Etikettarkiv: kontinuerligtlärande

Personalpresentation: Majlen Saarinen

Jag heter Majlen Saarinen och jobbar som utbildningschef. Öppna universitetet är en fantastisk uppfinning och vår verksamheten är inkluderande och jämlik eftersom vem som helst kan gå på våra kurser, oavsett bakgrund och erfarenhet. Vi erbjuder alltfler nätkurser för att öka tillgängligheten och flexibiliteten i studierna. Öpu är till för alla!

Vi har på öppna universitetet ett brett nätverk av samarbetsparter i Svenskfinland. Vi har gott samarbete med lärare och ämnesansvariga på fakulteterna vid Åbo Akademi, utan alla dessa duktiga människor skulle vi inte ha någon verksamhet.  Våra studerande är en heterogen grupp, från gymnasiestuderande till pensionärer. Däremellan ryms alla de som i olika skeden av arbetskarriären vill komplettera sin kompetens.

Det bästa sättet att utveckla samhället är med hjälp av kunskap. Utbildning och bildning är alltid rätt!  Under många år har jag inte själv haft tid att gå på kurs, men nu läser jag spanska och det är fantastiskt roligt att lära sig något nytt.

Just nu längtar jag tillbaka till mitt arbetsrum med utsikt mot domkyrkan. Då vi nu jobbar på distans och ser människor mest via skärmen så är det viktigt att få ombyte och avkoppling på annat sätt. Jag njuter av trädgård och natur och följer med vårens framsteg aktivare och ännu mera förväntansfullt än andra år.

#kontinuerligtlärande
#entuggakunskap
#öppnauniversitetet

Personalpresentation: Emil Oljemark

Jag heter Emil Oljemark, utbildningsplanerare med ansvar för våra kurser i rättsvetenskap och offentlig förvaltning. Ställer mig allmänt nyfiken till litteratur, politik och maktstrukturer. Av någon oförklarlig anledning har jag halkat in på EU-frågor under mina studier och min karriär hittills. Trivs bra med den kursplanering och undervisning jag har på mitt bord och kryddar på med en del andra uppdrag därtill. Jag har ett arbetssätt att ständigt reflektera mellan det allmänna och det specifika och inspireras till det av goda kolleger och ett antal muggar kaffe om dagen. Då jag sticker näsan utomhus kan man finna mig ute på resa med familjen, på stugan eller ute till sjöss.

Det finns flera vägar till universitetet – reform gör antagningsprocessen lättare

Den tunga ansökningsprocessen ska göras lättare, det är målet då antagningen till högskolorna ändrar våren 2020. En av de stora förändringarna är att en större del av de sökande antas på basis av betyg. Den direkta betygsantagningen är vad som hittills främst diskuterats i offentligheten men reformen ger fler alternativ än så. Framöver kommer man att kunna söka till högskolor och universitet också via allmänna urvalsprov och via Öppna universitetsstudier. Reformen har genomförts stegvis, så egentligen finns dessa möjligheter redan nu, men ska vara etablerade fullt ut i vår.

De allmänna urvalsproven förutsätter högskolebehörighet, vilket innebär att man utöver betyg från gymnasiet kan delta i provet på basis av en yrkesexamen. Hur urvalsproven ser ut varierar från ämne till ämne och högskola till högskola. Till exempel ekonomiutbildningarna har gemensamma, nationella urvalsprov, som infördes redan 2018. Vid Åbo Akademi har ungefär hälften av utbildningarna urvalsprov som inte är nationella. För de utbildningarna ordas ett gemensamt urvalsprov som mäter allmänna färdigheter. Tanken är att testa allmänna förutsättningar för högskolestudier, snarare än ämneskunskap. Dessutom har vissa ämnen vid Åbo Akademi, till exempel psykologin och logopedin, ett eget urvalsprov.

opuleden

Ytterligare en väg till högskoleexamen är de alternativa vägarna till universitetet, en modell som i sig inte heller är ny men som i och med antagningsreformen struktureras nationellt och får mera tyngd. Dessa vägar går via Öppna universiteten och vid Åbo Akademi kallar men dem Öpuleder. Öpulederna innebär att man avlägger studier vid Öppna universitetet och med dem som grund sedan ansöker om en studieplats.

– Redan tidigare har man kunnat söka in på det här sättet via Öppna universitet men det har krävt två–tre års studier för att få en studieplats. Nu minskas omfattningen så att man kan få en studieplats efter att ha avlagt 15–30 studiepoäng på ett läsår.

Det säger Majlen Saarinen, utbildningschef vid Öppna universitetet vid Åbo Akademi. Saarinen leder Öppna universitetets arbete i projektet Alternativa vägar till universitet, eller TRY-projektet som det kallas efter Toinen reitti yliopistoon. Elva universitet deltar i TRY-projektet med målet att utveckla Öpuleder. De kurser man avlagt längs Öpuleden räknas till godo i examen när man väl ansökt och fått studieplatsen.

– De studerande får en uppfattning om studierna och ämnet de siktar in sig på, medan de studerar vid Öppna universitetet. Det är ett bra sätt att prova på och bekanta sig med branschen innan man antas till examensstudier. Öpulederna är en chans också för dem som mognar sent och som inte riktigt hinner satsa i gymnasiet, deras kapacitet kan komma fram under studierna på Öpuleden, säger Saarinen.

De alternativa vägarna till universitetet breddar utbudet också för andra än dem som kommer direkt från andra stadiet. De är ett alternativ också för dem som är i behov av ett mellanår, alternativt inte fick studieplats på första försöket, eller för vuxna som vill utveckla sitt kunnande inom arbetslivet. Det kostar att studera vid Öppna universitet. En del tar betalt per avlagt studiepoäng men vid Öppna universitetet vid Åbo Akademi tar man en terminsavgift på 50 euro. På det här sättet hoppas man snarare uppmuntra till att avlägga många studiepoäng.

TRY-projektet pågår under tiden 1.8.2018–31.12.2020, leds av Jyväskylä universitet och finansieras av Undervisnings- och kulturministeriet.

Läs mera om Öpuleden på: www.abo.fi/opuleden

Text: Mia Henriksson

En del löser korsord – Marianne studerar vid Öppna universitetet

Viljan att slutföra, kunde beskrivas som Marianne Tanttinens ledstjärna som studerande. I snart 20 år har hon studerat som hobby och när hon väl blev pensionär smällde hon till med att avklara en magisterexamen.

Tanttinen utsågs till Årets vuxenstuderande vid Öppna universitetet vid Åbo Akademi (Öpu) i december 2019. Motiveringen var att hon under flera års tid studerat flitigt, visat en imponerande bredd i sitt ämnesval och dessutom avlagt sina kurser med höga vitsord. Det står också i motiveringen att Marianne uppvisar studieglädje, är nyfiken och ivrig att diskutera, hon är aktiv på kurserna och tar fördomsfritt till sig nya tekniska hjälpmedel.

Marianne Tanttinen

Marianne Tanttinen är född 1946 och bor i Träskända. Det var i början av 2000-talet som hon kom i kontakt med Öpu då hon deltog i kurser i konstvetenskap som var förlagda i Helsingfors.

– Hela livet har jag varit intresserad av konst. När det sedan fanns möjlighet att studera i Helsingfors nappade jag på. Först avklarade jag grundstudierna, sedan ytterligare ämnesstudier småningom.

Flera år senare när Tanttinen blev pensionär kände hon att hon vill slutföra det hon börjat. Hon ville avklara en magisterexamen i konstvetenskap, och det gjorde hon åren 2013–2016.

– Då hade jag redan kommit långt i mina studier via Öpu, och hade också avklarat mitt biämne genusvetenskap. Det krävdes endast lite komplettering av de ämnesstudier i konstvetenskap som jag avklarat vid Öpu, innan jag kunde påbörja de fördjupade studierna som jag sedan avlade som inskriven studerande vid ÅA.

Som ung studerade hon psykologi och hade en kandidatexamen i humanistiska vetenskaper i bagaget. Innan pensioneringen jobbade Tanttinen inom mediebranschen.

Varför ville du ta en examen i konstvetenskap?

– Visst insåg jag att jag yrkesmässigt inte kommer att ha nytta av min examen men på något sätt irriterade det mig att jag aldrig avlagt en magisterexamen utan stannade vid kandidat. Jag ville slutföra det, säger Tanttinen.

Hon tillägger ändå att hon haft nytta av allt hon studerat.

– Allt nytt jag lärt mig har gett mig något, och studierna har alltid varit en givande hobby för mig. En del löser korsord, jag går på Öpukurser, skrattar Tanttinen.

De Öpukurser Tanttinen gick i Helsingfors i början av 2000-talet gav henne vänner för livet. På kursen hittade ett gäng konstintresserade kvinnor varandra och bildade en klubb som fortfarande sammankommer, går på utställningar och åker på resor.

På senare tid har de Öpukurser Tanttinen gått varit digitala kurser, det vill säga studierna har skett över nätet.

– Det är klart att man inte lär känna deltagarna på samma sätt då, men vi för en hel del diskussioner inom ramen för kurserna. Det är både roligt och viktigt att få diskutera med varandra och inte endast läsa och skriva för sig själv. De är väldigt givande diskussioner då alla har så olika bakgrund och erfarenheter, säger Tanttinen.

Även om Tanttinen nu har sin magisterexamen fortsätter hon studera. Just nu tar hon kurser i sociologi och religionsvetenskap.

– Och jag har precis börjat en kurs i ekologisk hållbarhet. Det är ett helt nytt ämnesområde för mig, ett ämne som det talas och skrivs mycket om och jag vill kunna se kritiskt på det som skrivs, säger Tanttinen.

Nu har hon inget mål för vad hon ska studera eller hur mycket. Förra våren gick hon så många kurser samtidigt att hon tyckte att det sociala livet led en aning.

– Jag har faktiskt aldrig lämnat en kurs på hälft, utan slutfört dem jag anmält mig till. Det som är fint med Öppna universitetet vid Åbo Akademi är att man betalar en terminsavgift, många andra ställen tar betalt per studiepoäng. Det är bättre så här, då kan man studera och ta fler kurser an efter, enligt tid och intresse.

Vem skulle du rekommendera Öpustudier åt?

– Alla! Men det passar bra åt min ålderskategori, alltså pensionärer. Jag har lätt att hänga med och känner mig inte gammal och dessutom har jag mera tid nu som pensionär. Jag skulle också rekommendera Öpustudier åt unga som inte genast kommer in dit de vill på universitetet. Via Öpu får man en grund som man sedan kan bygga vidare på.

Text: Mia Henriksson

Varför har Öpu ett äpple i sin logo?

I början av 90-talet skapade Agnes Lönngren den första äppellogon till dåvarande Fortbildningscentralen. Symboliken var naturligtvis ”kunskapens frukt”. Snart kom äpplet ändå att främst användas av Öppna högskolan. Den första katalog som hittades i arkivet är från 1994-95. Fr.o.m. 1995 har alla universitet i Finland använt brandet Öppna universitetet.

Under åren har Peter Siegfrids på ÅA:s kommunikationsenhet modifierat äpplet i olika varianter.

Andra symboliska element som vi använt är stolar ”vi har en ledig plats just för dig – Öppna universitetet är öppet för alla” och kompasser ”hitta rätt kurs”.

Nu efter närmare 30 år erbjuder vi er blogginlägg som ”äppeltuggor” = smakbitar av vad öppna universitetet erbjuder. #entuggakunskap #öppnauniversitetet #kontinuerligtlärande

Christel Söderholm
Marknadsföringskoordinator
abo.fi/opu