Kategoriarkiv: entuggakunskap

Lättare att kritisera än att ändra värderingar kring mat och miljö

Kursen Mat, miljö och livstilsval granskar trender kring mat och miljö ur ett kulturvetenskapligt perspektiv.

handskar, plantor och tillbehör för att odla småskaligt.

Mat har aldrig varit neutralt. Vad vi väljer att äta eller inte äta är situationsbundet och ofta ett etiskt, moraliskt eller ekonomiskt val, eller så väljer vi på känsla. Framför allt är mat trendkänsligt. I en enkät nyligen gjord av K-gruppen säger över hälften av de svarande att de i och med Coronapandemin köper mera inhemskt. Mandelmanns gård och Bonde söker fru samlar massor framför TV:n, samtidigt som cityodling, kolonilotter och självhushållning blir allt vanligare. Det är inne att vara medveten om mat, miljö och hälsa, om vad man äter, hur det är producerat och distribuerat.

Kursen Mat, miljö och livsstilsval i ämnet kulturanalys tar fasta på aktuella trender i västvärlden, relaterade till matproduktion och miljöhänsyn. Den diskuterar upplevelsekonsumtion, downshifting, avfall, matsvinn och hållbarhet. Lärare är Andreas Backa, själv folklorist med ingenjörsbakgrund, som utöver sin forskning sysslar med ekologisk odling, byggnadsvård av bondgården från 1800-talet där han bor, samt fårhållning.

– Kursen definierar inte vad som är hållbart eller ett rätt sätt att leva, utan vi ser på trender och lär oss reflektera kring dessa frågor ur ett kulturanalytiskt perspektiv. All mänsklig kultur, också matkultur bygger på normer och värderingar och tanken är att vi efter kursen lite bättre förstår varför världen ser ut som den gör, vi analyserar vilka val vi gör, varför och vad de leder till, säger Backa.

Det här är stora frågor som saknar entydiga svar. De flesta av oss är överens om att det är viktigt att ta fram hållbara lösningar, samtidigt som det i många frågor råder oenighet om vilken som är den bästa hållbara lösningen – ofta är lösningsförslagen diametralt motsatta.

”… dragkampen om vad som är hållbart handlar mycket om vad man har för föreställningar om framtiden och hur man vill eller tror att den ska se ut. Det är inte lätt att hitta klara svar och det är just det som är hela poängen med kursen, att ta steget tillbaka och analysera…”

– Det sker hela tiden förhandlingar om vad som är hållbart. Är till exempel kalhyggen värsta miljöförstöringen eller tjänar de som kolsänkor och är en källa till välfärd? Den här dragkampen handlar mycket om vad man har för föreställningar om framtiden och hur man vill eller tror att den ska se ut. Det är inte lätt att hitta klara svar och det är just det som är hela poängen med kursen, att ta steget tillbaka och analysera ur olika synvinklar.

Backa påpekar att det oftast är lätt att förhålla sig kritiskt till det man tycker är dåligt och som kanske inte berör en på nära håll, men inte så lätt när det gäller någonting man tycker om, som man kanske inser att man borde avstå från men inte vill.

Under kursen får deltagarna som uppgift att konkret prova på att göra en förändring i sin vardag, till exempel leva en tid utan att producera avfall, inte köra bil om man brukar göra det, leva enligt mindfulness-tekniker, och sedan analysera sitt test vetenskapligt. På det här sättet tränar man på att reflektera och nyansera sitt eget sätt att tänka.

– I dagens värld är ingenting självklart, vi ställs varje dag inför olika val vad gäller hållbarhet, miljö, mat och livsstil. Det ger en helt annan insikt att faktiskt börjar med något i praktiken. Det visar sig kanske att det var svårt att verkställa eller att det ledde till annat än väntat resultat. Allt som har med mat att göra är väldigt grundläggande för människan, det kan aktivera många intressanta reaktioner när man börjar peta i dessa vanor, säger Backa.

Kulturvetare har ofta en dubbelroll med ett särskilt intresse för nånting, samtidigt som de har intresse att analysera fenomenet för att få en mångfasetterad och rättvis bild av det.

– Min vardag är resultatet av en längre tids funderande kring dessa frågeställningar. Jag har ena foten på landsbygden, den andra i den akademiska världen. Jag försöker hitta ett alternativ till 8–16-samhället och leva hållbart. Ingenting är ändå svart-vitt, det är ingen självklarhet att man blir lyckligare av att satsa på självhushållning och skippa stämpelklockan.

– Det krävs mycket disciplin att sköta ett arbete utan fasta arbetstider, en del stressas av det. Arbetet är en så stor del av vårt liv att det är viktigt att man trivs med det man gör. Men det är individuellt vad som passar en bäst och man måste göra sina val enligt det.

Kursen Mat, miljö och livsstilsval är ny och den ges som distanskurs, vilket innebär att man kan delta var som helst utan geografiska hinder. Kursen inleds 5.10.2020. Mera information och anmälan på Öpus webbplats under ämnet kulturanalys.
Öppna universitetets kurser är öppna för alla intresserade, man behöver inte vara inskriven vid universitetet för att delta.

Text: Mia Henriksson
Bild: Bigstock

Kurser vid Öppna universitetet för dig som vill söka in till Flerformsutbildning för lärare inom småbarnspedagogik

En grupp förskolebarn leker tillsammans.

Har du också hört talas om en flerformsutbildning för lärare inom småbarnspedagogik/pedagogie kandidat, 180 sp?
För att kunna söka skall du ha avlagt grundstudier (25 sp) i pedagogik, vuxenpedagogik eller småbarnspedagogik och det kan du göra via Öppna universitetet. För mer info om Öpukurser: kontakta pernilla.rauma (a) abo.fi

Mera information om själva utbildningen, samt Q&A på Åbo Akademis hemsida.

Antagningen kommer ske våren 2021 och Åbo Akademi kommer ha minst 20 studieplatser.

För att vara antagningsbar behöver den sökande ha:

  • Universitetsbehörighet
  •  Avlagt 25 sp grundstudier i pedagogik/småbarnspedagogik/vuxenpedagogik
  • Ha relevant  arbetserfarenhet om minst 9 månader från daghem
  • Sökande skall därtill före ansökningstidens utgång avklarat a) behörighet för att arbeta som barnskötare, b) annan utbildning på andra stadiet inom social- och hälsovårdsområdet eller c) högskoleutbildning
  • Avlagt lärarlämplighetsprov (sker via kallelse i juni)

Ansökningstiden kommer vara 17.3 – 31.3.2021 via studieinfo.fi. Specifika antagningsgrunderna publiceras under denna höst. OBS! sista inlämningsdag av bilagor är 3.5.2021.
Kontaktperson för ansökningsrådgivning under våren är studierådgivare Jannika Backholm, jannika.backholm (a) abo.fi

Går du i YRK-tankar?

Då är du inte ensam! Varje höst är det många vuxna ute i arbetslivet som tar kontakt med oss på öppna universitetet för att höra sig för om möjligheter att bli behörig yrkeslärare. Anledningen är ofta att man redan jobbar som lärare men önskar bli behörig, eller att man vill jobba med något annat inom sitt kompetensområde och därmed börja undervisa studerande. För att kunna bli antagen till utbildningen pedagogiska studier för yrkeslärare vid ÅA bör du uppfylla dessa kriterier:

  • Du bör ha avlagt studier på andra stadiet eller på högre nivå eftersom du behöver en bransch att göra dina undervisningsövningar inom.
  • Inom ansökningstidpunkten (inom mars månad) skall du ha avlagt minst 10 sp/25sp inom vuxenpedagogik eller allmän pedagogik för att kallas till urvalsprov. För att kunna antas till utbildningen måste du visa upp intyg över minst 20 sp (inom april). Här hittar du öppna universitetets kurser inom pedagogik och vuxenpedagogik: se här

Pedagogiska studier för lärare omfattar 60 sp och erbjuds som deltids- och flerformsstudier. Tack vare de schemalagda närstudietillfällena, distansstudierna och självstudierna är det möjligt att avlägga ämnesstudierna på två läsår. Därmed är det också möjligt att studera till yrkeslärare vid sidan om sitt förvärvsarbete. I studierna ingår också undervisnings- och kompetenspraktik i yrkesläroanstalter i Svenskfinland. Ämnesstudierna består bl.a av yrkes- och ämnesdidaktisk teori och praktik, specialpedagogik och undervisningspraktik. Mer info hittar du här

Dekorativ bild

 

Farmaceuter behövs – Sarah är en av dem

Är du intresserad av farmaci men skulle vilja veta lite mer om vad en farmaceut egentligen gör? Jobbar de alla i apotek eller kan man göra annat också?

Öppna universitetets planerare Carina Gräsbeck beslöt att ta reda på saken och satte sig ner en solig söndag på Café Art för att intervjua farmaceut Sarah Lilius som för tillfället jobbar på Hangö apotek. Hon har även arbetserfarenhet från läkemedelscentralen vid Hangö hälsovårdscentral. Sarah är uppvuxen i Hangö och har en farmaceutexamen från Åbo Akademi, hon utexaminerades år 2018.

Bild på Sarah Lilius, ung kvinna med mörkt hår.

Sarah Lilius.

Sarah, vad fick dig att lockas av just farmaceutyrket?

– Jag har alltid varit intresserad av medicin och biologi, men eftersom det är väldigt svårt att komma in till medicinska fakulteten och jag dessutom inte var helt säker på att jag faktiskt ville jobba som läkare så kändes farmaceututbildningen som ett bra mellanting. Dessutom hade jag en kompis som redan studerade farmaci vid ÅA och hon pratade gott om utbildningen.

Var Åbo Akademi ett självklart val för dig?

– Jo, det var det nog, dels på grund av min kompis som pratade så bra om farmacin och om ÅA, dels för att det går att studera helt på svenska här.

Vad tyckte du att var det bästa med att studera vid ÅA?

– Det var nog många saker. Att kunna studera på svenska, hela studiemiljön med en jättebra stämning vid ämnet. Det var dessutom väldigt lågt tröskel att ta kontakt med lärarna och fråga om sådant man undrade över.

Hur ser då vardagen ut på ett apotek för en farmaceut?

– Mycket handlar förstås om att skriva ut recept och ge råd åt kunden, men också att kontrollera att kunden känner till biverkningarna. Det är alltså främst kundservice, vilket är väldigt givande. Däremot visste jag själv inte om att till exempel FPA-ersättningar också hör till jobbet. Det finns ju en hel del regler som det gäller att känna till och ha koll på, som att personer med utkomststöd har rätt till gratis medicin. Det sker också mycket på apoteken som inte syns för kunderna, till exempel hur vårdhemmen beställer mediciner åt sina klienter.

Vad har du som farmaceut för syn på traditionella läkemedel jämfört med så kallade naturläkemedel?

– Utbildningen fokuserar ju mer på de traditionella vetenskapligt beprövade läkemedlen där det finns klara bevis, även om en hel del baserat sig på naturläkemedelsforskning. Det kräver lite mera arbete av farmaceuten att ta reda på tillförlitlig information om naturläkemedel.

Vilka befogenheter har du då som farmaceut att rekommendera till exempel tranbärspreparat istället för antibiotika?

– Läkarens recept är ju det som gäller, farmaceuten kan inte gå emot det men däremot nog ge goda råd framförallt när det gäller förebyggande vård. Sedan ansvarar ju farmaceuten för att kolla att doseringen är korrekt och kan komplettera läkarens råd. Men låt oss säga att någon ofta får urinvägsinfektioner då kan farmaceuten rekommendera till exempel tranbärspreparat.

Till sist, förutom på apotek, var kan en farmaceut hitta jobb?

– Inom sjukhusvärlden kan man jobba på sjukhusapotek och läkemedelscentraler, och det börjar bli allt vanligare att sjukhus har avdelningsfarmaceuter. Inom industrin finns det också mycket varierande saker man kan jobba med, allt från marketing till forskning och produktion. Arbetsmarknaden är god för farmaceuter, det finns jobb och farmaceuter behövs!

Öppna universitetet erbjuder kurser i farmaci under läsåret 2020–2021. Kursutbudet finns på adressen: www.abo.fi/opu-amnen/farmaci

Det finns också en Öpuled i farmaci. Läs mera om Öpuleden, en alternativ väg till studieplats på: www.abo.fi/opuleden

Text och bild : Carina Gräsbeck, planerare vid Öppna universitetet. 

 

Kursen Akademiska studiefärdigheter lär ut tips och trix för smidigare studier

Dekorativ bld på en person som tar del av en distansföreläsning via sin laptop.

 

Hur gör man egentligen när man studerar vid ett universitet? Det ger kursen Akademiska studiefärdigheter svar på. Kursen ordnas för alla examensstuderande vid Åbo Akademi och nu för andra gången också för dem som studerar vid Öppna universitetet (Öpu).

Planerare Nancy Pettersson rekommenderar kursen för alla Öpustuderande.

– På kursen lär man sig tips och trix som sedan gör studierna lättare och smidigare. Universitetet erbjuder en hel del resurser som är bra att känna till så att man kan utnyttja dem till fullo. Det här är en kurs man i första hand gör för sitt eget bästa, fast den också ger fem studiepoäng, säger Pettersson.

Kursen är indelad i fyra moduler: Orientering i studiemiljö och akademiska studier, studieteknik, studieplanering och uppföljning av studierna, samt informationskompetens.

Inledningsvis lär man sig om den studerandes rättigheter och skyldigheter, hur Åbo Akademi och Öppna universitetet fungerar och vem man kan vända sig till i vilka frågor.

– Vi diskuterar också etik, fusk och plagiat och reflekterar kring vad akademiska studier innebär, i motsats till studier på andra stadiet.

I modul två och tre handlar det om självledarskap och studieteknik – hur man lägger upp sina studier och planerar sin tid för att avklara kurserna i den takt och ordning man tänkt sig. Öpustudierna genomförs ofta på distans, vilket innebär att den studerande själv bär ett stort ansvar för sina studier. Karriärplanering ingår också, inte minst som en motivationshöjande faktor. Varför studerar jag och vilken nytta kommer jag att ha av mina studier?

– Det är också viktigt att sätta i system hur man följer upp sina planer och genom kursutvärderingar bidrar till att utveckla undervisningen och utbildningen, säger Pettersson.

Den fjärde modulen, informationskompetens, ger redskap för att hitta vetenskaplig information och kurslitteratur. Hur hittar man i bibliotekens databaser, hur fjärrlånar man tryckt material och vilka elektroniska källor har man tillgång till via Åbo Akademis bibliotek och vetenskapliga biblioteket Tritonia? Källkritik är också viktigt att lära sig för att veta vilket material som kan anses vara vetenskapligt i dagens oändliga informationsflöde.

– Biblioteken i Åbo och Vasa fungerar lite olika, så kursens uppgifter i informationskompetens anpassas enligt deltagaren så att man helt konkret får prova på att söka information vid det bibliotek man framöver kommer att använda mest.

Kursen Akademiska studiefärdigheter examineras genom mindre uppgifter och egna reflektioner, som görs efter hand. Kursen inleds 21.9, den går på distans och går bra att utföra vid sidan av andra kurser.

Kursen är också bra för den som vill prova på om akademiska studier alls är någonting man vill göra.

– Betyget var gott i fjolårets kursutvärdering. En deltagare önskade att hon hade gått kursen för länge sedan, när hon började studera, en annan tyckte det var väldigt bra med en uppdatering, eftersom det var så länge sedan senaste studier. Kursen är också bra för den som vill prova på om akademiska studier alls är någonting man vill göra.

Öpustuderande anmäler sig till Akademiska studiefärdigheter via Öpus anmälningsdatabas som finns bakom länken https://www.abo.fi/opu-anmalan/

Samma kurs ordnas igen på vårterminen med start 1.2. Läs mera om kursen, tider och anmälan på adressen: https://www.abo.fi/opu-amnen/gemensamma-studier/.

 

Text: Mia Henriksson, bild: Bigstock

Blev du utan studieplats?

en tjej som deppar över studierBlev du utan studieplats? Det känns tråkigt när saker och ting inte går som man tänkt – att inte komma in och få börja studera där man vill gör en både besviken, arg och ledsen. Men det sägs att när en dörr stängs, öppnas istället ett fönster, eller kanske till och med flera! Det betyder att möjligheterna fortfarande är många, du har flera vägar att gå för att ändå kunna studera.

Öppna universitetet (Öpu) är till för dig som är utan studieplats, har ett mellanår, eller av andra orsaker vill läsa in dig på olika ämnen. Det är också för dig som ännu bara funderar på om studier vid ett universitet passar dig. Vid Öpu kan du prova på, avlägga kurser och se vilka ämnen som intresserar dig.

Via Öppna universitetsleden, alltså Öpuleden, har du också chans att söka in till examensstudier vid Åbo Akademi. Det innebär att du först avlägger Öpukurser och sedan med dina avklarade kurser ansöker om studieplats vid Åbo Akademi. Ansökan görs via gemensam ansökan i studieinfo.fi. När du väl fått din studieplats får du dina avlagda kurser till godo inom din examen – med andra ord sparar du tid då du nu inte behöver vänta ett helt år på att komma i gång med studierna.

Antagningskriterierna vad gäller Öpuleder skiljer sig mellan olika utbildningar och Öpulederna utvecklas hela tiden. Många Öpuleder vid Åbo Akademi har nu en omfattning på 30 sp, som du måste avlägga innan du kan söka in, bland annat Öpulederna för utbildningslinjerna ekonomi, rättsvetenskaper och samhällsvetenskaper. Mera information om alla Öpuleder kommer att publiceras i augusti och allt finns på adressen abo.fi/opuleden.

Anmälningen till Öpus kurser öppnar den 17 augusti 2020. Kursutbudet hittar du via sidan abo.fi/opu.

Vi fortsätter att njuta av sommaren några veckor till och sen slår vi upp Öpudörrarna på vid gavel och alla är välkomna att studera!

Majlen Saarinen
Utbildningschef vid Åbo Akademis Öppna universitet

Alla har en röst – lär dig hur den fungerar!

en man som ropar

Över hälften av finländarna jobbar i röstyrken, alltså yrken där rösten är ett av de viktigaste arbetsredskapen, till exempel lärare, kommunikatörer, präster, daghemspersonal, försäljare… listan kan göras lång. Utöver det är rösten ett viktigt redskap för många på fritiden, till exempel för körsångare och fotbollstränare.

Susanna Sid är lärare på kursen Rösten, en grundkurs i logopedi, som erbjuds som sommarkurs vid Åbo Akademi.

– Det är en kurs som alla kan ha nytta av, man behöver inte vara intresserad av logopedi som ämne eller framtida yrke. Det kommer förhoppningsvis att bli en rolig, interaktiv kurs där deltagarna har möjlighet att påverka innehållet en hel del.

Kursen innehåller många praktiska moment. Förutom olika slags övningar gör man gör man akustisk analys av röster med hjälp av dataprogram. Till exempel kan man definiera en persons individuella grundton genom

att se antal stämbandsvibrationer per sekund, eller se vad som händer när man piper, viskar eller ropar.

– Det finns ett genusperspektiv i frågan om röst. Manliga rösten har ansetts vara norm och forskning visar att det finska folket vill höra på djupa mansröster till exempel i radionyheterna.

Kursen utgår från normal röstproduktion och tar upp förebyggande aspekter – vad man kan göra för att rösten ska må bra och orka – i allmänhet är det mycket enkelt.

– Ett viktigt tema på kursen är röstergonomi, det vill säga miljön omkring oss, så som buller och luftkvalitet och hur det kan påverka vår röst att tala i utrymmen med dålig akustik.

Under kursen tas också upp grunderna i röstanatomi och röstens åldrande och utveckling.

David Bowie har en fantastisk röst. Jag har någon gång roat mig med att jämföra versioner av låten Changes från när den utkom på 70-talet och senare versioner när han är äldre. Hans sångröst har fått en lägre klang. Ofta blir rösten ljusare hos mycket gamla män, medan kvinnor ofta får lägre röst i medelåldern, men det är individuellt, så som allt som har att göra med rösten.

Susanna Sid (f.d. Simberg) var tidigare professor i logopedi vid Åbo Akademi. Hon utlovar en lätt och trevlig kurs, trots den intensiva tidtatbellen.

– Det blir mycket praktiskt, diskussioner, övningar och analyser. Och pauser behöver man ha under så långa dagar med distansundervisning. Min tanke är att försöka genomföra examinationen under kursens gång, så att kursen faktiskt är slut när den är slut. Det beror lite på deltagarna hur vi lägger upp det.

Sid säger att kursen Rösten är allmänbildande och till nytta för vem som helst, oberoende av ämnesval i studierna eller yrkesval i framtiden. Alla har en röst!

Praktisk information om kursen

Rösten, 5 sp, nätkurs i logopedi med distansföreläsningar och praktiska moment.
Tidpunkt: 6–9.7, kl. 10–17.
Inga förkunskaper krävs.
Max 20 deltagare. Antagning enligt anmälningsordning. Sista anmälningsdag 22.6.2020.

Kursen är öppen för examensstuderande vid Åbo Akademi, nyblivna studenter i hela Svenskfinland, samt gymnasieelever. Kursen erbjuds avgiftsfritt och avklarad kurs får räknas tillgodo om man börjar studera vid Åbo Akademi i höst eller senare.

Klicka här för att anmäla dig till kursen.
Klicka här för att kolla Åbo Akademis hela utbud av sommarkurser 2020.

Personalpresentation: Majlen Saarinen

Jag heter Majlen Saarinen och jobbar som utbildningschef. Öppna universitetet är en fantastisk uppfinning och vår verksamheten är inkluderande och jämlik eftersom vem som helst kan gå på våra kurser, oavsett bakgrund och erfarenhet. Vi erbjuder alltfler nätkurser för att öka tillgängligheten och flexibiliteten i studierna. Öpu är till för alla!

Vi har på öppna universitetet ett brett nätverk av samarbetsparter i Svenskfinland. Vi har gott samarbete med lärare och ämnesansvariga på fakulteterna vid Åbo Akademi, utan alla dessa duktiga människor skulle vi inte ha någon verksamhet.  Våra studerande är en heterogen grupp, från gymnasiestuderande till pensionärer. Däremellan ryms alla de som i olika skeden av arbetskarriären vill komplettera sin kompetens.

Det bästa sättet att utveckla samhället är med hjälp av kunskap. Utbildning och bildning är alltid rätt!  Under många år har jag inte själv haft tid att gå på kurs, men nu läser jag spanska och det är fantastiskt roligt att lära sig något nytt.

Just nu längtar jag tillbaka till mitt arbetsrum med utsikt mot domkyrkan. Då vi nu jobbar på distans och ser människor mest via skärmen så är det viktigt att få ombyte och avkoppling på annat sätt. Jag njuter av trädgård och natur och följer med vårens framsteg aktivare och ännu mera förväntansfullt än andra år.

#kontinuerligtlärande
#entuggakunskap
#öppnauniversitetet

Vad kan en sjuåring lära oss vuxna om stresshantering?

”Det som är bra just nu är att vi kör så mycket mindre bil. Se på luften” säger Ella, 7 år. Hon når den springande punkten i nuläget mycket snabbt.

På en vecka i mars förändrades hela världen. Våra tidtabeller skrevs om. Känslan av trygghet fick sig en törn. Hela samhället tvingades att förhålla sig till att det som var igår, inte är idag. Flera av oss har förlorat sina jobb, uppdrag och resultatmål för i  år. Andra tvingas pressa sig till utmattningens gräns med arbetstimmar som inte är mänskliga, hälsosamma eller självvalda. Några är totalt skilda från sin familj eller ensamma utan någon att bolla dagliga tankar med.

Ella, 7år, kan knappast oroa sig för risken att insjukna eller den ekonomiska krisen, fenomenen är så  abstrakta, men hon besitter en förmåga som är så viktig just nu. Vi har alla olika sätt att stå ut med att inte veta hur och när coronakrisen kommer att ta slut. Många av oss hanterar ovissa lägen med en törst efter information. Det handlar om statistik, drabbade, en jämförelse av regeringsförfaranden och nationella strategier i krisläge.

På sociala medier har bildspel som uppmanar oss till ett positivt informationsflöde och tänkande retat en del, eftersom vi sitter mitt inne i en kris utan att veta när den kommer att ta slut. Ändå finns det något så värdefullt i den positiva psykologin som hanteringssätt, som vi kan dra nytta av just nu. Att förstärka sina stresshanteringsverktyg med hjälp av positiv psykologi handlar inte om att tänka positivt och förneka negativa realiteter. Däremot handlar det om att uppleva nuet, att vi i ett meningsfullt liv också i en kris strävar efter ett eudamoniskt handlande, det vill säga att vi inte strävar endast efter att klara oss på ett personligt plan utan också ser till andra. Vi människor blir i själva verket ofta  lyckligare och mer handlingskraftiga då vi drar vårt strå till stacken, oavsett hur liten gest det kan gälla. Vi är tillsammans i den här situationen och försöker vårt bästa. Det finns  Facebookgrupper för nuläget, där människor organiserar och kör ut mat och medicin till behövande. Att självuppoffrande hjälpa andra ingår i vårdandet av våra sjuka och gamla. Denna strävan finns hos varje person som väljer att stanna hemma för att minimera spridningen av coronaviruset.

Det bästa med idag är enligt Ella, 7 år, att hon får baka bullar tillsammans med mamma hemma och att hennes kanin ska få ungar vilken dag som helst. Hon käkar bulle tills hon får lite ont i magen, men ler som ett solsken för den första ungen ska heta Pelle. En som heter så måste ju överleva, säger hon.

 

Det här kan du göra för att i nuläget stärka din psykiska hälsa

  • Försök att minska frossande i information kring coronasituationen, om du märker att det gör dig ångestfylld. Särskilt grafiskt bildmaterial kan vara bra att undvika.
  • Ifall du har förlorat ditt jobb eller är permitterad kan det vara bra att upprätthålla rutiner. Koncentrera dig tillsammans med dina närmaste på sådant tidsfördriv som ger dig känslan av att du känner igen dig, eller gå ut i friska luften. Följ ändå rådande anvisningar vad gäller att undvika social kontakt.
  • Ifall du jobbar på distans kan det vara bra att öka den kognitiva ergonomin så att inte varje samtal, e-post eller teams-avisering avbryter din tanke. Våra hjärnor är inte gjorda för ständiga avbrott.
  • Ifall det inte går att rå på avbrott, hemskola, inlärning av ett berg av nya IT-program, så kan den bästa lösningen vara att du tar en paus utan krav, var snäll med sig själv och påminn dig om att detta inte kommer att vara för evigt.

Anna Toivonen
Utbildningsplanerare i psykologi vid Öppna universitetet
Legitimerad psykolog

Personalpresentation: Emil Oljemark

Jag heter Emil Oljemark, utbildningsplanerare med ansvar för våra kurser i rättsvetenskap och offentlig förvaltning. Ställer mig allmänt nyfiken till litteratur, politik och maktstrukturer. Av någon oförklarlig anledning har jag halkat in på EU-frågor under mina studier och min karriär hittills. Trivs bra med den kursplanering och undervisning jag har på mitt bord och kryddar på med en del andra uppdrag därtill. Jag har ett arbetssätt att ständigt reflektera mellan det allmänna och det specifika och inspireras till det av goda kolleger och ett antal muggar kaffe om dagen. Då jag sticker näsan utomhus kan man finna mig ute på resa med familjen, på stugan eller ute till sjöss.