna universitetens samarbetsnätverk Avoin Foorumi grundades 2004 och samtliga öppna universitet i Finland är representerade där.

– Det breddade kursutbudet har tagits tacksamt emot av studerande vars studieplaner plötsligt ändrade på grund av coronapandemin. Många kan inte heller genomföra planerade praktikperioder eller deras sommarjobb blir inte av på grund av situationen, då har de nu större möjlighet att studera istället, säger Saarinen.

Coronapandemin påverkade förstås också verksamheten vid de öppna universiteten, genom att närstudier inte längre var möjliga att genomföra.

– Öppna universitetet vid Åbo Akademi har jobbat med nätkurser i över tjugo år, så våra lärare och planerare är vana och behövde inte göra något digiskutt. Enstaka kurser hade närstudier eller tentamen man fick planera om till distans istället.

Enligt Saarinen hoppas man kunna erbjuda höstens kurser enligt planerna, vid behov kan fler kurser föreläsningskurser omarbetas till distanskurser. Däremot har sommarkurser efterfrågats mera nu, främst på grund av att studerande inte fått de sommarjobb de utlovats, och därför gärna studerar mera.

– Vi har till exempel två kurser i historia som Öpu arrangerar på initiativ av professorn i historia.

Klicka här för Öppna universitetets sommarkursutbud. Kurserna är öppna för både studerande och andra intresserade. Via samma länk kommer du också vidare till de öppna universitetens gemensamma studieutbud, där kurserna är avgiftsfria för examensstuderande (till 31.7) men öppna för alla intresserade. Följ med! Sidorna kommer ännu att kompletteras under våren och sommaren!

Du kan börja anmäla dig till höstens Öpukurser från och med den 17 augusti. Kursutbudet publiceras på adressen www.abo.fi/opu.

Personalpresentation: Johanna Fredenberg

Jag heter Johanna Fredenberg, är utbildad bildkonstnär och miljöbiolog, och jag arbetar som planerare för naturvetenskaper och hållbar utveckling. Jag fungerar också som lärare i på nätkurser som berör olika aspekter av hållbarhet. I dagens värld kan jag inte tänka mig ett viktigare jobb, än att få sprida kunskap om hur vi kan leva så att vi tar hand om både planeten och varandra.
#kontinuerligtlärande #farmaci #hållbarutveckling #hållbarhetsmålen #toinenreittiyliopistoon #opuleden #naturvetenskaper #äppeltuggan

Och så vill alla Johannas kolleger passa på att gratulera Johanna som fyller 50 år i dag! Som ni ser har hon världens mest bedårande breda och genuina leende och benämns som
-Positiv, glad
-Hjälpsam, arbetsam
-Noggrann, estetisk

 

 

 

Grattis Johanna!

Personalpresentation: Majlen Saarinen

Jag heter Majlen Saarinen och jobbar som utbildningschef. Öppna universitetet är en fantastisk uppfinning och vår verksamheten är inkluderande och jämlik eftersom vem som helst kan gå på våra kurser, oavsett bakgrund och erfarenhet. Vi erbjuder alltfler nätkurser för att öka tillgängligheten och flexibiliteten i studierna. Öpu är till för alla!

Vi har på öppna universitetet ett brett nätverk av samarbetsparter i Svenskfinland. Vi har gott samarbete med lärare och ämnesansvariga på fakulteterna vid Åbo Akademi, utan alla dessa duktiga människor skulle vi inte ha någon verksamhet.  Våra studerande är en heterogen grupp, från gymnasiestuderande till pensionärer. Däremellan ryms alla de som i olika skeden av arbetskarriären vill komplettera sin kompetens.

Det bästa sättet att utveckla samhället är med hjälp av kunskap. Utbildning och bildning är alltid rätt!  Under många år har jag inte själv haft tid att gå på kurs, men nu läser jag spanska och det är fantastiskt roligt att lära sig något nytt.

Just nu längtar jag tillbaka till mitt arbetsrum med utsikt mot domkyrkan. Då vi nu jobbar på distans och ser människor mest via skärmen så är det viktigt att få ombyte och avkoppling på annat sätt. Jag njuter av trädgård och natur och följer med vårens framsteg aktivare och ännu mera förväntansfullt än andra år.

#kontinuerligtlärande
#entuggakunskap
#öppnauniversitetet

Vad kan en sjuåring lära oss vuxna om stresshantering?

”Det som är bra just nu är att vi kör så mycket mindre bil. Se på luften” säger Ella, 7 år. Hon når den springande punkten i nuläget mycket snabbt.

På en vecka i mars förändrades hela världen. Våra tidtabeller skrevs om. Känslan av trygghet fick sig en törn. Hela samhället tvingades att förhålla sig till att det som var igår, inte är idag. Flera av oss har förlorat sina jobb, uppdrag och resultatmål för i  år. Andra tvingas pressa sig till utmattningens gräns med arbetstimmar som inte är mänskliga, hälsosamma eller självvalda. Några är totalt skilda från sin familj eller ensamma utan någon att bolla dagliga tankar med.

Ella, 7år, kan knappast oroa sig för risken att insjukna eller den ekonomiska krisen, fenomenen är så  abstrakta, men hon besitter en förmåga som är så viktig just nu. Vi har alla olika sätt att stå ut med att inte veta hur och när coronakrisen kommer att ta slut. Många av oss hanterar ovissa lägen med en törst efter information. Det handlar om statistik, drabbade, en jämförelse av regeringsförfaranden och nationella strategier i krisläge.

På sociala medier har bildspel som uppmanar oss till ett positivt informationsflöde och tänkande retat en del, eftersom vi sitter mitt inne i en kris utan att veta när den kommer att ta slut. Ändå finns det något så värdefullt i den positiva psykologin som hanteringssätt, som vi kan dra nytta av just nu. Att förstärka sina stresshanteringsverktyg med hjälp av positiv psykologi handlar inte om att tänka positivt och förneka negativa realiteter. Däremot handlar det om att uppleva nuet, att vi i ett meningsfullt liv också i en kris strävar efter ett eudamoniskt handlande, det vill säga att vi inte strävar endast efter att klara oss på ett personligt plan utan också ser till andra. Vi människor blir i själva verket ofta  lyckligare och mer handlingskraftiga då vi drar vårt strå till stacken, oavsett hur liten gest det kan gälla. Vi är tillsammans i den här situationen och försöker vårt bästa. Det finns  Facebookgrupper för nuläget, där människor organiserar och kör ut mat och medicin till behövande. Att självuppoffrande hjälpa andra ingår i vårdandet av våra sjuka och gamla. Denna strävan finns hos varje person som väljer att stanna hemma för att minimera spridningen av coronaviruset.

Det bästa med idag är enligt Ella, 7 år, att hon får baka bullar tillsammans med mamma hemma och att hennes kanin ska få ungar vilken dag som helst. Hon käkar bulle tills hon får lite ont i magen, men ler som ett solsken för den första ungen ska heta Pelle. En som heter så måste ju överleva, säger hon.

 

Det här kan du göra för att i nuläget stärka din psykiska hälsa

  • Försök att minska frossande i information kring coronasituationen, om du märker att det gör dig ångestfylld. Särskilt grafiskt bildmaterial kan vara bra att undvika.
  • Ifall du har förlorat ditt jobb eller är permitterad kan det vara bra att upprätthålla rutiner. Koncentrera dig tillsammans med dina närmaste på sådant tidsfördriv som ger dig känslan av att du känner igen dig, eller gå ut i friska luften. Följ ändå rådande anvisningar vad gäller att undvika social kontakt.
  • Ifall du jobbar på distans kan det vara bra att öka den kognitiva ergonomin så att inte varje samtal, e-post eller teams-avisering avbryter din tanke. Våra hjärnor är inte gjorda för ständiga avbrott.
  • Ifall det inte går att rå på avbrott, hemskola, inlärning av ett berg av nya IT-program, så kan den bästa lösningen vara att du tar en paus utan krav, var snäll med sig själv och påminn dig om att detta inte kommer att vara för evigt.

Anna Toivonen
Utbildningsplanerare i psykologi vid Öppna universitetet
Legitimerad psykolog

Personalpresentation: Emil Oljemark

Jag heter Emil Oljemark, utbildningsplanerare med ansvar för våra kurser i rättsvetenskap och offentlig förvaltning. Ställer mig allmänt nyfiken till litteratur, politik och maktstrukturer. Av någon oförklarlig anledning har jag halkat in på EU-frågor under mina studier och min karriär hittills. Trivs bra med den kursplanering och undervisning jag har på mitt bord och kryddar på med en del andra uppdrag därtill. Jag har ett arbetssätt att ständigt reflektera mellan det allmänna och det specifika och inspireras till det av goda kolleger och ett antal muggar kaffe om dagen. Då jag sticker näsan utomhus kan man finna mig ute på resa med familjen, på stugan eller ute till sjöss.

Personalpresentation: Carina Gräsbeck

Tycker du att kommunalpolitik känns knäppt? Eller har du alltid drömt om att lära dig programmera?

Vår utbildningsplanerare Carina Gräsbeck, hjälper dig att hitta rätt kurs.

Carina är nästan en del av möblemanget och har jobbat med öppna universitetet i flera decennier.

Hon ansvarar för allt från sociologi, offentlig förvaltning, statskunskap, nationalekonomi, informationssystem och informationsteknologi till interkulturell kommunikation och religionsvetenskap. Carina kan du närma dig i nästan vilka studiefrågor som helst och hon svarar också snällt i telefon.

Det finns flera vägar till universitetet – reform gör antagningsprocessen lättare

Den tunga ansökningsprocessen ska göras lättare, det är målet då antagningen till högskolorna ändrar våren 2020. En av de stora förändringarna är att en större del av de sökande antas på basis av betyg. Den direkta betygsantagningen är vad som hittills främst diskuterats i offentligheten men reformen ger fler alternativ än så. Framöver kommer man att kunna söka till högskolor och universitet också via allmänna urvalsprov och via Öppna universitetsstudier. Reformen har genomförts stegvis, så egentligen finns dessa möjligheter redan nu, men ska vara etablerade fullt ut i vår.

De allmänna urvalsproven förutsätter högskolebehörighet, vilket innebär att man utöver betyg från gymnasiet kan delta i provet på basis av en yrkesexamen. Hur urvalsproven ser ut varierar från ämne till ämne och högskola till högskola. Till exempel ekonomiutbildningarna har gemensamma, nationella urvalsprov, som infördes redan 2018. Vid Åbo Akademi har ungefär hälften av utbildningarna urvalsprov som inte är nationella. För de utbildningarna ordas ett gemensamt urvalsprov som mäter allmänna färdigheter. Tanken är att testa allmänna förutsättningar för högskolestudier, snarare än ämneskunskap. Dessutom har vissa ämnen vid Åbo Akademi, till exempel psykologin och logopedin, ett eget urvalsprov.

opuleden

Ytterligare en väg till högskoleexamen är de alternativa vägarna till universitetet, en modell som i sig inte heller är ny men som i och med antagningsreformen struktureras nationellt och får mera tyngd. Dessa vägar går via Öppna universiteten och vid Åbo Akademi kallar men dem Öpuleder. Öpulederna innebär att man avlägger studier vid Öppna universitetet och med dem som grund sedan ansöker om en studieplats.

– Redan tidigare har man kunnat söka in på det här sättet via Öppna universitet men det har krävt två–tre års studier för att få en studieplats. Nu minskas omfattningen så att man kan få en studieplats efter att ha avlagt 15–30 studiepoäng på ett läsår.

Det säger Majlen Saarinen, utbildningschef vid Öppna universitetet vid Åbo Akademi. Saarinen leder Öppna universitetets arbete i projektet Alternativa vägar till universitet, eller TRY-projektet som det kallas efter Toinen reitti yliopistoon. Elva universitet deltar i TRY-projektet med målet att utveckla Öpuleder. De kurser man avlagt längs Öpuleden räknas till godo i examen när man väl ansökt och fått studieplatsen.

– De studerande får en uppfattning om studierna och ämnet de siktar in sig på, medan de studerar vid Öppna universitetet. Det är ett bra sätt att prova på och bekanta sig med branschen innan man antas till examensstudier. Öpulederna är en chans också för dem som mognar sent och som inte riktigt hinner satsa i gymnasiet, deras kapacitet kan komma fram under studierna på Öpuleden, säger Saarinen.

De alternativa vägarna till universitetet breddar utbudet också för andra än dem som kommer direkt från andra stadiet. De är ett alternativ också för dem som är i behov av ett mellanår, alternativt inte fick studieplats på första försöket, eller för vuxna som vill utveckla sitt kunnande inom arbetslivet. Det kostar att studera vid Öppna universitet. En del tar betalt per avlagt studiepoäng men vid Öppna universitetet vid Åbo Akademi tar man en terminsavgift på 50 euro. På det här sättet hoppas man snarare uppmuntra till att avlägga många studiepoäng.

TRY-projektet pågår under tiden 1.8.2018–31.12.2020, leds av Jyväskylä universitet och finansieras av Undervisnings- och kulturministeriet.

Läs mera om Öpuleden på: www.abo.fi/opuleden

Text: Mia Henriksson

En del löser korsord – Marianne studerar vid Öppna universitetet

Viljan att slutföra, kunde beskrivas som Marianne Tanttinens ledstjärna som studerande. I snart 20 år har hon studerat som hobby och när hon väl blev pensionär smällde hon till med att avklara en magisterexamen.

Tanttinen utsågs till Årets vuxenstuderande vid Öppna universitetet vid Åbo Akademi (Öpu) i december 2019. Motiveringen var att hon under flera års tid studerat flitigt, visat en imponerande bredd i sitt ämnesval och dessutom avlagt sina kurser med höga vitsord. Det står också i motiveringen att Marianne uppvisar studieglädje, är nyfiken och ivrig att diskutera, hon är aktiv på kurserna och tar fördomsfritt till sig nya tekniska hjälpmedel.

Marianne Tanttinen

Marianne Tanttinen är född 1946 och bor i Träskända. Det var i början av 2000-talet som hon kom i kontakt med Öpu då hon deltog i kurser i konstvetenskap som var förlagda i Helsingfors.

– Hela livet har jag varit intresserad av konst. När det sedan fanns möjlighet att studera i Helsingfors nappade jag på. Först avklarade jag grundstudierna, sedan ytterligare ämnesstudier småningom.

Flera år senare när Tanttinen blev pensionär kände hon att hon vill slutföra det hon börjat. Hon ville avklara en magisterexamen i konstvetenskap, och det gjorde hon åren 2013–2016.

– Då hade jag redan kommit långt i mina studier via Öpu, och hade också avklarat mitt biämne genusvetenskap. Det krävdes endast lite komplettering av de ämnesstudier i konstvetenskap som jag avklarat vid Öpu, innan jag kunde påbörja de fördjupade studierna som jag sedan avlade som inskriven studerande vid ÅA.

Som ung studerade hon psykologi och hade en kandidatexamen i humanistiska vetenskaper i bagaget. Innan pensioneringen jobbade Tanttinen inom mediebranschen.

Varför ville du ta en examen i konstvetenskap?

– Visst insåg jag att jag yrkesmässigt inte kommer att ha nytta av min examen men på något sätt irriterade det mig att jag aldrig avlagt en magisterexamen utan stannade vid kandidat. Jag ville slutföra det, säger Tanttinen.

Hon tillägger ändå att hon haft nytta av allt hon studerat.

– Allt nytt jag lärt mig har gett mig något, och studierna har alltid varit en givande hobby för mig. En del löser korsord, jag går på Öpukurser, skrattar Tanttinen.

De Öpukurser Tanttinen gick i Helsingfors i början av 2000-talet gav henne vänner för livet. På kursen hittade ett gäng konstintresserade kvinnor varandra och bildade en klubb som fortfarande sammankommer, går på utställningar och åker på resor.

På senare tid har de Öpukurser Tanttinen gått varit digitala kurser, det vill säga studierna har skett över nätet.

– Det är klart att man inte lär känna deltagarna på samma sätt då, men vi för en hel del diskussioner inom ramen för kurserna. Det är både roligt och viktigt att få diskutera med varandra och inte endast läsa och skriva för sig själv. De är väldigt givande diskussioner då alla har så olika bakgrund och erfarenheter, säger Tanttinen.

Även om Tanttinen nu har sin magisterexamen fortsätter hon studera. Just nu tar hon kurser i sociologi och religionsvetenskap.

– Och jag har precis börjat en kurs i ekologisk hållbarhet. Det är ett helt nytt ämnesområde för mig, ett ämne som det talas och skrivs mycket om och jag vill kunna se kritiskt på det som skrivs, säger Tanttinen.

Nu har hon inget mål för vad hon ska studera eller hur mycket. Förra våren gick hon så många kurser samtidigt att hon tyckte att det sociala livet led en aning.

– Jag har faktiskt aldrig lämnat en kurs på hälft, utan slutfört dem jag anmält mig till. Det som är fint med Öppna universitetet vid Åbo Akademi är att man betalar en terminsavgift, många andra ställen tar betalt per studiepoäng. Det är bättre så här, då kan man studera och ta fler kurser an efter, enligt tid och intresse.

Vem skulle du rekommendera Öpustudier åt?

– Alla! Men det passar bra åt min ålderskategori, alltså pensionärer. Jag har lätt att hänga med och känner mig inte gammal och dessutom har jag mera tid nu som pensionär. Jag skulle också rekommendera Öpustudier åt unga som inte genast kommer in dit de vill på universitetet. Via Öpu får man en grund som man sedan kan bygga vidare på.

Text: Mia Henriksson

Varför har Öpu ett äpple i sin logo?

I början av 90-talet skapade Agnes Lönngren den första äppellogon till dåvarande Fortbildningscentralen. Symboliken var naturligtvis ”kunskapens frukt”. Snart kom äpplet ändå att främst användas av Öppna högskolan. Den första katalog som hittades i arkivet är från 1994-95. Fr.o.m. 1995 har alla universitet i Finland använt brandet Öppna universitetet.

Under åren har Peter Siegfrids på ÅA:s kommunikationsenhet modifierat äpplet i olika varianter.

Andra symboliska element som vi använt är stolar ”vi har en ledig plats just för dig – Öppna universitetet är öppet för alla” och kompasser ”hitta rätt kurs”.

Nu efter närmare 30 år erbjuder vi er blogginlägg som ”äppeltuggor” = smakbitar av vad öppna universitetet erbjuder. #entuggakunskap #öppnauniversitetet #kontinuerligtlärande

Christel Söderholm
Marknadsföringskoordinator
abo.fi/opu

Öppna universitetet gav behörighet för chefsjobb

Biblioteks- och kulturchef Mervi Appel studerar gärna vid sidan av jobbet.

Mervi Appel

Mervi Appel är biblioteks- och kulturchef i Jomala på Åland sedan slutet av mars i år. Vid sidan av sitt nya arbete studerar hon informationsvetenskap vid Åbo Akademis öppna universitet – grunderna i informationsvetenskap, 15 studiepoäng, var en förutsättning för att få jobbet.

– Jag har jobbat länge inom kulturförvaltning på Åland, både för landskapsregeringen och Mariehamns stad. Min tidigare erfarenhet från bibliotekssidan har jag fått genom mina tio år som projektledare och kultursekreterare i Mariehamns kulturförvaltning, där biblioteket ingick. Då hade vi tätt samarbete och många litterära projekt men jag har aldrig jobbat som bibliotekarie.

Appel är i grunden filosofie magister och konstvetare, hon har studerat konsthistoria och kulturhistoria, samt en del språk, både vid Åbo universitet och Åbo Akademi.

– I våras hakade jag på Öppna universitetets kurs i informationsledning, nu har jag egentligen redan nästan jobbat ihop de 15 studiepoäng som var det formella kravet för mitt jobb men jag kommer att fortsätta studera informationsvetenskap, det är väldigt intressant och nyttigt, säger Appel.

I kursen informationsledning har hon fått lära sig om informationssökningsstrategier, samhällets processer, om hur organisationer i företagsvärlden eller inom offentliga sektorn kan skapa mervärde med information och också vilka utmaningar man kan vänta i framtiden.

– Biblioteket i Jomala är ett kommunbibliotek men också ett skolbibliotek, det innebär att vi ska serva många olika grupper på olika sätt. Tänk till exempel på barn och unga, hur mycket stimuli de får från olika medier i olika kanaler, det är inte lätt att fokusera och förstå vad som är viktigt. Här kan biblioteken hänvisa till pålitliga källor och påminna om att var och en ska tänka själv. Vi kan försöka motarbeta fenomenet ”fake news”. Jag tror att biblioteken överlag har en viktig roll i digitaliseringen, bland annat måste vi fundera på hur vi rent praktiskt kan tillämpa den och stötta den vanliga medborgaren att hantera den, säger Appel.

Studierna hjälper henne att hålla sig ajour med samhällsutvecklingen och öppnar ögonen för möjliga nya samarbetsparter och utvecklingsmål. Hon har lärt sig en hel del om att samla och filtrera information och också om integritetsfrågor.

– Det är bra att utmana sig själv att tänka om och analysera fenomen ur olika vinklar. I studierna har vi ofta par- eller gruppdiskussioner och -arbeten. Det ger väldigt mycket, tack vare att alla har så olika bakgrund och jobbar med olika saker, man får mycket ut av diskussionerna.

– Det är ett fint sätt att lära känna sina studiekompisar, man frågar inte så mycket om varandra utan lär känna varandra genom fakta och uppgifter man delar. Det är intressant.

Det mesta av studierna sker över nätet, men i januari ska gruppen ha en närstudiedag i Åbo.

Det är egentligen första gången som Appel studerar på distans, trots att hon har studerat en hel del också utöver sin egentliga examen.

– För några år sedan studerade jag grunderna i juridik vid Öppna högskolan på Åland, men det var närstudier. En gång tidigare har jag försökt göra en kurs över nätet men det systemet var så svårt att använda rent tekniskt så jag gav upp. Nu var jag verkligen positivt överraskad över hur smidigt Moodle-verktyget fungerar. Kurserna har i regel varit väldigt bra designade och logiskt uppbyggda, så det har varit lätt att förstå var materialet finns och var man lämnar in. Det är också bra att man kan kolla på power point-presentationer och lyssna på föreläsningar när det passar en själv. Någon enstaka gång har jag varit tvungen att fråga hur det riktigt är tänkt att man ska göra med uppgiften, säger Appel.

Skulle du rekommendera studier vid Öppna universitetet åt andra?

– Faktiskt rekommenderar jag det varmt. Välj ett ämne som intresserar dig, som du kan ha konkret nytta av, då känns det särskilt givande. Studier i informationsvetenskap rekommenderar jag åt till exempel journalister och andra som jobbar med samhällsfenomen, åt någon som tänker forska eller som håller på med olika utredningar i sitt jobb. Den här utbildningen ger verktyg för det.

Hur får du jobb, studier och övrigt liv att gå ihop?

– Jag tycker jag hittat en bra rytm, jag försöker sätta mig in i materialet och göra uppgifterna tidigt under veckan kvällstid. Deadline är oftast följande måndag. Alltid går det inte att göra uppgifterna på vardagskvällarna då får man stiga upp klockan åtta på lördag och söndag för att göra uppgifterna klara. Varje vecka är det inte heller lika mycket arbete med studierna. Vid behov kan man få lite uppskov och komplettera uppgifter om man inte hunnit till en deadline, ibland är det ju svårt om man har en arbetsresa eller något stort projekt eller evenemang att ordna på jobbet. Det är bra att det finns en viss flexibilitet.

– Man måste ha självdisciplin. Och jag tycker faktiskt att den här utbildningen är så intressant och givande att jag gärna jobbar lite extra för det här.

Anmälningen till vårens kurser vid Åbo Akademis öppna universitet är öppen, kolla in kursutbudet på: abo.fi/opu

Text: Mia Henriksson