Kategoriarkiv: Öpukurs

”Det finns så mycket att lära sig” – Nicklas från Sverige trivs med Öpustudier

entuggakunskap, Öpukurs, ,
Porträttbild på Nicklas Lundberg.Öpustuderande kan ha väldigt olika mål med sina studier. Målet kan vara att öka sin kompetens eller intresse för ett specifikt ämne. Eller så är målet kanske att söka in och avlägga en högskoleexamen.
Vi bestämde oss för att intervjua Nicklas från Sverige för att höra hur han hittat Öpus kurser och vad han har för mål med sina öpustudier.
Vem är Nicklas?
– Jag är 47 år och arbetar sen 2011 som speciallärare. Tidigare har jag arbetat som lärare och förskollärare. Jag bor i en kommun strax utanför Stockholm. På min fritid tillbringar jag tiden med min familj och leker med min 3 åriga dotter. Jag läser också lite kurser hos er.
Hur kom du på att börja studera vid Öpu?
– Min fru vars föräldrar är uppfödda i Finland, hittade era kurser. Sen bestämde vi oss för att gå en kurs ihop och det gav i sin tur mersmak och på den vägen är det.
Märker du av att du studerar i Finland och inte i Sverige?
– Det är främst tidsskillnaden som jag måste ha koll på. Jag upplever att man i Finland har ett bra system gällande ansökningar dvs. att vem som helst kan söka och bli antagen, det känns demokratiskt. Jag tycker att lärarna och de kurser jag har gått håller en hög standard och att man har en stor tillit och förtroende för de studerande. I Sverige har jag främst studerat på plats, medan här har undervisning som jag deltagit i varit via nätet.
Har du ett mål med dina studier eller gör du det som hobby?
– Jag och min fru har för avsikt att i framtiden flytta till Finland. Innan dess skulle det ha varit bra om jag hunnit skaffat mig behörighet att arbeta som skolkurator. Alternativt skulle jag kunna tänka mig att arbeta på daghem, jag passar därför på att lära mig om ert skolsystem. Men ni har så många intressanta kurser, så för mig är det nog till stor del också en hobby. Det finns så mycket att lära sig och genom att gå kurser får jag möjlighet att fördjupa mig och öka förståelsen om mig själv, andra och inom olika områden. Nu med tanke på kriget i Ukraina känns dock alla planer inför framtiden osäkra.
Trivs du med studierna?
– Ja, jag trivs riktigt bra. Men just när deadlines närmar sig, så undrar jag ibland varför jag använder min fritid till att studera. Men samtidigt får jag ut så mycket av det och det ger mycket mervärde.
Till sist, har det under kurserna hänt något roligt/överraskande t.ex. med språket?
– Ja, det har hänt ibland. Men tyvärr kommer jag inte på något konkret exempel. Att jag inte kommer på något konkret exempel, tyder väl på att kontexten är viktigare än de enskilda begreppen. Jag har liksom förstått hela sammanhanget och har inte alls upplevt att språkliga skillnader skulle utgöra ett hinder.
Tack Nicklas för att du ville dela med dig av dina tankar och erfarenheter av öpustudier!

Öppna universitetet vid ÅA svarar på efterfrågan på litteraturvetenskap och djurrätt

entuggakunskap, Öpukurs,

Dekorativ bild.

 

Anmälan till höstens kurser vid Öppna universitetet vid Åbo Akademi (Öpu) öppnar den 16 augusti. Öpu har ett mångsidigt utbud på närmare 300 kurser under läsåret 2021–2022.

Öppna universitetets kurser är öppna för alla intresserade – man behöver inte vara inskriven vid universitetet för att avlägga dem. De flesta av Öpus kurser är distanskurser eller nätkurser, vilket innebär att man kan delta i dem oberoende av var man bor.

Nyheter för i år är bland annat grundstudier i litteraturvetenskap och en kurshelhet i djurrätt.

Utbildningsplanerare Katariina Humina säger att man vid Öpu vill svara på en efterfrågan på studier i litteraturvetenskap på svenska.

– Hittills har vi erbjudit olika specialkurser i litteraturvetenskap, de har varit omtyckta och välbesökta. Men vi märker helt klart att det finns efterfrågan på grundstudier, till exempel inom biblioteksbranschen frågar man efter grundstudier i litteraturvetenskap, som är en bra kombination med informationsvetenskap, som Öpu också erbjuder, säger Humina.

Grundstudierna omfattar 25 studiepoäng och inleds 27 september 2021 med kursen Introduktion i litteraturvetenskap på 10 studiepoäng. Också i ämnet informationsvetenskap ges en grundkurs på fem studiepoäng, samt kurserna Informationsledning (5 sp) och Informationssamhället (5 sp).

Kurshelheten i djurrätt, AniLex, fyller en lucka inom rättsvetenskapen globalt. Det råder brist på möjligheter att studera djurrätt – såväl i Norden, Europa som i hela världen. Kurshelheten har tagits fram av Birgitta Wahlberg, som är universitetslärare i offentlig rätt vid Åbo Akademi och en föregångare inom området i den ännu ganska snäva skaran personer i hela världen med vetenskaplig expertis inom djurrätt.

AniLex består av nio kurser, som alla går online på engelska. För de tre första kurserna krävs inga tidigare kunskaper inom rättsvetenskap och de sex följande kurserna kan man avlägga endera med de tre första kurserna som bas eller med annan motsvarande, bevislig rättsvetenskaplig bakgrund.

– Egentligen kan gemene man ha intresse av att avlägga kurserna, alla är välkomna, men särskilt, utöver studerande från olika akademiska områden i Norden, hoppas jag att tjänstemän inom olika förvaltningsområden deltar i kurserna. Det skulle också vara glädjande om lagstiftare, riksdagsledamöter, skulle delta i kurserna, säger Wahlberg.

Öppna universitetets utbud på så kallade Öpuleder ökar detta läsår. Öppna universitetsleden (Öpuleden) är en alternativ form av antagning, där man läser universitetskurser utan att vara inskriven och kan sedan med de avklarade kurserna ansöka om studieplats för examensstudier vid Åbo Akademi. Om man kommer in får man kurserna till godo inom sin examen.

Utbildningschef Majlen Saarinen vid Åbo Akademis Öppna universitet säger att Öpuleden som antagningsform funnits redan länge men konceptet har under de senaste åren utvecklats rejält. Numera finns det förnyade Öpuleder, som omfattar 15–30 studiepoäng, till 16 av Åbo Akademis utbildningslinjer. De senaste tillskotten är Öpulederna i biovetenskaper och i naturvetenskaper, som godkändes alldeles på tröskeln till sommaren och startar under hösten.

– Öpulederna ökar i popularitet och har blivit en betydande antagningsform. En fördel med de studerande som kommer in via Öpuleden är också att de vet vad de gett sig in på, eftersom de redan studerat ifrågavarande ämne. De vet att det är just det här de vill studera, säger Saarinen.

Öppna universitetets kursanmälan öppnar 16.8.2021, kl. 8.00. Avgiften för att studera vid Öpu är 50 euro/termin. För dem som avlägger kurser via någon av Öpus samarbetsparter kan en avgift tillkomma.

 

För mera information:

 Utbildningschef vid Åbo Akademis Öppna universitet
Majlen Saarinen
Telefon: 046 920 2598

Utbildningsplanerare för bl.a. litteraturvetenskap
Katariina Humina
Telefon: 046 920 2261

Universitetslärare i offentlig rätt vid Åbo Akademi
Birgitta Wahlberg
Telefon: 040 563 6107

Kurshelhet i djurrätt erbjuds internationellt online

entuggakunskap, Öpukurs, , ,

Kurshelheten AniLex som ges av Öppna universitetet vid Åbo Akademi fyller en lucka inom rättsvetenskapen globalt. Internationella toppnamn som föreläsare.

En brun tjur.

Det råder brist på möjligheter att studera djurrätt – såväl i Norden, Europa som i hela världen.

– Vi är i en utvecklingsfas vad gäller djurrätten. Man kan ju tycka att vi borde ha kommit längre men vi i Finland har faktiskt expertis som inte finns i Norden och som är uppskattad i övriga Europa. Här kan vi nästan redan säga att djurrätt är ett etablerat rättsvetenskapligt område, medan det till exempel i Sverige inte finns ett enda universitet där man kan studera och avlägga kurser i djurrätt.

Det säger Birgitta Wahlberg, universitetslärare i offentlig rätt vid Åbo Akademi, och konstaterar att tre personer i Finland doktorerat i djurrätt, hon själv vid Åbo Akademi, Visa Kurki som arbetar vid Helsingfors universitet, och Tarja Koskela vid Östra Finlands universitet. Wahlberg är en föregångare inom området och en i den ökande skaran personer i hela världen med vetenskaplig expertis inom djurrätt.

Nu tar hon nästa steg och har utvecklat kurshelheten AniLex som via Öppna universitetet vid Åbo Akademi erbjuds internationellt. Nio kurser på fem studiepoäng var, alla går online på engelska med toppföreläsare från Finland och hela världen.

– Det är fantastiskt att vi kan dela med oss av den kunskap som finns. Det finns efterfrågan och ett stort behov av kunnande inom djurrätt.

Wahlberg säger att vi aldrig har nyttjat djur så mycket som vi gör nu – och det utan ett nödvändighetskriterium.

– Vi förädlar, använder, dödar och slaktar, utan att det är nödvändigt för vår överlevnad. Vi skövlar både natur och miljö med det sätt på vilket vi använder djuren. Klimatkrisen, biodiversitetsförlusterna, zoonoserna – alla dessa sammanbinds med hur vi använder djur. Fortsätter vi förstör vi även våra egna överlevnadsmöjligheter.

 

Utöver de etiska frågorna, uppkommer också olika juridiska spörsmål i och med nyttjandet av djur. Spörsmål som behöver lösas.

– Frågan kan ställas, om inte djurrättsliga frågor kan lösas inom  förvaltningsrätten, rättsfilosofin eller miljörätten? Men det som skiljer dessa från djurrätten är att de närmar sig frågorna ur ett mänskocentrerat perspektiv medan djurrätten har en zoocentrisk synvinkel.

Det zoocentriska synsättet innebär att vi närmar oss de rättsliga spörsmålen med djuret i fokus och den kunskapen vi har idag om andra kännande varelser än människan.

– Det här perspektivet utmanar det traditionella tänkesättet om förhållandet mellan människa och andra djur, och därmed även vårt sätt att leva. Vårt sätt att leva väcker rättsliga frågor och då man närmar sig forskningsfrågor från ett nytt perspektiv kan det leda till nya resultat och utveckling av rättsläget. Nya sätt att tänka och agera har även tidigare i människans historia format samhället i stort.

Enligt Wahlberg har studerande inga problem med att förstå betydelsen och sammankopplingen av hur vi nyttjar djur med till exempel pandemin vi lever med för tillfället. Bland annat därför efterfrågas kurser i djurrätt återkommande. Hon hoppas därför att studerande från olika akademiska områden särskilt i Norden ska hitta AniLex-kurserna. Man kan ta enskilda kurser eller avlägga dem som en helhet. För studerande vid Åbo Akademi kan helheten utgöra ett biämne.

– Egentligen kan gemene man ha intresse av att avlägga kurserna, alla är välkomna, men särskilt utöver studerande hoppas jag att tjänstemän inom olika förvaltningsområden deltar i kurserna. Det skulle också vara glädjande om lagstiftare, riksdagsledamöter, skulle delta i kurserna.

För de tre första kurserna krävs inga tidigare kunskaper inom rättsvetenskap och de sex följande kurserna kan man avlägga endera med de tre första kurserna som bas eller med annan motsvarande, bevislig rättsvetenskaplig bakgrund.

– Utgångspunkten ligger i den nordiska eller europeiska rätten men via inlämningsuppgifterna speglar var och en innehållet mot sitt eget lands rättssystem och lagstiftning, det möjliggör deltagande också utanför Norden och Europa. En del frågor är också globala  som till exempel frågan om djurs rättsliga status.

 

Utöver Wahlberg själv kommer toppnamn inom djurrätt att undervisa i kurserna, bland andra redan nämnda Kurki och Koskela, Sacha Lucassen från Center for Animal Defens i Danmark, som är specialist på EU- och straffrätt och Pamela D. Frasch från Lewis & Clark Law School i USA som är expert på livsmedelsrätt.

– Vi har föreläsare bland annat från Finland, Danmark, England, Frankrike och USA, som lovat ställa upp och dela med sig av sin kunskap, säger Wahlberg.

Wahlberg påminner om att en av universitetens centrala uppgifter är att vara före sin tid – och i frågan om djurrätt har hon alltid varit det.

– Jag är så glad över att professorn i offentlig rätt vid Åbo Akademi, Markku Suksi, hela vägen trott på och stött mina strävanden för utvecklingen av djurrätt vid Åbo Akademi. Nu börjar vi vara i ett läge där vi på ett betydande sätt bidrar till utvecklingen av ett samhälle i vilken även andra kännande varelser än bara människan i rättslig bemärkelse högaktas. För det behövs vetenskapsbaserad undervisning på universitetsnivå så att vi kan reagera normativt på de oförrätter vi möter i nutid och som vi bör tillrättagöra i samhället, avslutar Wahlberg.

Fakta AniLex

Gymnasister får smaka på att studera teologi – Öpukurs kan möjliggöra studieplats

entuggakunskap, Öpukurs, , , ,

Hur är det att studera teologi? Det finns antagligen lika många svar på den frågan, som vad det finns teologer. Nu ges studerande på andra stadiet möjlighet att prova på, för att se om teologi är något man vill studera. Genom att avklara kursen ”Att studera teologi” har man också chansen att säkra sin studieplats inom teologi vid Åbo Akademi.

Ungdomar kring en lägereld.

Vill man jobba med människor och förbättra världen är teologi ett väldigt bra alternativ. Hos oss fokuserar vi mycket på kommunikation och kanske det är en av orsakerna till att så många teologer arbetar inom branscher där sådant behövs, säger Kim Groop, utbildningslinjeansvarig för teologin vid Åbo Akademi.

Att studera teologi är en fem studiepoängs kurs uppdelad i fem moduler. De två första delarna svarar på frågan Vad är teologi? Genom filmatiserat material, litteratur, poddar och diskussion får man en introduktion i ämnesområdet teologi, förståelse för vad det är för skillnad på teologi och tro, och vad teologistudier innebär. I de tre senare modulerna får man själv prova på att forska i teologi.

Kim Groop är utbildningslinjeansvarig för teologin vid Åbo Akademi.

– Vi vill utbilda studerande till att bli kreativa och inom universitetet använder vi vår kreativitet inom forskning. De som går vidare efter de första två modulerna får därför själva agera forskare i teologi, genom att undersöka och skriva om ett tema som de själva väljer, och som de sedan kan publicera till exempel som en Wikipediaartikel. Vi vill att kursdeltagarna får känna att de uppnått någonting och att de klarat av något som också kan komma till nytta. Samtidigt lär de sig hur man hittar information, hur man intervjuar, och annat som de kommer att ha nytta av i framtiden, säger Groop.

Kursen ordnas på distans och stora delar av den avklarar man på egen hand när det passar en själv. Under hela kursens gång blir man coachad och har stöd från kursens lärare. Den som avklarat kursens moduler 1–2 får gå vidare till modulerna 3–5. Fyra personer som bedömts med tillräckligt högt vitsord kan få studierätt i teologi vid Åbo Akademi.

– Det här är också en fin möjlighet för finskspråkiga att prova på att studera på svenska. Med avklarat språkprov kan man sedan komma in vid Åbo Akademi.

Varför ska man studera teologi?

– Inom teologin ligger fokus på kristendom i sin fulla bredd och många blir präster eller religionslärare, men också mycket annat. Vill man jobba med människor och förbättra världen är teologi ett väldigt bra alternativ. Hos oss fokuserar vi mycket på kommunikation och kanske det är en av orsakerna till att så många teologer arbetar inom branscher där sådant behövs. Och vill man ha större bredd i sina arbetsmöjligheter så kan det ju vara klokt att kombinera teologi med något annat, till exempel psykologi, ekonomi, eller IT. Man kan alltså designa sina studier både med hjärtat och hjärnan, säger Groop med ett leende.

Han konstaterar att teologin i Åbo är väldigt samhällstillvänd i studierna och forskningen.

– Många präster utbildar sig också till psykoterapeuter, till exempel, det finns ett stort behov av terapeuter nu och i framtiden och många kommer in på det via teologi och själavård.

Groop säger att teologin är en väldigt bred utbildning. Teologin vid Åbo Akademi är en hel disciplin med sju olika ämnen, där man kan fördjupa sig i allt från judendom och etik, kristendomens rötter och innehåll till mera praktiska tillämpningar av teologi.

– Det har blivit något av det ”nya normala” att vi kompletterar vår utbildning och expertis genom så gott som hela livet. Även om vår utbildning redan nu ger goda arbetsmöjligheter behöver vi hålla oss uppdaterade. Därför tror jag också att vi både inom teologin och andra universitetsdiscipliner kommer att fokusera mer i framtiden på kurser för dem som vill utveckla sin kompetens.

Att studera teologi (5 sp) går 18.1–28.3.2020. Anmälan pågår 23.11.2020–11.1.2021. Mera information och anmälningar.

Kursen har förverkligats som en del av det nationella Öppna universitets-projektet Toinen reitti yliopistoon – En alternativ väg till universitetet (TRY).

 

Text: Mia Henriksson
Bild: Pexels / Pixabay

 

Lättare att kritisera än att ändra värderingar kring mat och miljö

entuggakunskap, Öpukurs, , , , , , ,
Kursen Mat, miljö och livstilsval granskar trender kring mat och miljö ur ett kulturvetenskapligt perspektiv.

handskar, plantor och tillbehör för att odla småskaligt.

Mat har aldrig varit neutralt. Vad vi väljer att äta eller inte äta är situationsbundet och ofta ett etiskt, moraliskt eller ekonomiskt val, eller så väljer vi på känsla. Framför allt är mat trendkänsligt. I en enkät nyligen gjord av K-gruppen säger över hälften av de svarande att de i och med Coronapandemin köper mera inhemskt. Mandelmanns gård och Bonde söker fru samlar massor framför TV:n, samtidigt som cityodling, kolonilotter och självhushållning blir allt vanligare. Det är inne att vara medveten om mat, miljö och hälsa, om vad man äter, hur det är producerat och distribuerat.

Kursen Mat, miljö och livsstilsval i ämnet kulturanalys tar fasta på aktuella trender i västvärlden, relaterade till matproduktion och miljöhänsyn. Den diskuterar upplevelsekonsumtion, downshifting, avfall, matsvinn och hållbarhet. Lärare är Andreas Backa, själv folklorist med ingenjörsbakgrund, som utöver sin forskning sysslar med ekologisk odling, byggnadsvård av bondgården från 1800-talet där han bor, samt fårhållning.

– Kursen definierar inte vad som är hållbart eller ett rätt sätt att leva, utan vi ser på trender och lär oss reflektera kring dessa frågor ur ett kulturanalytiskt perspektiv. All mänsklig kultur, också matkultur bygger på normer och värderingar och tanken är att vi efter kursen lite bättre förstår varför världen ser ut som den gör, vi analyserar vilka val vi gör, varför och vad de leder till, säger Backa.

Det här är stora frågor som saknar entydiga svar. De flesta av oss är överens om att det är viktigt att ta fram hållbara lösningar, samtidigt som det i många frågor råder oenighet om vilken som är den bästa hållbara lösningen – ofta är lösningsförslagen diametralt motsatta.

”… dragkampen om vad som är hållbart handlar mycket om vad man har för föreställningar om framtiden och hur man vill eller tror att den ska se ut. Det är inte lätt att hitta klara svar och det är just det som är hela poängen med kursen, att ta steget tillbaka och analysera…”

– Det sker hela tiden förhandlingar om vad som är hållbart. Är till exempel kalhyggen värsta miljöförstöringen eller tjänar de som kolsänkor och är en källa till välfärd? Den här dragkampen handlar mycket om vad man har för föreställningar om framtiden och hur man vill eller tror att den ska se ut. Det är inte lätt att hitta klara svar och det är just det som är hela poängen med kursen, att ta steget tillbaka och analysera ur olika synvinklar.

Backa påpekar att det oftast är lätt att förhålla sig kritiskt till det man tycker är dåligt och som kanske inte berör en på nära håll, men inte så lätt när det gäller någonting man tycker om, som man kanske inser att man borde avstå från men inte vill.

Under kursen får deltagarna som uppgift att konkret prova på att göra en förändring i sin vardag, till exempel leva en tid utan att producera avfall, inte köra bil om man brukar göra det, leva enligt mindfulness-tekniker, och sedan analysera sitt test vetenskapligt. På det här sättet tränar man på att reflektera och nyansera sitt eget sätt att tänka.

– I dagens värld är ingenting självklart, vi ställs varje dag inför olika val vad gäller hållbarhet, miljö, mat och livsstil. Det ger en helt annan insikt att faktiskt börjar med något i praktiken. Det visar sig kanske att det var svårt att verkställa eller att det ledde till annat än väntat resultat. Allt som har med mat att göra är väldigt grundläggande för människan, det kan aktivera många intressanta reaktioner när man börjar peta i dessa vanor, säger Backa.

Kulturvetare har ofta en dubbelroll med ett särskilt intresse för nånting, samtidigt som de har intresse att analysera fenomenet för att få en mångfasetterad och rättvis bild av det.

– Min vardag är resultatet av en längre tids funderande kring dessa frågeställningar. Jag har ena foten på landsbygden, den andra i den akademiska världen. Jag försöker hitta ett alternativ till 8–16-samhället och leva hållbart. Ingenting är ändå svart-vitt, det är ingen självklarhet att man blir lyckligare av att satsa på självhushållning och skippa stämpelklockan.

– Det krävs mycket disciplin att sköta ett arbete utan fasta arbetstider, en del stressas av det. Arbetet är en så stor del av vårt liv att det är viktigt att man trivs med det man gör. Men det är individuellt vad som passar en bäst och man måste göra sina val enligt det.

Kursen Mat, miljö och livsstilsval är ny och den ges som distanskurs, vilket innebär att man kan delta var som helst utan geografiska hinder. Kursen inleds 5.10.2020. Mera information och anmälan på Öpus webbplats under ämnet kulturanalys.
Öppna universitetets kurser är öppna för alla intresserade, man behöver inte vara inskriven vid universitetet för att delta.

Text: Mia Henriksson
Bild: Bigstock