Etikettarkiv: Kontinuerligt lärande

Personalpresentation: Camilla Lundström

Camilla Lundström

Hej! Jag heter Camilla Lundström och har arbetat vid Öppna universitetet och Centret för livslångt lärande sedan hösten 2015. Jag har i flera år skött sekreteraruppgifter vid Öpukansliet i Åbo, och för tillfället jobbar jag både med studerandeadministration och med andra administrativa uppgifter, och gör också en del projektrelaterat arbete.

De senaste åren har det nya studieregistret vid Åbo Akademi varit aktuellt, och utvecklingsarbetet kring det fortsätter. Vi arbetar på att få det bättre anpassat till Öppna universitetets behov.

Nu i distansvardagen saknar jag mest kaffepauserna med kollegerna. Och så saknar jag mitt skrivbord som på kontoret är betydligt tommare och bättre organiserat än bordet här hemma.

På fritiden spenderar jag majoriteten av tiden med familjen, och försöker hinna med lite motion, trädgårdsarbete och långa promenader med hunden.

Personalpresentation: Anna Toivonen

människor kring kaffebord

Vår psykologiplanerare Anna Toivonen slutar för att bli privatföretagare. Öpugänget i Åbo har avtackat henne.

personer vid kaffebord blombukett.

Utbildningschef Majlen Saarinen tackade Anna och sade att hon frimodigt har tagit sig an alla arbetsuppgifter och är orädd för att kasta sig in i det okända. Anna har haft många utvecklingsidéer och varit en inspirerande kollega som vi kommer att sakna.

anna toivonen med blombukett

Nu söker vi en planerare i psykologi och logopedi.

https://abo.rekrytointi.com/paikat/index.php?jid=335&key=&o=A_RJ&rspvt=1ukhfeguf140c4kkows4sc44kg04888

personer vid kaffebord

Du som är intresserad att söka, här ser du hur vi ser ut! 🙂

personer vid kaffebord

Personalpresentation: Mia Henriksson

Bild på Mia Henriksson. Hej! Mitt namn är Mia Henriksson. Jag jobbar med kommunikation, dels vid Öppna universitetet, dels vid en del andra verksamheter vid Centret för livslångt lärande. Mycket av mitt jobb går ut på att skriva texter, till nyhetsbrev, blogg, webb, sociala medier, osv, och att fundera på hur man lättfattligt och smidigt kan berätta om vad vi håller på med här vid Öpu.

Ofta hör jag mig själv säga ”oj, den här kursen vill jag gå” när jag intervjuar Öpukollegerna om kurser som planeras – det finns så mycket intressant man gärna skulle lära sig. Och det bästa av allt, Öpu är öppet för alla!

Jag tror att vi aldrig blir färdiga, utan mår bäst av att anta utmaningar och lära oss nytt genom hela livet. Själv har jag snart avklarat en socionomutbildning vid sidan av mitt arbete, ett helt annat kunskapsområde, som känns som ett bra komplement till min tidigare pol.mag.-examen och ett halvt yrkesliv inom kommunikation och journalistik.

På min fritid är jag aktiv Martha, jag gillar långa promenader i gott sällskap, guidade (stads)vandringar och museibesök.

#kontinuerligtlärande #öpu #entuggakunskap

Farmaceuter behövs – Sarah är en av dem

Är du intresserad av farmaci men skulle vilja veta lite mer om vad en farmaceut egentligen gör? Jobbar de alla i apotek eller kan man göra annat också?

Öppna universitetets planerare Carina Gräsbeck beslöt att ta reda på saken och satte sig ner en solig söndag på Café Art för att intervjua farmaceut Sarah Lilius som för tillfället jobbar på Hangö apotek. Hon har även arbetserfarenhet från läkemedelscentralen vid Hangö hälsovårdscentral. Sarah är uppvuxen i Hangö och har en farmaceutexamen från Åbo Akademi, hon utexaminerades år 2018.

Bild på Sarah Lilius, ung kvinna med mörkt hår.

Sarah Lilius.

Sarah, vad fick dig att lockas av just farmaceutyrket?

– Jag har alltid varit intresserad av medicin och biologi, men eftersom det är väldigt svårt att komma in till medicinska fakulteten och jag dessutom inte var helt säker på att jag faktiskt ville jobba som läkare så kändes farmaceututbildningen som ett bra mellanting. Dessutom hade jag en kompis som redan studerade farmaci vid ÅA och hon pratade gott om utbildningen.

Var Åbo Akademi ett självklart val för dig?

– Jo, det var det nog, dels på grund av min kompis som pratade så bra om farmacin och om ÅA, dels för att det går att studera helt på svenska här.

Vad tyckte du att var det bästa med att studera vid ÅA?

– Det var nog många saker. Att kunna studera på svenska, hela studiemiljön med en jättebra stämning vid ämnet. Det var dessutom väldigt lågt tröskel att ta kontakt med lärarna och fråga om sådant man undrade över.

Hur ser då vardagen ut på ett apotek för en farmaceut?

– Mycket handlar förstås om att skriva ut recept och ge råd åt kunden, men också att kontrollera att kunden känner till biverkningarna. Det är alltså främst kundservice, vilket är väldigt givande. Däremot visste jag själv inte om att till exempel FPA-ersättningar också hör till jobbet. Det finns ju en hel del regler som det gäller att känna till och ha koll på, som att personer med utkomststöd har rätt till gratis medicin. Det sker också mycket på apoteken som inte syns för kunderna, till exempel hur vårdhemmen beställer mediciner åt sina klienter.

Vad har du som farmaceut för syn på traditionella läkemedel jämfört med så kallade naturläkemedel?

– Utbildningen fokuserar ju mer på de traditionella vetenskapligt beprövade läkemedlen där det finns klara bevis, även om en hel del baserat sig på naturläkemedelsforskning. Det kräver lite mera arbete av farmaceuten att ta reda på tillförlitlig information om naturläkemedel.

Vilka befogenheter har du då som farmaceut att rekommendera till exempel tranbärspreparat istället för antibiotika?

– Läkarens recept är ju det som gäller, farmaceuten kan inte gå emot det men däremot nog ge goda råd framförallt när det gäller förebyggande vård. Sedan ansvarar ju farmaceuten för att kolla att doseringen är korrekt och kan komplettera läkarens råd. Men låt oss säga att någon ofta får urinvägsinfektioner då kan farmaceuten rekommendera till exempel tranbärspreparat.

Till sist, förutom på apotek, var kan en farmaceut hitta jobb?

– Inom sjukhusvärlden kan man jobba på sjukhusapotek och läkemedelscentraler, och det börjar bli allt vanligare att sjukhus har avdelningsfarmaceuter. Inom industrin finns det också mycket varierande saker man kan jobba med, allt från marketing till forskning och produktion. Arbetsmarknaden är god för farmaceuter, det finns jobb och farmaceuter behövs!

Öppna universitetet erbjuder kurser i farmaci under läsåret 2020–2021. Kursutbudet finns på adressen: www.abo.fi/opu-amnen/farmaci

Det finns också en Öpuled i farmaci. Läs mera om Öpuleden, en alternativ väg till studieplats på: www.abo.fi/opuleden

Text och bild : Carina Gräsbeck, planerare vid Öppna universitetet. 

 

Kursen Akademiska studiefärdigheter lär ut tips och trix för smidigare studier

Dekorativ bld på en person som tar del av en distansföreläsning via sin laptop.

 

Hur gör man egentligen när man studerar vid ett universitet? Det ger kursen Akademiska studiefärdigheter svar på. Kursen ordnas för alla examensstuderande vid Åbo Akademi och nu för andra gången också för dem som studerar vid Öppna universitetet (Öpu).

Planerare Nancy Pettersson rekommenderar kursen för alla Öpustuderande.

– På kursen lär man sig tips och trix som sedan gör studierna lättare och smidigare. Universitetet erbjuder en hel del resurser som är bra att känna till så att man kan utnyttja dem till fullo. Det här är en kurs man i första hand gör för sitt eget bästa, fast den också ger fem studiepoäng, säger Pettersson.

Kursen är indelad i fyra moduler: Orientering i studiemiljö och akademiska studier, studieteknik, studieplanering och uppföljning av studierna, samt informationskompetens.

Inledningsvis lär man sig om den studerandes rättigheter och skyldigheter, hur Åbo Akademi och Öppna universitetet fungerar och vem man kan vända sig till i vilka frågor.

– Vi diskuterar också etik, fusk och plagiat och reflekterar kring vad akademiska studier innebär, i motsats till studier på andra stadiet.

I modul två och tre handlar det om självledarskap och studieteknik – hur man lägger upp sina studier och planerar sin tid för att avklara kurserna i den takt och ordning man tänkt sig. Öpustudierna genomförs ofta på distans, vilket innebär att den studerande själv bär ett stort ansvar för sina studier. Karriärplanering ingår också, inte minst som en motivationshöjande faktor. Varför studerar jag och vilken nytta kommer jag att ha av mina studier?

– Det är också viktigt att sätta i system hur man följer upp sina planer och genom kursutvärderingar bidrar till att utveckla undervisningen och utbildningen, säger Pettersson.

Den fjärde modulen, informationskompetens, ger redskap för att hitta vetenskaplig information och kurslitteratur. Hur hittar man i bibliotekens databaser, hur fjärrlånar man tryckt material och vilka elektroniska källor har man tillgång till via Åbo Akademis bibliotek och vetenskapliga biblioteket Tritonia? Källkritik är också viktigt att lära sig för att veta vilket material som kan anses vara vetenskapligt i dagens oändliga informationsflöde.

– Biblioteken i Åbo och Vasa fungerar lite olika, så kursens uppgifter i informationskompetens anpassas enligt deltagaren så att man helt konkret får prova på att söka information vid det bibliotek man framöver kommer att använda mest.

Kursen Akademiska studiefärdigheter examineras genom mindre uppgifter och egna reflektioner, som görs efter hand. Kursen inleds 21.9, den går på distans och går bra att utföra vid sidan av andra kurser.

Kursen är också bra för den som vill prova på om akademiska studier alls är någonting man vill göra.

– Betyget var gott i fjolårets kursutvärdering. En deltagare önskade att hon hade gått kursen för länge sedan, när hon började studera, en annan tyckte det var väldigt bra med en uppdatering, eftersom det var så länge sedan senaste studier. Kursen är också bra för den som vill prova på om akademiska studier alls är någonting man vill göra.

Öpustuderande anmäler sig till Akademiska studiefärdigheter via Öpus anmälningsdatabas som finns bakom länken https://www.abo.fi/opu-anmalan/

Samma kurs ordnas igen på vårterminen med start 1.2. Läs mera om kursen, tider och anmälan på adressen: https://www.abo.fi/opu-amnen/gemensamma-studier/.

 

Text: Mia Henriksson, bild: Bigstock

Personalpresentation: Majlen Saarinen

Jag heter Majlen Saarinen och jobbar som utbildningschef. Öppna universitetet är en fantastisk uppfinning och vår verksamheten är inkluderande och jämlik eftersom vem som helst kan gå på våra kurser, oavsett bakgrund och erfarenhet. Vi erbjuder alltfler nätkurser för att öka tillgängligheten och flexibiliteten i studierna. Öpu är till för alla!

Vi har på öppna universitetet ett brett nätverk av samarbetsparter i Svenskfinland. Vi har gott samarbete med lärare och ämnesansvariga på fakulteterna vid Åbo Akademi, utan alla dessa duktiga människor skulle vi inte ha någon verksamhet.  Våra studerande är en heterogen grupp, från gymnasiestuderande till pensionärer. Däremellan ryms alla de som i olika skeden av arbetskarriären vill komplettera sin kompetens.

Det bästa sättet att utveckla samhället är med hjälp av kunskap. Utbildning och bildning är alltid rätt!  Under många år har jag inte själv haft tid att gå på kurs, men nu läser jag spanska och det är fantastiskt roligt att lära sig något nytt.

Just nu längtar jag tillbaka till mitt arbetsrum med utsikt mot domkyrkan. Då vi nu jobbar på distans och ser människor mest via skärmen så är det viktigt att få ombyte och avkoppling på annat sätt. Jag njuter av trädgård och natur och följer med vårens framsteg aktivare och ännu mera förväntansfullt än andra år.

#kontinuerligtlärande
#entuggakunskap
#öppnauniversitetet

Vad kan en sjuåring lära oss vuxna om stresshantering?

”Det som är bra just nu är att vi kör så mycket mindre bil. Se på luften” säger Ella, 7 år. Hon når den springande punkten i nuläget mycket snabbt.

På en vecka i mars förändrades hela världen. Våra tidtabeller skrevs om. Känslan av trygghet fick sig en törn. Hela samhället tvingades att förhålla sig till att det som var igår, inte är idag. Flera av oss har förlorat sina jobb, uppdrag och resultatmål för i  år. Andra tvingas pressa sig till utmattningens gräns med arbetstimmar som inte är mänskliga, hälsosamma eller självvalda. Några är totalt skilda från sin familj eller ensamma utan någon att bolla dagliga tankar med.

Ella, 7år, kan knappast oroa sig för risken att insjukna eller den ekonomiska krisen, fenomenen är så  abstrakta, men hon besitter en förmåga som är så viktig just nu. Vi har alla olika sätt att stå ut med att inte veta hur och när coronakrisen kommer att ta slut. Många av oss hanterar ovissa lägen med en törst efter information. Det handlar om statistik, drabbade, en jämförelse av regeringsförfaranden och nationella strategier i krisläge.

På sociala medier har bildspel som uppmanar oss till ett positivt informationsflöde och tänkande retat en del, eftersom vi sitter mitt inne i en kris utan att veta när den kommer att ta slut. Ändå finns det något så värdefullt i den positiva psykologin som hanteringssätt, som vi kan dra nytta av just nu. Att förstärka sina stresshanteringsverktyg med hjälp av positiv psykologi handlar inte om att tänka positivt och förneka negativa realiteter. Däremot handlar det om att uppleva nuet, att vi i ett meningsfullt liv också i en kris strävar efter ett eudamoniskt handlande, det vill säga att vi inte strävar endast efter att klara oss på ett personligt plan utan också ser till andra. Vi människor blir i själva verket ofta  lyckligare och mer handlingskraftiga då vi drar vårt strå till stacken, oavsett hur liten gest det kan gälla. Vi är tillsammans i den här situationen och försöker vårt bästa. Det finns  Facebookgrupper för nuläget, där människor organiserar och kör ut mat och medicin till behövande. Att självuppoffrande hjälpa andra ingår i vårdandet av våra sjuka och gamla. Denna strävan finns hos varje person som väljer att stanna hemma för att minimera spridningen av coronaviruset.

Det bästa med idag är enligt Ella, 7 år, att hon får baka bullar tillsammans med mamma hemma och att hennes kanin ska få ungar vilken dag som helst. Hon käkar bulle tills hon får lite ont i magen, men ler som ett solsken för den första ungen ska heta Pelle. En som heter så måste ju överleva, säger hon.

 

Det här kan du göra för att i nuläget stärka din psykiska hälsa

  • Försök att minska frossande i information kring coronasituationen, om du märker att det gör dig ångestfylld. Särskilt grafiskt bildmaterial kan vara bra att undvika.
  • Ifall du har förlorat ditt jobb eller är permitterad kan det vara bra att upprätthålla rutiner. Koncentrera dig tillsammans med dina närmaste på sådant tidsfördriv som ger dig känslan av att du känner igen dig, eller gå ut i friska luften. Följ ändå rådande anvisningar vad gäller att undvika social kontakt.
  • Ifall du jobbar på distans kan det vara bra att öka den kognitiva ergonomin så att inte varje samtal, e-post eller teams-avisering avbryter din tanke. Våra hjärnor är inte gjorda för ständiga avbrott.
  • Ifall det inte går att rå på avbrott, hemskola, inlärning av ett berg av nya IT-program, så kan den bästa lösningen vara att du tar en paus utan krav, var snäll med sig själv och påminn dig om att detta inte kommer att vara för evigt.

Anna Toivonen
Utbildningsplanerare i psykologi vid Öppna universitetet
Legitimerad psykolog

Personalpresentation: Emil Oljemark

Jag heter Emil Oljemark, utbildningsplanerare med ansvar för våra kurser i rättsvetenskap och offentlig förvaltning. Ställer mig allmänt nyfiken till litteratur, politik och maktstrukturer. Av någon oförklarlig anledning har jag halkat in på EU-frågor under mina studier och min karriär hittills. Trivs bra med den kursplanering och undervisning jag har på mitt bord och kryddar på med en del andra uppdrag därtill. Jag har ett arbetssätt att ständigt reflektera mellan det allmänna och det specifika och inspireras till det av goda kolleger och ett antal muggar kaffe om dagen. Då jag sticker näsan utomhus kan man finna mig ute på resa med familjen, på stugan eller ute till sjöss.

Det finns flera vägar till universitetet – reform gör antagningsprocessen lättare

Den tunga ansökningsprocessen ska göras lättare, det är målet då antagningen till högskolorna ändrar våren 2020. En av de stora förändringarna är att en större del av de sökande antas på basis av betyg. Den direkta betygsantagningen är vad som hittills främst diskuterats i offentligheten men reformen ger fler alternativ än så. Framöver kommer man att kunna söka till högskolor och universitet också via allmänna urvalsprov och via Öppna universitetsstudier. Reformen har genomförts stegvis, så egentligen finns dessa möjligheter redan nu, men ska vara etablerade fullt ut i vår.

De allmänna urvalsproven förutsätter högskolebehörighet, vilket innebär att man utöver betyg från gymnasiet kan delta i provet på basis av en yrkesexamen. Hur urvalsproven ser ut varierar från ämne till ämne och högskola till högskola. Till exempel ekonomiutbildningarna har gemensamma, nationella urvalsprov, som infördes redan 2018. Vid Åbo Akademi har ungefär hälften av utbildningarna urvalsprov som inte är nationella. För de utbildningarna ordas ett gemensamt urvalsprov som mäter allmänna färdigheter. Tanken är att testa allmänna förutsättningar för högskolestudier, snarare än ämneskunskap. Dessutom har vissa ämnen vid Åbo Akademi, till exempel psykologin och logopedin, ett eget urvalsprov.

opuleden

Ytterligare en väg till högskoleexamen är de alternativa vägarna till universitetet, en modell som i sig inte heller är ny men som i och med antagningsreformen struktureras nationellt och får mera tyngd. Dessa vägar går via Öppna universiteten och vid Åbo Akademi kallar men dem Öpuleder. Öpulederna innebär att man avlägger studier vid Öppna universitetet och med dem som grund sedan ansöker om en studieplats.

– Redan tidigare har man kunnat söka in på det här sättet via Öppna universitet men det har krävt två–tre års studier för att få en studieplats. Nu minskas omfattningen så att man kan få en studieplats efter att ha avlagt 15–30 studiepoäng på ett läsår.

Det säger Majlen Saarinen, utbildningschef vid Öppna universitetet vid Åbo Akademi. Saarinen leder Öppna universitetets arbete i projektet Alternativa vägar till universitet, eller TRY-projektet som det kallas efter Toinen reitti yliopistoon. Elva universitet deltar i TRY-projektet med målet att utveckla Öpuleder. De kurser man avlagt längs Öpuleden räknas till godo i examen när man väl ansökt och fått studieplatsen.

– De studerande får en uppfattning om studierna och ämnet de siktar in sig på, medan de studerar vid Öppna universitetet. Det är ett bra sätt att prova på och bekanta sig med branschen innan man antas till examensstudier. Öpulederna är en chans också för dem som mognar sent och som inte riktigt hinner satsa i gymnasiet, deras kapacitet kan komma fram under studierna på Öpuleden, säger Saarinen.

De alternativa vägarna till universitetet breddar utbudet också för andra än dem som kommer direkt från andra stadiet. De är ett alternativ också för dem som är i behov av ett mellanår, alternativt inte fick studieplats på första försöket, eller för vuxna som vill utveckla sitt kunnande inom arbetslivet. Det kostar att studera vid Öppna universitet. En del tar betalt per avlagt studiepoäng men vid Öppna universitetet vid Åbo Akademi tar man en terminsavgift på 50 euro. På det här sättet hoppas man snarare uppmuntra till att avlägga många studiepoäng.

TRY-projektet pågår under tiden 1.8.2018–31.12.2020, leds av Jyväskylä universitet och finansieras av Undervisnings- och kulturministeriet.

Läs mera om Öpuleden på: www.abo.fi/opuleden

Text: Mia Henriksson

Trump höjer efterfrågan på bibliotekstjänster

Om det finska biblioteksväsendet, ur ett historiskt perspektiv, inte funnits skulle Finland knappast vara det land det är idag. Biblioteken har under en lång tid höjt vår kunskapsnivå, läskunnighet och informationskompetens.

Vid slutet av 1800- och början av 1900-talet var biblioteken i Finland influerade av den amerikanska biblioteksutvecklingen. 1929 införde man en folkbibliotekslag i Finland som innebar en allmän standardhöjning för biblioteken och tio år senare, alltså 1939, hade man uppnått målet att ha ett kommunalt bibliotek i varje kommun.

Idag är det den amerikanska presidenten och många fler ledare och politiker som leder till att biblioteken, inte bara i Finland utan världen över, har en om möjligt ännu viktigare roll i samhället. I och med populismen och propagandan som följer i till exempel Trumps fotspår har biblioteken som uppgift att höja invånarnas informationskompetens för att kunna se ”alternativa fakta” och falska nyheter för vad de är. Falska och osanna.

Enligt bibliotekslagen från 2017 skall biblioteken främja:

  1. befolkningens likvärdiga möjligheter till bildning och kultur,
  2. tillgången till och användningen av information,
  3. läskulturen och en mångsidig läskunnighet,
  4. möjligheterna till livslångt lärande och utveckling av kompetensen,
  5. ett aktivt medborgarskap, demokrati och yttrandefrihet.

Verksamheten för att uppnå syftet ska bygga på gemenskap, pluralism och kulturell mångfald.*

Biblioteken i Finland, och hela världen, har en viktig roll i vårt samhälle. Heja biblioteken och alla bibliotekarier! Kämpa på!

* https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2016/20161492

Nancy Pettersson,
utbildningsplanerare och lärare på kurser inom ämnet informationsvetenskap, ämnet man läser om man vill bli bibliotekarie

Mera om ämnet informationsvetenskap på: https://www.abo.fi/cll-subject/informationsvetenskap/