Öppna universitetet deltog i Peda-forumdagarna 2014 som i år ordnades i Villmanstrand.

Närmare 250 planerare, lärare, forskare och andra sakkunniga från landets universitet samlades för att diskutera utmaningarna kring: internationell utbildning och mångkulturalitet, internationalisering av undervisningen, den akademiska världsmedborgaren och universiteten i en föränderlig värld.

Konkurrensen är hård och ökar hela tiden. På vilket sätt kan universiteten locka de bästa studerande och lärare? Kvalitet i handledning, undervisning och forskning är A och O.

Anföranden och temasessionerna under dagarna lyfte främst fram olika aspekter av internationalisering såväl bland studerande som på universitetsnivå.

Då Maria Sparv tog studenten i medlet av 1990-talet ville hon snabbt ut i arbetslivet. Långa, akademiska studier lockade inte. Hon valde att bli studentmerkonom och efter ett förflutet inom både restaurang- och kontorsbranschen landade Maria år 2007 på fackförbundet Jyty som organisationsombudsman. Där arbetar hon främst med allmän medlemsrådgivning och stöd till medlemsföreningar.

Under årens lopp har en tanke formats, ett behov att få lära något nytt har vuxit fram hos Maria. Hon har i flera års tid hållit ögonen öppna och tagit del av kursutbudet inom Öppna universitetet (ÖPU). År 2012 påbörjade hon studier i sociologi men var tvungen att avbryta eftersom studierna inte gick ihop med jobbet. Inför detta läsår fick hon syn på ämnet arbetsplatspsykologi. Datumen för närstudietillfällena fanns redan utsatta och Maria kunde i god tid pricka in dem i sin kalender. Hon gav även sociologin en andra chans. I arbetsplatspsykologi har det ordnats närstudiedagar ungefär en gång i månaden medan kurserna i sociologi är helt nätbaserade. Maria upplever att nätkurserna kräver mer självdisciplin än de kurser där det ordnas närstudietillfällen.

Området var helt nytt för henne. I början avskräckte den vetenskapliga vokabulären. Nu då hon skrivit många inlämningsarbeten och deltagit flitigt i gruppdiskussioner både på nätet och i klassrummet känner hon att en viss vana har infunnit sig. Att hon har lång arbetserfarenhet att relatera till har underlättat. Maria säger att det är viktigt att våga uttrycka sig på sitt eget sätt. Att det har uppskattas kan man utläsa av hennes studieresultat.

För Maria som jobbar heltid kan det ibland vara knepigt att få studier och arbetsliv att gå ihop, men hon menar att med god förhandsplanering går det bra att kombinera. I och med att Maria har direkt nytta av studierna i sitt jobb får hon också vika några arbetstimmar per vecka åt studierna. Hon upplever att studierna även stärkt henne i yrkesrollen.

Läsåret går mot sitt slut och Maria har lyckats avlägga 30 studiepoäng och berättar entusiastiskt om sina framtidsplaner. Eftersom Maria gillar utmaningar funderar hon på att skaffa sig en kandidatexamen med statskunskap eller offentlig förvaltning som huvudämne via ÖPU-leden. Maria menar att man måste ha en drivkraft, vara motiverad att studera. Sedan är god planering A och O för att man ska lyckas. För henne har ÖPU-studierna inneburit en ypperlig möjlighet att vid sidan om jobbet få lära något nytt och förhoppningsvis i framtiden även få en examen.

Som kuriositet kan nämnas att Marias mamma började studera vid Öppna universitetet då Maria var 13 år. I höstas då Maria inledde sina studier var hennes egen dotter 13 år.

Skrivet av Pia Nordin

Bild: Sven Söderholm och Sanna Heinoja (Mellerst Österbottens sommaruniversitet) på koordineringsmöte i Vasa hösten 2013

I Österbotten kan vem som helst – oberoende av utbildning, ålder och studierätt – avlägga öppna universitetskurser vid Vasa sommaruniversitet och filialen i Jakobstad. Namnet till trots ordnar Vasa sommaruniversitet undervisning året om, och förutom öppen universitetsundervisning erbjuds yrkesfortbildning, språkkurser, föreläsningar för tredje åldern samt abikurser på såväl svenska som finska.

Från porslinsmålning till krispsykologi

Vasa sommaruniversitet grundades år 1960. En av de bakomliggande orsakerna var att man hoppades att förutsättningarna för att få ett universitet till Vasa skulle bli bättre. I begynnelsen var Vasa sommaruniversitet ett traditionellt sommaruniversitet med kurser i bland annat porslinsmålning, men med åren utvecklades verksamheten till att omfatta det utbud som finns idag, med ett tjugotal ämnen inom den öppna universitetsundervisningen samt ett digert utbud av fortbildningskurser. Samarbetet med Öppna universitetet vid Åbo Akademi inleddes redan i slutet av 1960-talet och i dagsläget samarbetar Vasa sommaruniversitet även med universiteten i Helsingfors, Tammerfors, Jyväskylä och Östra Finland. Andelen finska kurser är något högre än andelen svenska inom den öppna universitetsundervisningen, men sommartid erbjuds överlag fler kurser på svenska. Vissa ämnen lockar alltid studerande år efter år, så som t.ex. psykologi och pedagogik.

– Introduktionskursen i krispsykologi som ges i samarbete med Öppna universitetet vid Åbo Akademi drar alltid mycket studerande, berättar utbildningskoordinator Sven Söderholm.

Söderholm har arbetat vid Vasa sommaruniversitet sedan 2006. Han inledde sin karriär som praktikant och fick sedan ett moderskapsvikariat som så småningom ledde till en fast tjänst som koordinator. Sin utbildningsmässiga bakgrund har Söderholm inom ämnet socialpolitik vid Åbo Akademi i Vasa. Enligt Söderholm är de flesta som avlägger öppna universitetskurser vid Vasa sommaruniversitet studerande vid Åbo Akademi, även om personer från yrkeslivet också finns representerade bland deltagarna.

– Det kan vara praktiskt för ÅA-studerande att avlägga kurser hos oss sommartid, eller på kvällstid och helger, ifall de har många kurser under ordinarie studietid. På så sätt ökas också genomströmningen vid Åbo Akademi, säger Söderholm.

Inför framtiden

Sven Söderholm tror på en ökad utveckling av kursutbudet i regionerna i framtiden. Vikten av att utveckla kursutbudet ämnesmässigt är också en utmaning som Vasa sommaruniversitet vill satsa på framöver. För Vasa sommaruniversitet, som verkar i vad som ibland kallas Finlands mest tvåspråkiga stad, är språkaspekten också en viktig del av utbildningen.

– Inom fortbildningen har vi tvåspråkiga kurser och föreläsningsserier, och det skulle vara fint om vi kunde utveckla detta även inom de övriga områdena, säger Söderholm.

Ämnesmässigt tror Söderholm att mer IT-kurser och kurser i t.ex. spelprogrammering och film kan vara eftertraktade framöver.

– Kurser riktade till gymnasieelever och yngre människor inom de här områdena ligger i tiden.

Maria Johansson

Nyhetsbrev 4-2014 publicerat.

Här finns bl.a. inlägg om

• öpuläraren Ann-Helen Sund som undervisat på distans från Köpenhamn
• vår samarbetspart Vasa sommaruni
• prästerna Monica Cleve och Fred Wilén i ett humoristiskt samtal om hur det är att studera som vuxen (finns på YouTube)
• vi har utesett årets öpulärare Rita Nordström-Lytz

Prenumerera på nyhetsbrevet.

https://www.youtube.com/watch?v=Xm8MeQlooXY&feature=youtu.be

”Man får pröva på” och ”Ingenting är omöjligt”, säger Monica Cleve och Fred Wilén i ett humoristiskt samtal om hur det är studera som vuxen.

Monica Cleve utbildade sig i tiderna till sjukskötare och vägarna förde henne till Egypten där hon träffade sin man. I Egypten blev hon nyfiken på teologiska studier och började studera allmän teologi på distans vid Åbo Akademis Öppna universitet. Efter 17 år i Egypten flyttade familjen till Helsingfors och hon fortsatte med sina  studier vid sidan om sitt jobb som överskötare. Cleves dröm förverkligades och som 50-åring avlade hon en teologiemagisterexamen, blev prästvigd och arbetar nu som t.f. kaplan i Ekenäs församling.

Fred Wilén är en bekant röst från Radio Vega, där han jobbade under många år. I början av 2000-talet prövade han på att studera teologi via Öppna universitetet vid Åbo Akademi. Hans intresse för studierna väcktes och senare beslöt han sig för att ta en paus från jobbet och börja studera teologi på allvar. Wilén hade siktet inställt på att bli präst och avlade teologiemagisterexamen vid TF några år senare och blev prästvigd tillsammans med Monica Cleve för två år sen.

NU är det dags för årets sommarkurs i statskunskap! Öppna universitetet vid ÅA har sedan flera år tillbaka erbjudit sommarkurser i Åbo för både vuxna och examensstuderande. Målet har varit att det i utbudet alltid ska finnas minst en samhällsvetenskaplig kurs. Temana har varierat från hälsosociologi till säkerhetspolitik, biståndsfrågor och medborgarengagemang.

I år ligger fokus på det sociala kapitalet och demokratin. Ett ämne som både är viktigare än någonsin och som det också skrivits en hel del spaltmetrar om. Ytligt sett handlar socialt kapital om delaktighet och nätverk och deras påverkan på såväl demokrati, hälsa, ekonomi som trygghet för den enskilda individen, för grupper och därmed samhället i stort.

Det har också i flera sammanhang framförts att just graden av socialt kapital bland finlandssvenskarna är en av orsakerna till varför den språkgruppen överlag har bättre hälsa än finskspråkiga. Men gräver man lite djupare kommer det fram fler intressanta frågeställningar. Kan socialt kapital bli ett slagträ i den politiska debatten? Medför en högre nivå av socialt kapital alltid en positiv utveckling för samtliga grupper i samhället? Och hur ser t.ex. sambandet mellan socalt kapital och politiskt deltagande ut?

PD Maria Bäck, forskare vid Åbo Akademi föreläser på kursen ”Socialt kapital och demokrati, 5 sp med start 26.5. och då har du möjlighet att göra en djupdykning i vad socialt kapital egentligen är och dess effekter på demokratin.

Information om kursens innehåll, tidtabell och upplägg hittar du på Öppna universitetets sidor.

Och vill du läsa vad några andra forskare vid ÅA skrivit om socialt kapital, kan du kolla in följande artiklar:
http://www.fbf.fi/ikaros/arkiv/2006-4/socialt_kapital.pdf
http://web.abo.fi/meddelanden/artiklar/2010_17_socialt_kapital.sht

Du har tid att anmäla dig fram till den 16.5!

I början var vi två anställda, idag över 60. Det säger Tina Engblom som för dryga trettio år sedan började på Kurscentralen vid Åbo Akademi som nu har utvecklats till Centret för Livslångt Lärande.

Det som idag utgör Centret för Livslångt Lärande har varit en föregångare i Finland då det gäller vuxenutbildning. Från kurscentral blev det en fortbildningscentral, sedan det Öppna Universitetet och allt det här och litet till ingår idag i CLL där Tina Engblom är vice direktör. Motsvarande vuxenutbildning, som den CLL ger finns egentligen ingen annanstans i hela Norden.
Inom den här enheten ordnas idag en hel del akademiska kurser men också fortbildning och projekt som berör stora grupper i Svenskfinland. I början av 2000-talet kom nätkurserna in i bilden och i och med dem kunde intresserade delta i olika kurser oberoende av boningsort. Från en blygsam start har också den här verksamheten utvecklats enormt i och med den nya tekniken.
Tina Engblom kom till Kurscentralen 1982 och skulle då aldrig ha kunnat föreställa sig den kommande utvecklingen.

Lyssna på Tina i Radio Vega: http://svenska.yle.fi/artikel/2014/04/29/fran-kurscentral-till-livslangt-larande

Många känner till att Öppna universitetet vid Åbo Akademi erbjuder kurser som är öppna för alla, oberoende av ålder och tidigare utbildningsbakgrund. Vad lika många kanske inte vet är att man kan läsa öppna universitetskurser hos Öppna universitetets samarbetsparter på olika orter runt om i Svenskfinland. En av dessa samarbetsparter är Högskolan på Åland, där enheten Öppna högskolan ordnar olika slag av universitets- och högskolekurser, fortbildning och uppdragsutbildning samt seminarier och öppna föreläsningar för allmänheten.

Pedagogik, psykologi och ekonomi lockar mest

Öppna högskolan på Åland erbjuder ett digert utbud av kurser i olika ämnen. De ämnen som just nu lockar flest deltagare är specialpedagogik och psykologi, men också vissa juridiska och rättsvetenskapliga kurser samt kurser i ekonomi är populära. Vem som helst är välkommen att delta på kurserna.

– Vi har inte enbart akademiskt utbildade på våra kurser, utan personer med olika bakgrund som vill förkovra sig i ett ämne eller kanske siktar på att söka in till Åbo Akademi senare, berättar planerare Mirjam Schauman vid Öppna högskolan på Åland.

Kurserna hålls både dag- och kvällstid, såväl vardagar som under veckoslut och under alla årstider, året runt. Universitetskurserna går mestadels utanför vanlig arbetstid, så att vuxenstuderande som ofta arbetar dagtid kan delta.

Stort intresse för akademiska kurser

Vid Öppna högskolan arbetar förutom Schauman en enhetschef, en högskolesekreterare, en kurssekreterare och två andra planerare. Tillsammans ser de till att verksamheten för över 2000 studerande per år fungerar som den ska. Statistiken för år 2013 visar på ett deltagarantal på 2724 ”bruttostuderande”, varav 917 var män och 1807 kvinnor. Av dessa läste 541 öppna universitetskurser. Det totala antalet avlagda studiepoäng det året var 2555. Antalet studerande har ökat genom åren och många läser numera flera block och inte bara enstaka kurser.

Studiemöjligheter i framtiden

Planerare Mirjam Schauman ser med tillförsikt på framtiden för Öppna högskolan på Åland.

– Den öppna verksamheten uppfattas som viktig i ett så litet samhälle som Åland, där det annars inte finns så stora möjligheter till akademisk utbildning.

Schauman själv är född och uppvuxen i Helsingfors men bor sedan 1994 i Mariehamn med man och tre döttrar. Hon trivs bra med sitt arbete som planerare och säger att kontakten med olika människor är det bästa med arbetet.

– Kontakten med välutbildade föreläsare, motiverade studerande och trevliga samarbetsparter gör arbetet intressant, säger Schauman.

Mirjam Schauman poängterar människokontakten också i undervisningen. I tider där distansstudier får stor uppmärksamhet är det viktigt att följa utvecklingen och ge de studieformer deltagarna vill ha, men man ska heller inte glömma de fördelar närstudiekontakt för med sig.

– Distanskurser i all ära, men jag tror att det alltid kommer att finnas folk som vill och behöver närstudiekontakt.

I framtiden kan Öppna högskolan komma att satsa mer på flerformsstudier, där man kombinerar distans- och närstudier, men Schauman tror att närstudiekurserna kommer att ha en viktig roll även framöver.

Långt samarbete

Samarbetet mellan Öppna universitetet vid Åbo Akademi och det som numera heter Högskolan på Åland inleddes redan i samband med att Ålands sommaruniversitet startade 1.6.1969. År 1981 antogs en landskapslag om högskoleundervisning i lanskapet Åland och i praktiken sköttes sommarterminen av Ålands sommaruniversitet och kurser på höst och vår sköttes av Ålands högskola. Så småningom fick hela verksamheten namnet Ålands högskola.
Ålands yrkeshögskola inledde en 5-årig försöksverksamhet 1997 som resulterade i att Högskolan på Åland bildades 1.1.2003. Samtidigt blev Ålands högskola en enhet inom yrkeshögskolan och bytte namn till Öppna högskolan.

Maria Johansson

Alla sommarkurser hittar du här >>>