Alla inlägg av Mia Henriksson

Lättare att kritisera än att ändra värderingar kring mat och miljö

Kursen Mat, miljö och livstilsval granskar trender kring mat och miljö ur ett kulturvetenskapligt perspektiv.

handskar, plantor och tillbehör för att odla småskaligt.

Mat har aldrig varit neutralt. Vad vi väljer att äta eller inte äta är situationsbundet och ofta ett etiskt, moraliskt eller ekonomiskt val, eller så väljer vi på känsla. Framför allt är mat trendkänsligt. I en enkät nyligen gjord av K-gruppen säger över hälften av de svarande att de i och med Coronapandemin köper mera inhemskt. Mandelmanns gård och Bonde söker fru samlar massor framför TV:n, samtidigt som cityodling, kolonilotter och självhushållning blir allt vanligare. Det är inne att vara medveten om mat, miljö och hälsa, om vad man äter, hur det är producerat och distribuerat.

Kursen Mat, miljö och livsstilsval i ämnet kulturanalys tar fasta på aktuella trender i västvärlden, relaterade till matproduktion och miljöhänsyn. Den diskuterar upplevelsekonsumtion, downshifting, avfall, matsvinn och hållbarhet. Lärare är Andreas Backa, själv folklorist med ingenjörsbakgrund, som utöver sin forskning sysslar med ekologisk odling, byggnadsvård av bondgården från 1800-talet där han bor, samt fårhållning.

– Kursen definierar inte vad som är hållbart eller ett rätt sätt att leva, utan vi ser på trender och lär oss reflektera kring dessa frågor ur ett kulturanalytiskt perspektiv. All mänsklig kultur, också matkultur bygger på normer och värderingar och tanken är att vi efter kursen lite bättre förstår varför världen ser ut som den gör, vi analyserar vilka val vi gör, varför och vad de leder till, säger Backa.

Det här är stora frågor som saknar entydiga svar. De flesta av oss är överens om att det är viktigt att ta fram hållbara lösningar, samtidigt som det i många frågor råder oenighet om vilken som är den bästa hållbara lösningen – ofta är lösningsförslagen diametralt motsatta.

”… dragkampen om vad som är hållbart handlar mycket om vad man har för föreställningar om framtiden och hur man vill eller tror att den ska se ut. Det är inte lätt att hitta klara svar och det är just det som är hela poängen med kursen, att ta steget tillbaka och analysera…”

– Det sker hela tiden förhandlingar om vad som är hållbart. Är till exempel kalhyggen värsta miljöförstöringen eller tjänar de som kolsänkor och är en källa till välfärd? Den här dragkampen handlar mycket om vad man har för föreställningar om framtiden och hur man vill eller tror att den ska se ut. Det är inte lätt att hitta klara svar och det är just det som är hela poängen med kursen, att ta steget tillbaka och analysera ur olika synvinklar.

Backa påpekar att det oftast är lätt att förhålla sig kritiskt till det man tycker är dåligt och som kanske inte berör en på nära håll, men inte så lätt när det gäller någonting man tycker om, som man kanske inser att man borde avstå från men inte vill.

Under kursen får deltagarna som uppgift att konkret prova på att göra en förändring i sin vardag, till exempel leva en tid utan att producera avfall, inte köra bil om man brukar göra det, leva enligt mindfulness-tekniker, och sedan analysera sitt test vetenskapligt. På det här sättet tränar man på att reflektera och nyansera sitt eget sätt att tänka.

– I dagens värld är ingenting självklart, vi ställs varje dag inför olika val vad gäller hållbarhet, miljö, mat och livsstil. Det ger en helt annan insikt att faktiskt börjar med något i praktiken. Det visar sig kanske att det var svårt att verkställa eller att det ledde till annat än väntat resultat. Allt som har med mat att göra är väldigt grundläggande för människan, det kan aktivera många intressanta reaktioner när man börjar peta i dessa vanor, säger Backa.

Kulturvetare har ofta en dubbelroll med ett särskilt intresse för nånting, samtidigt som de har intresse att analysera fenomenet för att få en mångfasetterad och rättvis bild av det.

– Min vardag är resultatet av en längre tids funderande kring dessa frågeställningar. Jag har ena foten på landsbygden, den andra i den akademiska världen. Jag försöker hitta ett alternativ till 8–16-samhället och leva hållbart. Ingenting är ändå svart-vitt, det är ingen självklarhet att man blir lyckligare av att satsa på självhushållning och skippa stämpelklockan.

– Det krävs mycket disciplin att sköta ett arbete utan fasta arbetstider, en del stressas av det. Arbetet är en så stor del av vårt liv att det är viktigt att man trivs med det man gör. Men det är individuellt vad som passar en bäst och man måste göra sina val enligt det.

Kursen Mat, miljö och livsstilsval är ny och den ges som distanskurs, vilket innebär att man kan delta var som helst utan geografiska hinder. Kursen inleds 5.10.2020. Mera information och anmälan på Öpus webbplats under ämnet kulturanalys.
Öppna universitetets kurser är öppna för alla intresserade, man behöver inte vara inskriven vid universitetet för att delta.

Text: Mia Henriksson
Bild: Bigstock

Personalpresentation: Mia Henriksson

Bild på Mia Henriksson. Hej! Mitt namn är Mia Henriksson. Jag jobbar med kommunikation, dels vid Öppna universitetet, dels vid en del andra verksamheter vid Centret för livslångt lärande. Mycket av mitt jobb går ut på att skriva texter, till nyhetsbrev, blogg, webb, sociala medier, osv, och att fundera på hur man lättfattligt och smidigt kan berätta om vad vi håller på med här vid Öpu.

Ofta hör jag mig själv säga ”oj, den här kursen vill jag gå” när jag intervjuar Öpukollegerna om kurser som planeras – det finns så mycket intressant man gärna skulle lära sig. Och det bästa av allt, Öpu är öppet för alla!

Jag tror att vi aldrig blir färdiga, utan mår bäst av att anta utmaningar och lära oss nytt genom hela livet. Själv har jag snart avklarat en socionomutbildning vid sidan av mitt arbete, ett helt annat kunskapsområde, som känns som ett bra komplement till min tidigare pol.mag.-examen och ett halvt yrkesliv inom kommunikation och journalistik.

På min fritid är jag aktiv Martha, jag gillar långa promenader i gott sällskap, guidade (stads)vandringar och museibesök.

#kontinuerligtlärande #öpu #entuggakunskap

Farmaceuter behövs – Sarah är en av dem

Är du intresserad av farmaci men skulle vilja veta lite mer om vad en farmaceut egentligen gör? Jobbar de alla i apotek eller kan man göra annat också?

Öppna universitetets planerare Carina Gräsbeck beslöt att ta reda på saken och satte sig ner en solig söndag på Café Art för att intervjua farmaceut Sarah Lilius som för tillfället jobbar på Hangö apotek. Hon har även arbetserfarenhet från läkemedelscentralen vid Hangö hälsovårdscentral. Sarah är uppvuxen i Hangö och har en farmaceutexamen från Åbo Akademi, hon utexaminerades år 2018.

Bild på Sarah Lilius, ung kvinna med mörkt hår.

Sarah Lilius.

Sarah, vad fick dig att lockas av just farmaceutyrket?

– Jag har alltid varit intresserad av medicin och biologi, men eftersom det är väldigt svårt att komma in till medicinska fakulteten och jag dessutom inte var helt säker på att jag faktiskt ville jobba som läkare så kändes farmaceututbildningen som ett bra mellanting. Dessutom hade jag en kompis som redan studerade farmaci vid ÅA och hon pratade gott om utbildningen.

Var Åbo Akademi ett självklart val för dig?

– Jo, det var det nog, dels på grund av min kompis som pratade så bra om farmacin och om ÅA, dels för att det går att studera helt på svenska här.

Vad tyckte du att var det bästa med att studera vid ÅA?

– Det var nog många saker. Att kunna studera på svenska, hela studiemiljön med en jättebra stämning vid ämnet. Det var dessutom väldigt lågt tröskel att ta kontakt med lärarna och fråga om sådant man undrade över.

Hur ser då vardagen ut på ett apotek för en farmaceut?

– Mycket handlar förstås om att skriva ut recept och ge råd åt kunden, men också att kontrollera att kunden känner till biverkningarna. Det är alltså främst kundservice, vilket är väldigt givande. Däremot visste jag själv inte om att till exempel FPA-ersättningar också hör till jobbet. Det finns ju en hel del regler som det gäller att känna till och ha koll på, som att personer med utkomststöd har rätt till gratis medicin. Det sker också mycket på apoteken som inte syns för kunderna, till exempel hur vårdhemmen beställer mediciner åt sina klienter.

Vad har du som farmaceut för syn på traditionella läkemedel jämfört med så kallade naturläkemedel?

– Utbildningen fokuserar ju mer på de traditionella vetenskapligt beprövade läkemedlen där det finns klara bevis, även om en hel del baserat sig på naturläkemedelsforskning. Det kräver lite mera arbete av farmaceuten att ta reda på tillförlitlig information om naturläkemedel.

Vilka befogenheter har du då som farmaceut att rekommendera till exempel tranbärspreparat istället för antibiotika?

– Läkarens recept är ju det som gäller, farmaceuten kan inte gå emot det men däremot nog ge goda råd framförallt när det gäller förebyggande vård. Sedan ansvarar ju farmaceuten för att kolla att doseringen är korrekt och kan komplettera läkarens råd. Men låt oss säga att någon ofta får urinvägsinfektioner då kan farmaceuten rekommendera till exempel tranbärspreparat.

Till sist, förutom på apotek, var kan en farmaceut hitta jobb?

– Inom sjukhusvärlden kan man jobba på sjukhusapotek och läkemedelscentraler, och det börjar bli allt vanligare att sjukhus har avdelningsfarmaceuter. Inom industrin finns det också mycket varierande saker man kan jobba med, allt från marketing till forskning och produktion. Arbetsmarknaden är god för farmaceuter, det finns jobb och farmaceuter behövs!

Öppna universitetet erbjuder kurser i farmaci under läsåret 2020–2021. Kursutbudet finns på adressen: www.abo.fi/opu-amnen/farmaci

Det finns också en Öpuled i farmaci. Läs mera om Öpuleden, en alternativ väg till studieplats på: www.abo.fi/opuleden

Text och bild : Carina Gräsbeck, planerare vid Öppna universitetet. 

 

Kursen Akademiska studiefärdigheter lär ut tips och trix för smidigare studier

Dekorativ bld på en person som tar del av en distansföreläsning via sin laptop.

 

Hur gör man egentligen när man studerar vid ett universitet? Det ger kursen Akademiska studiefärdigheter svar på. Kursen ordnas för alla examensstuderande vid Åbo Akademi och nu för andra gången också för dem som studerar vid Öppna universitetet (Öpu).

Planerare Nancy Pettersson rekommenderar kursen för alla Öpustuderande.

– På kursen lär man sig tips och trix som sedan gör studierna lättare och smidigare. Universitetet erbjuder en hel del resurser som är bra att känna till så att man kan utnyttja dem till fullo. Det här är en kurs man i första hand gör för sitt eget bästa, fast den också ger fem studiepoäng, säger Pettersson.

Kursen är indelad i fyra moduler: Orientering i studiemiljö och akademiska studier, studieteknik, studieplanering och uppföljning av studierna, samt informationskompetens.

Inledningsvis lär man sig om den studerandes rättigheter och skyldigheter, hur Åbo Akademi och Öppna universitetet fungerar och vem man kan vända sig till i vilka frågor.

– Vi diskuterar också etik, fusk och plagiat och reflekterar kring vad akademiska studier innebär, i motsats till studier på andra stadiet.

I modul två och tre handlar det om självledarskap och studieteknik – hur man lägger upp sina studier och planerar sin tid för att avklara kurserna i den takt och ordning man tänkt sig. Öpustudierna genomförs ofta på distans, vilket innebär att den studerande själv bär ett stort ansvar för sina studier. Karriärplanering ingår också, inte minst som en motivationshöjande faktor. Varför studerar jag och vilken nytta kommer jag att ha av mina studier?

– Det är också viktigt att sätta i system hur man följer upp sina planer och genom kursutvärderingar bidrar till att utveckla undervisningen och utbildningen, säger Pettersson.

Den fjärde modulen, informationskompetens, ger redskap för att hitta vetenskaplig information och kurslitteratur. Hur hittar man i bibliotekens databaser, hur fjärrlånar man tryckt material och vilka elektroniska källor har man tillgång till via Åbo Akademis bibliotek och vetenskapliga biblioteket Tritonia? Källkritik är också viktigt att lära sig för att veta vilket material som kan anses vara vetenskapligt i dagens oändliga informationsflöde.

– Biblioteken i Åbo och Vasa fungerar lite olika, så kursens uppgifter i informationskompetens anpassas enligt deltagaren så att man helt konkret får prova på att söka information vid det bibliotek man framöver kommer att använda mest.

Kursen Akademiska studiefärdigheter examineras genom mindre uppgifter och egna reflektioner, som görs efter hand. Kursen inleds 21.9, den går på distans och går bra att utföra vid sidan av andra kurser.

Kursen är också bra för den som vill prova på om akademiska studier alls är någonting man vill göra.

– Betyget var gott i fjolårets kursutvärdering. En deltagare önskade att hon hade gått kursen för länge sedan, när hon började studera, en annan tyckte det var väldigt bra med en uppdatering, eftersom det var så länge sedan senaste studier. Kursen är också bra för den som vill prova på om akademiska studier alls är någonting man vill göra.

Öpustuderande anmäler sig till Akademiska studiefärdigheter via Öpus anmälningsdatabas som finns bakom länken https://www.abo.fi/opu-anmalan/

Samma kurs ordnas igen på vårterminen med start 1.2. Läs mera om kursen, tider och anmälan på adressen: https://www.abo.fi/opu-amnen/gemensamma-studier/.

 

Text: Mia Henriksson, bild: Bigstock

Blev du utan studieplats?

en tjej som deppar över studierBlev du utan studieplats? Det känns tråkigt när saker och ting inte går som man tänkt – att inte komma in och få börja studera där man vill gör en både besviken, arg och ledsen. Men det sägs att när en dörr stängs, öppnas istället ett fönster, eller kanske till och med flera! Det betyder att möjligheterna fortfarande är många, du har flera vägar att gå för att ändå kunna studera.

Öppna universitetet (Öpu) är till för dig som är utan studieplats, har ett mellanår, eller av andra orsaker vill läsa in dig på olika ämnen. Det är också för dig som ännu bara funderar på om studier vid ett universitet passar dig. Vid Öpu kan du prova på, avlägga kurser och se vilka ämnen som intresserar dig.

Via Öppna universitetsleden, alltså Öpuleden, har du också chans att söka in till examensstudier vid Åbo Akademi. Det innebär att du först avlägger Öpukurser och sedan med dina avklarade kurser ansöker om studieplats vid Åbo Akademi. Ansökan görs via gemensam ansökan i studieinfo.fi. När du väl fått din studieplats får du dina avlagda kurser till godo inom din examen – med andra ord sparar du tid då du nu inte behöver vänta ett helt år på att komma i gång med studierna.

Antagningskriterierna vad gäller Öpuleder skiljer sig mellan olika utbildningar och Öpulederna utvecklas hela tiden. Många Öpuleder vid Åbo Akademi har nu en omfattning på 30 sp, som du måste avlägga innan du kan söka in, bland annat Öpulederna för utbildningslinjerna ekonomi, rättsvetenskaper och samhällsvetenskaper. Mera information om alla Öpuleder kommer att publiceras i augusti och allt finns på adressen abo.fi/opuleden.

Anmälningen till Öpus kurser öppnar den 17 augusti 2020. Kursutbudet hittar du via sidan abo.fi/opu.

Vi fortsätter att njuta av sommaren några veckor till och sen slår vi upp Öpudörrarna på vid gavel och alla är välkomna att studera!

Majlen Saarinen
Utbildningschef vid Åbo Akademis Öppna universitet

Alla har en röst – lär dig hur den fungerar!

en man som ropar

Över hälften av finländarna jobbar i röstyrken, alltså yrken där rösten är ett av de viktigaste arbetsredskapen, till exempel lärare, kommunikatörer, präster, daghemspersonal, försäljare… listan kan göras lång. Utöver det är rösten ett viktigt redskap för många på fritiden, till exempel för körsångare och fotbollstränare.

Susanna Sid är lärare på kursen Rösten, en grundkurs i logopedi, som erbjuds som sommarkurs vid Åbo Akademi.

– Det är en kurs som alla kan ha nytta av, man behöver inte vara intresserad av logopedi som ämne eller framtida yrke. Det kommer förhoppningsvis att bli en rolig, interaktiv kurs där deltagarna har möjlighet att påverka innehållet en hel del.

Kursen innehåller många praktiska moment. Förutom olika slags övningar gör man gör man akustisk analys av röster med hjälp av dataprogram. Till exempel kan man definiera en persons individuella grundton genom

att se antal stämbandsvibrationer per sekund, eller se vad som händer när man piper, viskar eller ropar.

– Det finns ett genusperspektiv i frågan om röst. Manliga rösten har ansetts vara norm och forskning visar att det finska folket vill höra på djupa mansröster till exempel i radionyheterna.

Kursen utgår från normal röstproduktion och tar upp förebyggande aspekter – vad man kan göra för att rösten ska må bra och orka – i allmänhet är det mycket enkelt.

– Ett viktigt tema på kursen är röstergonomi, det vill säga miljön omkring oss, så som buller och luftkvalitet och hur det kan påverka vår röst att tala i utrymmen med dålig akustik.

Under kursen tas också upp grunderna i röstanatomi och röstens åldrande och utveckling.

David Bowie har en fantastisk röst. Jag har någon gång roat mig med att jämföra versioner av låten Changes från när den utkom på 70-talet och senare versioner när han är äldre. Hans sångröst har fått en lägre klang. Ofta blir rösten ljusare hos mycket gamla män, medan kvinnor ofta får lägre röst i medelåldern, men det är individuellt, så som allt som har att göra med rösten.

Susanna Sid (f.d. Simberg) var tidigare professor i logopedi vid Åbo Akademi. Hon utlovar en lätt och trevlig kurs, trots den intensiva tidtatbellen.

– Det blir mycket praktiskt, diskussioner, övningar och analyser. Och pauser behöver man ha under så långa dagar med distansundervisning. Min tanke är att försöka genomföra examinationen under kursens gång, så att kursen faktiskt är slut när den är slut. Det beror lite på deltagarna hur vi lägger upp det.

Sid säger att kursen Rösten är allmänbildande och till nytta för vem som helst, oberoende av ämnesval i studierna eller yrkesval i framtiden. Alla har en röst!

Praktisk information om kursen

Rösten, 5 sp, nätkurs i logopedi med distansföreläsningar och praktiska moment.
Tidpunkt: 6–9.7, kl. 10–17.
Inga förkunskaper krävs.
Max 20 deltagare. Antagning enligt anmälningsordning. Sista anmälningsdag 22.6.2020.

Kursen är öppen för examensstuderande vid Åbo Akademi, nyblivna studenter i hela Svenskfinland, samt gymnasieelever. Kursen erbjuds avgiftsfritt och avklarad kurs får räknas tillgodo om man börjar studera vid Åbo Akademi i höst eller senare.

Klicka här för att anmäla dig till kursen.
Klicka här för att kolla Åbo Akademis hela utbud av sommarkurser 2020.

Trump höjer efterfrågan på bibliotekstjänster

Om det finska biblioteksväsendet, ur ett historiskt perspektiv, inte funnits skulle Finland knappast vara det land det är idag. Biblioteken har under en lång tid höjt vår kunskapsnivå, läskunnighet och informationskompetens.

Vid slutet av 1800- och början av 1900-talet var biblioteken i Finland influerade av den amerikanska biblioteksutvecklingen. 1929 införde man en folkbibliotekslag i Finland som innebar en allmän standardhöjning för biblioteken och tio år senare, alltså 1939, hade man uppnått målet att ha ett kommunalt bibliotek i varje kommun.

Idag är det den amerikanska presidenten och många fler ledare och politiker som leder till att biblioteken, inte bara i Finland utan världen över, har en om möjligt ännu viktigare roll i samhället. I och med populismen och propagandan som följer i till exempel Trumps fotspår har biblioteken som uppgift att höja invånarnas informationskompetens för att kunna se ”alternativa fakta” och falska nyheter för vad de är. Falska och osanna.

Enligt bibliotekslagen från 2017 skall biblioteken främja:

  1. befolkningens likvärdiga möjligheter till bildning och kultur,
  2. tillgången till och användningen av information,
  3. läskulturen och en mångsidig läskunnighet,
  4. möjligheterna till livslångt lärande och utveckling av kompetensen,
  5. ett aktivt medborgarskap, demokrati och yttrandefrihet.

Verksamheten för att uppnå syftet ska bygga på gemenskap, pluralism och kulturell mångfald.*

Biblioteken i Finland, och hela världen, har en viktig roll i vårt samhälle. Heja biblioteken och alla bibliotekarier! Kämpa på!

* https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2016/20161492

Nancy Pettersson,
utbildningsplanerare och lärare på kurser inom ämnet informationsvetenskap, ämnet man läser om man vill bli bibliotekarie

Mera om ämnet informationsvetenskap på: https://www.abo.fi/cll-subject/informationsvetenskap/

Jag överlevde natten i mitt eget hem, check

Hemmet är fortfarande en av de farligaste platser att vistas på som kvinna, ändå är kvinnor oftare rädda för att röra sig utanför hemmet då det är mörkt eller sent på dygnet. Samtidigt som män mer sällan är rädda för att röra sig i offentlig miljö, där de är mycket mer utsatta än i hemmet. För andra kan stället där de placerats för sin egen trygghet vara ett otryggt ställe; tillnyktringsceller, barnhem, vårdinstitutioner, skolor.

Terrorism är ett hot mot rikets inre säkerhet. Terrorattacker upprör massorna, skapar stora rubriker och som får oss att gå in på Facebooks krisrespons och checka in ”Jag är i säkerhet”. I Finland dog åren 2010–2018 två personer i brott som klassas som terrorism, sju skadades. Under samma tid har drygt 960 personer avlidit till följd av dödligt våld. Av dessa skedde 68 % i privata bostäder. Kvinnor utsätts för sexualbrott, våld och dödligt våld främst i privata utrymmen. Men vi har inga incheckningar för vardag och hem ”jag är i säkerhet trots att jag är hemma”.

Varför uppfattas vissa former av utsatthet som allvarligare än andra vad gäller resursering och insatser? Vilka följder har rädsla?

Trygghet är ett mångfasetterat begrepp som i hög grad handlar om hur vi upplever den miljö vi befinner oss i. Men det handlar också om antaganden och uppfattningar om fara eller trygghet – uppfattningar som inte nödvändigtvis har grund i faktiska risker att bli utsatt för brott eller hot. Olika befolkningsgrupper uppfattar olika rum och trygghet eller otrygghet på olika sätt. Där de som tillhör normen känner sig trygga, till exempel i vita medelklassområden, kan kvinnor som bär hijab känna sig otryggare och vara mer utsatta än på andra platser.

Samhället har ett ansvar att skapa trygghet och att planera den offentliga miljön, skolor, arbetsplatser och så vidare, så att de är trygga för oss alla. Problemet är att vi utgår från vissa normer då trygghet definieras. Detta upprepas då de trygghetsfrämjande åtgärderna planeras. Ofta är normbrytande gruppers otrygghet och utsatthet inte med i kalkylen, eller tas inte på allvar. När antalet väktare ökas, känner sig den som hör till normen tryggare. För dem som har erfarenheter av etnisk profilering är inte fler väktare nödvändigtvis en insats som ökar känslan av trygghet.

”Trygghetens rum ur ett feministiskt perspektiv” är en kurs där man genom att tillämpa normmedvetna och intersektionella perspektiv på trygghet, kan synliggöra olika perspektiv på trygghet och trygghetsfrämjande åtgärder. Under kursen läggs därför särskild tonvikt vid olika praktiker som främjar trygghet även för normbrytande befolkningsgrupper. Man tittar bland annat närmare på diskurser kring genusneutrala toaletter, trygghet på institutioner och i arbetslivet.

Samhället som ska vidta åtgärder för att skapa tryggare rum, består både av oss alla som privatpersoner men även i olika professionella roller. Kursen riktar sig både till dem som jobbar på offentliga institutioner, som är arbetsgivare, rektorer, poliser, lärare, vårdare, samt studerande med ett intresse för trygghet, likabehandling och social rättvisa. Vi kan skapa tryggare rum tillsammans!

 

Mia Henriksson
Kommunikatör

Texten baserar sig på samtal med kriminolog Maria Normann, som är en av lärarna på den tvärvetenskapliga kursen ”Trygghetens rum ur ett feministiskt perspektiv”. Kursen ordnas av Öppna universitetet, sista anmälningsdag är 9.3 (dagen efter kvinnodagen). Mera info: https://www.abo.fi/opu-amnen/genusvetenskap/

Den lilla hembygdsföreningens personuppgifter på en digital inre marknad

Att vara föreningsaktiv betyder ofta att du får ta hand om evenemang av olika slag. Ett typexempel är att du har aktiverat dig i styrelsen och har ansvar för föreningens utflykter. På förra mötet fick du med anmälningslistan till medlemskryssningen i pappersform. När du ska boka resan, tar du listan fram på köksbordet och läser att Kalle är allergisk för nötter och Kajsa behöver en assistent med sig, p.g.a. sin sjukdom. När du rotar i dina arkiv, hittar du fler listor från tidigare år med allehanda uppgifter om deltagarna. Känslan att ha alla listorna där hemma börjar kännas obekväm, du frågar dig om det ens är lagligt?

Inom EU ses skyddet av personuppgifter som en grundrättighet. Unionen har därutöver tilldelats befogenheter att konkretisera skyddet genom EU-lagstiftning. För ett par år sedan trädde EU:s allmänna dataskyddsförordning i kraft. I folkmun tog man snabbt i bruk förordningens engelskspråkiga förkortning GDPR.

För att vara EU-lagstiftning, så fick reglerna om hantering av personuppgifter häpnadsvärt mycket publicitet i medierna och det skrevs om vad förordningen för med sig – främst då det gäller förbud och sanktioner. Den digra rapporteringen om innehållet och följderna var befogad. En EU-förordning är i sig allmänt gällande och direkt tillämplig. GDPR har därutöver ett väldigt brett tillämpningsområde, då hanteringen av personuppgifter blir en automatisk följd av ett flertal handlingar. Exempelvis kan en förening inte boka en kryssning för en grupp, utan att samla in och behandla personuppgifter.

GDPR blev synonym för att EU nu stramar åt lagstiftningen så till den grad att det är närmast omöjligt att ens ordna föreningens årliga bussresa och samla in namnen på deltagarna.

Men vad ledde GDPR till? Säkerligen en hel del diskussioner och ny praxis i föreningar, men också allmän uppgivenhet hos många föreningsaktiva. GDPR blev synonym för att EU nu stramar åt lagstiftningen så till den grad att det är närmast omöjligt att ens ordna föreningens årliga bussresa och samla in namnen på deltagarna. Men då man funderar på saken på ett mer allmänt plan så kommer man inte långt, ifall man bara utgår från upplägget tillåtet-förbjudet.

GDPR bygger på att personuppgifter måste kunna röra sig fritt på hela unionens område och ställer upp regler med vilka förutsättningar detta bör fungera, så att skyddet av personuppgifter kan garanteras. För numera är personuppgifter av ekonomisk betydelse, då de är integrerade i ett flertal digitala system. Därför är det följaktligen logiskt att ägaren (privatpersonen själv) bestämmer till vem man överlåter dessa uppgifter och för vilka ändamål, men vissa förbehåll till specifikt avgränsade offentliga intressen.

Samtidigt då du skrapar sig i huvudet över vad du ska göra med medlemskryssningens deltagarlistor, är du nöjd över att den tyska näthandeln levererar ett par jeans till hemdörren inom 36 timmar.  Du har kanske kryssat för att dina uppgifter kan sparas hos leverantören, så att nästa beställning går ännu snabbare. Givetvis har du då ett intresse i att dina personuppgifter behandlas korrekt och är nöjd över att det finns tvingande lagstiftning som tyglar användningen av dina uppgifter.

Vill du lära dig mera?

Vill du lära dig hur man ska ta an regelverk som GDPR ska du ta Öpukurs i rättsvetenskap, i stället för att leta efter tipslistor som kan ge uttömmande svar på vad som är tillåtet och vad som är förbjudet.

Studier i rättsvetenskap bygger metodiskt på en s.k. hermeneutisk cirkel. Du har en viss förståelse i grunden då du tar dig an en fråga (som t.ex. behandling av personuppgifter i en förening). När du fördjupar din kunskap om det faktiska läget och rättsläget ökar din kunskap (t.ex. hur definierar GDPR personuppgifter och vilken typ av uppgifter har du i handen då du kommer hem från ett styrelsemöte).

Efter en del läsning och analys märker du att pusselbitarna faller på sin plats och kan utnyttja din kunskap i din förening, i avtalsförhandlingar, i myndighetsärenden, i vårdnadstvister, eller helt enkelt som god allmänbildning som hjälper dig att ställa frågor på ett sätt som kan ge goda svar. Vill du gå hela vägen så kan du söka in till Åbo Akademi och studera rättsvetenskap.

Emil Oljemark, 
Utbildningsplanerare i rättsvetenskap vid Öppna universitetet

Ämnet rättsvetenskap har en egen sida på Öpus webbplats, följ med den för kursutbudet.

Praktiska tips för en hållbarare vardag

Det lönar sig att syna sina vardagliga vanor i sömmarna och inte vara rädd att pröva nya saker ifall du vill lätta dina spår här på jorden. Det troliga är, att du hittar sätt att göra saker på som förutom att de är hållbarare, även sparar pengar och är bra för din hälsa!

  • Bege dig fördomsfritt ut på upptäcktsfärd bland vegetariska recept. Maträtter som är vegetariska från början (t.ex. många indiska rätter) är enkla att hålla köttfria, goda och billiga!
  • Klädindustrin är en storbov enligt alla hållbarhetsparametrar. Testa loppis-shopping eller ha en tjejkväll med klädbyte! Du kan fynda äldre kläder som är av bättre kvalitet än snabbmodet, och dessutom sätter du ihop din egna personliga stil.
  • Fundera över vilka tvättmedel du egentligen behöver. Vid nästa städning – se hur långt du kommer med bara varmt vatten, sätt kanske till lite diskmedel eller såpa om det behövs. Ättika och matsoda är gamla beprövade medel som fungerar på en hel del smuts.
  • Ditt avfall. Försök minska på uppkomsten av det, och använd dig sedan av de möjligheter som ges till sortering. Speciellt om du betalar för tömningen av ett kärl på gården blir detta en ekonomiskt lönsam affär. Har du dessutom en rabatt eller köksträdgård ger kompostering av köksavfall fin jordförbättring!
  • DIY! Även om du inte ser dig som en speciellt händig eller pysslig människa – pröva på att bygga, reparera, sticka, sy, odla, koka sylt, vadsomhelst istället för att gå till butiken och köpa nytt. Du kan hitta en ny passion eller hobby samtidigt som du känner tillfredsställelsen i att ha åstadkommit något själv.

Vi kan alla börja med små, enkla steg – sen när du vill lära dig mera erbjuder Öppna universitetet kurser i hållbarhet. Kurserna erbjuder den teoretiska grunden men uppmuntrar också till en personlig förändring i vardagen. Mera om kursutbudet på: https://www.abo.fi/opu-amnen/hallbar-utveckling/

Johanna Fredenberg, 
Utbildningsplanerare vid Öppna universitetet

Förresten, Öppna universitetet deltar i EDUCA-mässan på veckoslutet, 24–25.1.2020! Oss kan du träffa i CLL:s monter 6r38 i svenska Hörnan, där temat är hållbart lärande. Vi informerar bland annat om Öpuleden, en alternativ väg till universitetet. Hörnans program: https://www.fsl.fi/pa-gang/educa-2020/program