Alla inlägg av Mia Henriksson

Lässvårigheten hindrade inte Öpustudier 

Fanny Neittaanmäki har alltid fått jobba extra för att klara studierna – hon uppmanar alla med funktionsvariationer att våga fråga, det finns stöd att få.  

Portsättbild på Fanny Neittaanmäki.

Foto: Jenni Helin.

Det är mycket som är bra nu, drömmar som gått i uppfyllelse! Fanny Neittaanmäki har precis fått fastanställning vid Åbo stadsbibliotek, jobb på bibliotek har varit drömyrket sedan tonåren. Hon har fått studera på svenska, ett språk som hon säger sig ha haft en kärleksrelation till sedan högstadiet, hon har både lärt sig att skriva vetenskapliga texter och att small talka på svenska och kommit i kontakt med det finlandssvenska kulturarvet. 

Egentligen rings vi för att tala om hur det är att studera om man har en funktionsvariation men allt det här positiva kom först. Det har gått bra, endast två kurser återstår tills hon är behörig bibliotekarie. Fanny har studerat informationsvetenskap vid Öppna universitetet vid Åbo Akademi.  

– Det är tack vare Öpustudierna jag kunde få fastanställning. Jag är väldigt lycklig över mitt jobb och har verkligen trivts med studierna. Atmosfären vid Åbo Akademi är så positiv och man bemöter varandra på ett öppet och vänligt sätt, det känns som ett hem för mig.  

Fanny har läshinder. Inte av det traditionella slaget att bokstäverna byter plats, men hon har svårt att ta in text hon läser, det är lättare att förstå innehållet om hon till exempel hör innehållet men i textform är det svårt. Diagnosen fick hon först i vuxen ålder, när hon studerade etnologi vid Jyväskylä universitet.  

– Jag märkte av mitt läshinder ganska tidigt och har under åren blivit väldigt kreativ med att hitta olika egna knep i studiernaDet går till exempel lättare om jag läser all text högt, men det kräver väldigt mycket extra kraft att göra det och alltid går det ju inte. Jag har under skoltiden fått jobba hårdare och jobba extra. Mitt i kandidatstudierna i etnologi fick jag diagnosen, i och med det fick jag tillgång till Celias litteratur och studentlitteratur i talboksformat och med stöd av dem avlade jag både kandidat- och magisterexamen i snabb takt och full av iver. 

Trots lässvårigheten har Fanny alltid varit intresserad av att studera och lära sig nytt, hon har också skaffat sig pedagogisk behörighet vid sidan av sina andra utbildningar.  

 

Tillgängligt material viktigt

Fanny använder en läsare, en liten apparat som gör att hon kan lyssna på textdokument. Läsaren kräver att dokumentet är i ett visst format, .txt eller .rtfOfta lyssnar hon också på ljudböcker via mobiltelefonen. Ett alternativ för personer med lässvårighet kan vara att använda en skärmläsare, som läser upp text från datorskärmen, också här kan det tekniska ställa till med problem. Till exempel PDF-dokument, som är väldigt vanligt förekommande, måste vara ett visst format för att skärmläsaren ska kunna läsa dem – de får inte vara scannade eller sparade som en bild. Sådana dokument kan inte Fanny heller använda, eftersom hon behöver kopiera texten och spara den i ett format som hennes läsare klarar av. Likaså kan en text som är indelad i spalter ställa till med problem, eftersom läsaren ofta läser upp textblocken i fel ordning.  

För en synskadad som använder skärmläsare är det väldigt viktigt att webbsidornas struktur är logisk och tekniskt rätt uppbyggd så att skärmläsaren läser i rätt ordning, att bilder har så kallade alt-texter, det vill säga korta beskrivningar på vad bilden föreställer och att länkarna på webbsidan är gjorda på ett tillgängligt sätt.  

– Det finns många olika slags läshinder, en del har koncentrationssvårigheter och därför svårt med långa texter, andra kanske har en synskada, och så vidare. Det är väldigt viktigt att se hela skalan av funktionsvariationer när man vill förbättra tillgängligheten i studierna.  

 

Attityderna har blivit bättre

Överlag säger sig Fanny ha blivit väl bemött vad gäller lässvårigheten. Oftast handlar det om att man inte varit medveten om att materialet som erbjuds inte fungerar, något som varit möjligt att fixa när det påpekats. 

– Man måste som studerande våga fråga och vara lite svår men alla vågar tyvärr inte påpeka brister i tillgängligheten. 

Fanny säger att medvetenheten och attityderna har ändrats enormt sedan hon började studera första gången. Tidigare var inställningen mer att den studerande är en svår person, lat eller egendomlig, om man påpekade tillgänglighetsfrågor. Nu talas det mer öppet om funktionsvariationer och också EU:s nya tillgänglighetsdirektiv har ökat medvetenheten. 

Under åren har också tillgången till digitala tjänster ökat. Till exempel Celia, som Fanny fick tillgång till i och med sin diagnos, är ett nationellt kunskapscentrum för tillgänglig litteratur och publicering, som producerar litteratur som tal- och punktskriftsböcker åt alla som har svårt att läsa en vanlig bok. 

– Utan Celias ljudböcker skulle jag inte vara där jag är idag. De har hjälpt mig jättemycket. Det är numera lättare att få tillgång till Celias material, det lönar sig att kolla deras utbud. 

 

Våga fråga

Fanny uppmuntrar alla med funktionsvariation att våga fråga! Fråga kursplaneraren eller läraren, fråga andra med liknande problem, fråga Celia. Samtidigt uppmanar hon utbildningsinstanserna att aktivt kommunicera att det finns hjälp och stöd att få – genom att informera om vilka tjänster som finns och hur de kan nås, signalerar man också välvilja.  

Och man kan fråga bibliotekspersonalen, det säger biblioteksfunktionären själv.  

– Det har hänt ibland i mitt jobb vid Åbobibban att elever kommer och frågar efter en kort bok. De ser trötta ut och berättar att läraren har sagt att de måste läsa en bok men de vill läsa så lite som möjligt. Jag känner så bra igen mig. På högstadiet var det tortyr för mig att läsa en hel bok. Min inställning till dessa tonåringar är inte att de är lata, utan att de behöver hitta en intressant bok som är lätt att ta till sig. De behöver hitta en väg som passar dem, för att komma in i bibliotekets och böckernas värld, säger Fanny Neittaanmäki.  

 

Öppna universitetet vill bli bättre på tillgänglighet

Öppna universitetet vid Åbo Akademi jobbar  att bli bättre på tillgänglighet i studierna. Medvetenheten och viljan har länge funnits men under det senaste året har man satt särskild fokus på tillgänglighet.  

Inför att EU:s tillgänglighetsdirektiv trädde i kraft jobbade man på att göra webbsidorna mer tillgängliga, ett fortgående arbeteNu har man också sett över processen för hur man kan stöda studerande vars studier försvåras av en funktionsvariation. Bland annat har man utsett två personer, Rebecca Karlsson i Åbo och Christina Loo i Vasa, med särskilt ansvar för tillgänglighetsfrågor. Studerande får vända sig till dem för diskussioner om utmaningar i studierna, tips och råd om studieteknik samt möjligheten till individuella arrangemang. Det kan handla om möjligheten att få tilläggstid i tentamen, att få tentera muntligt, att få tentera i separat utrymme eller motsvarande.   

Karlsson och Loo ser gärna att Öpustuderande tar kontakt:  

– Det är viktigt att utbildning är tillgängligt för alla och att nedsatt syn, läs- och skrivsvårigheter, nedsatt hörsel eller annat inte hindrar någon från att delta i Öppna universitetets kurser

Kontaktuppgifter och mera information relaterat till tillgänglighet vid Öpu, under Tillgänglighet och individuella arrangemang.

Celias webbplats.

Text: Mia Henriksson
Bild Jenni Helin

Martina gick Öpuleden till examen vid Åbo Akademi

En blond leende kvinna.

Martina Mäntynen. Foto: Privat.

Studier vid Öppna universitetet är en alternativ väg till universitetet.

– Jag rekommenderar Öpuleden varmt åt alla som funderar på att börja studera, jag ställer gärna upp på intervju och berättar om mina erfarenheter!

Ungefär så här svarar Martina Mäntynen på frågan om hon vill delta i en broschyr om att studera vid Åbo Akademi. Hon har kommit in via Öpuleden och det alternativet har passat henne och hennes livssituation väldigt bra. Hon rekommenderar det varmt – både åt den som nu ska börja studera, som kanske inte kommit in till de universitetsstudier den sökt till, och åt den som vill bygga på sin befintliga utbildning.

Mäntynen är 39 år och bor i Vanda. Hon är utbildad polis från Polisskolan i Tammerfors där hon gick grundutbildningen 2003–2005 och har jobbat som polis sedan dess.

– I något skede börjar man fundera på framtiden, får barn och familj. Jag tänkte att jag gärna vill bygga på min utbildning. Alternativen för mig var att utbilda mig inom polisväsendet, eller i det civila. Jag råkade nämna det här för en vän som är studiehandledare och hon tipsade mig om Öpuleden, säger Mäntynen.

Öpuleden innebär att man först avklarar kurser vid Öppna universitetet och sedan på basis av dessa kurser söker till Åbo Akademi. När man fått en studieplats får man räkna de redan avlagda kurserna till godo.

Mäntynen började med att läsa alla kurser i rättsvetenskap som fanns och fyllde sedan på med kurser i bland annat offentlig förvaltning och olika grundkurser som till exempel sociologi.

– Jag rekommenderar att man tar någonting lite lättare än rättsvetenskap som första kurs, för i början är det kämpigt att komma igång med allt och förstå vilka kurser man ska ta och hur allt fungerar.

Det mesta av studierna vid Öppna universitetet kunde Mäntynen avlägga på distans och via nätet och kunde därför avklara dem vid sidan av jobbet. Dessutom gick det att ordna så att hon kunde tenta vid Vanda vuxeninstitut och behöver inte åka till Åbo för att göra det.

– Jag sökte sedan in för examensstudier våren 2019. Ansökningsprocessen var smidig men det var spännande ända in i det sista, då man inte visste hur många poäng som krävs för att komma in. Jag hade 83 studiepoäng.

Poänggränsen beror på hur många andra som söker via Öpuleden till samma utbildningslinje, eftersom antalet som antas den vägen är begränsat.

– Det var en lättnad när jag sedan fick veta att jag kommit in och efter det gick allt jättefint. Studierådgivaren vid Åbo Akademi var fantastisk. Hon välkomnade mig med öppna armar och tog sig tid att pussla mina studier och förklara för mig vad som ännu behöver göras.

Mäntynen har nu folkrätt som huvudämne, privaträtt som biämne och skriver just nu sin kandidatavhandling.

– Den handlar om internationellt bortförande av barn, hur EU ser på det och hur det kan förebyggas. Jag kommer i kontakt med det också i jobbet, så ämnet är mycket intressant för mig och jag har nytta av det jag lär mig.

Tack vare möjligheten till vuxenutbildningsstöd har Mäntynen kunnat vara studieledig och studera på heltid, vilket var en förutsättning då hon hade närstudier i Åbo.

– Visst var det en stor omställning och tidvis tungt men det var roligt att komma i kontakt med andra studerande. Jag hade från början som mål att snabbt bli klar och jag har lyckats hålla bra takt. Tidigare tänkte jag att när jag har mina kandidatpapper ska jag aldrig mera studera! Men nu har jag anmält mig som närvarande för vårterminen, så får se, kanske jag fortsätter till magister.

Mäntynen har för avsikt att fortsätta jobba inom polisen också efter studierna men nu har hon fler valmöjligheter.

– Jag är väldigt nöjd, nu har jag möjlighet att göra någonting annat om jag vill, inom polisen eller inom det civila, kanske vid ett ministerium, alternativen är många efter att jag tagit min examen.

Vilken hälsning har du till den som funderar på att söka in via Öpuleden?

– Våga klicka, registrera dig och börja på! Det svåra är att fatta beslutet att börja och att komma igång, sen går det av bara farten. Det har varit så allmänbildande att gå de här kurserna, jag förstår samhället bättre nu, efter en kurs i sociologi förstår jag till och med min blivande tonåring bättre. Om man är motiverad att studera lär man sig massor. Dessutom är det väldigt billigt, vid ÅA:s Öppna universitetet betalar man endast en terminsavgift på 50 euro, det är ingenting.

 

Öppna universitet – en alternativ väg till universitetet

Öppna universitetet erbjuder flexibla möjligheter för studier, det är öppet för alla och kräver inte att du är inskriven som examensstuderande. Årligen erbjuds drygt 200 kurser i cirka 45 olika ämnen. Till vardags kallar vi Öppna universitetet för Öpu.

Du kan studera kurser vid Öpu för att prova på vad du kunde vara intresserad av att studera i framtiden, eller också kan du ansöka om en studieplats med hjälp av kurserna via Öpuleden.

Öpus kurser arrangeras i samarbete med respektive ämne vid Åbo Akademi och motsvarar de kurser som ges inom universitetets examensutbildningar. Du kan också gå kurser som arrangeras av någon av Öpus samarbetsparter. De kurser du avlagt kan senare räknas till godo inom en examen när du ansökt och blivit antagen till examensstudier.

Öpuleden

Öppna universitetsleden, Öpuleden, innebär att du kan ansöka om studieplats för examensstudier på basis av studier avlagda inom det öppna universitetet. En förutsättning är att de avlagda studierna ingår i den utbildning som du ansöker till. Ansökan sker i studieinfo.fi.

Som Öpusökande får du inte grundpoäng utan din ansökan behandlas i en separat kö inom ansökningsmålet och värderas enligt de studier som du avlagt vid Öpu. Du bör alltså skicka in intyg över avlagda Öpustudier med din ansökan. Antagning via Öpuleden sker i regel utan urvalsprov.

Läs mera om Öppna universitetet på abo.fi/opu och om Öpuleden på abo.fi/opuleden.

Gymnasister får smaka på att studera teologi – Öpukurs kan möjliggöra studieplats

Hur är det att studera teologi? Det finns antagligen lika många svar på den frågan, som vad det finns teologer. Nu ges studerande på andra stadiet möjlighet att prova på, för att se om teologi är något man vill studera. Genom att avklara kursen ”Att studera teologi” har man också chansen att säkra sin studieplats inom teologi vid Åbo Akademi.

Ungdomar kring en lägereld.

Vill man jobba med människor och förbättra världen är teologi ett väldigt bra alternativ. Hos oss fokuserar vi mycket på kommunikation och kanske det är en av orsakerna till att så många teologer arbetar inom branscher där sådant behövs, säger Kim Groop, utbildningslinjeansvarig för teologin vid Åbo Akademi.

Att studera teologi är en fem studiepoängs kurs uppdelad i fem moduler. De två första delarna svarar på frågan Vad är teologi? Genom filmatiserat material, litteratur, poddar och diskussion får man en introduktion i ämnesområdet teologi, förståelse för vad det är för skillnad på teologi och tro, och vad teologistudier innebär. I de tre senare modulerna får man själv prova på att forska i teologi.

Kim Groop är utbildningslinjeansvarig för teologin vid Åbo Akademi.

– Vi vill utbilda studerande till att bli kreativa och inom universitetet använder vi vår kreativitet inom forskning. De som går vidare efter de första två modulerna får därför själva agera forskare i teologi, genom att undersöka och skriva om ett tema som de själva väljer, och som de sedan kan publicera till exempel som en Wikipediaartikel. Vi vill att kursdeltagarna får känna att de uppnått någonting och att de klarat av något som också kan komma till nytta. Samtidigt lär de sig hur man hittar information, hur man intervjuar, och annat som de kommer att ha nytta av i framtiden, säger Groop.

Kursen ordnas på distans och stora delar av den avklarar man på egen hand när det passar en själv. Under hela kursens gång blir man coachad och har stöd från kursens lärare. Den som avklarat kursens moduler 1–2 får gå vidare till modulerna 3–5. Fyra personer som bedömts med tillräckligt högt vitsord kan få studierätt i teologi vid Åbo Akademi.

– Det här är också en fin möjlighet för finskspråkiga att prova på att studera på svenska. Med avklarat språkprov kan man sedan komma in vid Åbo Akademi.

Varför ska man studera teologi?

– Inom teologin ligger fokus på kristendom i sin fulla bredd och många blir präster eller religionslärare, men också mycket annat. Vill man jobba med människor och förbättra världen är teologi ett väldigt bra alternativ. Hos oss fokuserar vi mycket på kommunikation och kanske det är en av orsakerna till att så många teologer arbetar inom branscher där sådant behövs. Och vill man ha större bredd i sina arbetsmöjligheter så kan det ju vara klokt att kombinera teologi med något annat, till exempel psykologi, ekonomi, eller IT. Man kan alltså designa sina studier både med hjärtat och hjärnan, säger Groop med ett leende.

Han konstaterar att teologin i Åbo är väldigt samhällstillvänd i studierna och forskningen.

– Många präster utbildar sig också till psykoterapeuter, till exempel, det finns ett stort behov av terapeuter nu och i framtiden och många kommer in på det via teologi och själavård.

Groop säger att teologin är en väldigt bred utbildning. Teologin vid Åbo Akademi är en hel disciplin med sju olika ämnen, där man kan fördjupa sig i allt från judendom och etik, kristendomens rötter och innehåll till mera praktiska tillämpningar av teologi.

– Det har blivit något av det ”nya normala” att vi kompletterar vår utbildning och expertis genom så gott som hela livet. Även om vår utbildning redan nu ger goda arbetsmöjligheter behöver vi hålla oss uppdaterade. Därför tror jag också att vi både inom teologin och andra universitetsdiscipliner kommer att fokusera mer i framtiden på kurser för dem som vill utveckla sin kompetens.

Att studera teologi (5 sp) går 18.1–28.3.2020. Anmälan pågår 23.11.2020–11.1.2021. Mera information och anmälningar.

Kursen har förverkligats som en del av det nationella Öppna universitets-projektet Toinen reitti yliopistoon – En alternativ väg till universitetet (TRY).

 

Text: Mia Henriksson
Bild: Pexels / Pixabay

 

Lättare att kritisera än att ändra värderingar kring mat och miljö

Kursen Mat, miljö och livstilsval granskar trender kring mat och miljö ur ett kulturvetenskapligt perspektiv.

handskar, plantor och tillbehör för att odla småskaligt.

Mat har aldrig varit neutralt. Vad vi väljer att äta eller inte äta är situationsbundet och ofta ett etiskt, moraliskt eller ekonomiskt val, eller så väljer vi på känsla. Framför allt är mat trendkänsligt. I en enkät nyligen gjord av K-gruppen säger över hälften av de svarande att de i och med Coronapandemin köper mera inhemskt. Mandelmanns gård och Bonde söker fru samlar massor framför TV:n, samtidigt som cityodling, kolonilotter och självhushållning blir allt vanligare. Det är inne att vara medveten om mat, miljö och hälsa, om vad man äter, hur det är producerat och distribuerat.

Kursen Mat, miljö och livsstilsval i ämnet kulturanalys tar fasta på aktuella trender i västvärlden, relaterade till matproduktion och miljöhänsyn. Den diskuterar upplevelsekonsumtion, downshifting, avfall, matsvinn och hållbarhet. Lärare är Andreas Backa, själv folklorist med ingenjörsbakgrund, som utöver sin forskning sysslar med ekologisk odling, byggnadsvård av bondgården från 1800-talet där han bor, samt fårhållning.

– Kursen definierar inte vad som är hållbart eller ett rätt sätt att leva, utan vi ser på trender och lär oss reflektera kring dessa frågor ur ett kulturanalytiskt perspektiv. All mänsklig kultur, också matkultur bygger på normer och värderingar och tanken är att vi efter kursen lite bättre förstår varför världen ser ut som den gör, vi analyserar vilka val vi gör, varför och vad de leder till, säger Backa.

Det här är stora frågor som saknar entydiga svar. De flesta av oss är överens om att det är viktigt att ta fram hållbara lösningar, samtidigt som det i många frågor råder oenighet om vilken som är den bästa hållbara lösningen – ofta är lösningsförslagen diametralt motsatta.

”… dragkampen om vad som är hållbart handlar mycket om vad man har för föreställningar om framtiden och hur man vill eller tror att den ska se ut. Det är inte lätt att hitta klara svar och det är just det som är hela poängen med kursen, att ta steget tillbaka och analysera…”

– Det sker hela tiden förhandlingar om vad som är hållbart. Är till exempel kalhyggen värsta miljöförstöringen eller tjänar de som kolsänkor och är en källa till välfärd? Den här dragkampen handlar mycket om vad man har för föreställningar om framtiden och hur man vill eller tror att den ska se ut. Det är inte lätt att hitta klara svar och det är just det som är hela poängen med kursen, att ta steget tillbaka och analysera ur olika synvinklar.

Backa påpekar att det oftast är lätt att förhålla sig kritiskt till det man tycker är dåligt och som kanske inte berör en på nära håll, men inte så lätt när det gäller någonting man tycker om, som man kanske inser att man borde avstå från men inte vill.

Under kursen får deltagarna som uppgift att konkret prova på att göra en förändring i sin vardag, till exempel leva en tid utan att producera avfall, inte köra bil om man brukar göra det, leva enligt mindfulness-tekniker, och sedan analysera sitt test vetenskapligt. På det här sättet tränar man på att reflektera och nyansera sitt eget sätt att tänka.

– I dagens värld är ingenting självklart, vi ställs varje dag inför olika val vad gäller hållbarhet, miljö, mat och livsstil. Det ger en helt annan insikt att faktiskt börjar med något i praktiken. Det visar sig kanske att det var svårt att verkställa eller att det ledde till annat än väntat resultat. Allt som har med mat att göra är väldigt grundläggande för människan, det kan aktivera många intressanta reaktioner när man börjar peta i dessa vanor, säger Backa.

Kulturvetare har ofta en dubbelroll med ett särskilt intresse för nånting, samtidigt som de har intresse att analysera fenomenet för att få en mångfasetterad och rättvis bild av det.

– Min vardag är resultatet av en längre tids funderande kring dessa frågeställningar. Jag har ena foten på landsbygden, den andra i den akademiska världen. Jag försöker hitta ett alternativ till 8–16-samhället och leva hållbart. Ingenting är ändå svart-vitt, det är ingen självklarhet att man blir lyckligare av att satsa på självhushållning och skippa stämpelklockan.

– Det krävs mycket disciplin att sköta ett arbete utan fasta arbetstider, en del stressas av det. Arbetet är en så stor del av vårt liv att det är viktigt att man trivs med det man gör. Men det är individuellt vad som passar en bäst och man måste göra sina val enligt det.

Kursen Mat, miljö och livsstilsval är ny och den ges som distanskurs, vilket innebär att man kan delta var som helst utan geografiska hinder. Kursen inleds 5.10.2020. Mera information och anmälan på Öpus webbplats under ämnet kulturanalys.
Öppna universitetets kurser är öppna för alla intresserade, man behöver inte vara inskriven vid universitetet för att delta.

Text: Mia Henriksson
Bild: Bigstock

Personalpresentation: Mia Henriksson

Bild på Mia Henriksson. Hej! Mitt namn är Mia Henriksson. Jag jobbar med kommunikation, dels vid Öppna universitetet, dels vid en del andra verksamheter vid Centret för livslångt lärande. Mycket av mitt jobb går ut på att skriva texter, till nyhetsbrev, blogg, webb, sociala medier, osv, och att fundera på hur man lättfattligt och smidigt kan berätta om vad vi håller på med här vid Öpu.

Ofta hör jag mig själv säga ”oj, den här kursen vill jag gå” när jag intervjuar Öpukollegerna om kurser som planeras – det finns så mycket intressant man gärna skulle lära sig. Och det bästa av allt, Öpu är öppet för alla!

Jag tror att vi aldrig blir färdiga, utan mår bäst av att anta utmaningar och lära oss nytt genom hela livet. Själv har jag snart avklarat en socionomutbildning vid sidan av mitt arbete, ett helt annat kunskapsområde, som känns som ett bra komplement till min tidigare pol.mag.-examen och ett halvt yrkesliv inom kommunikation och journalistik.

På min fritid är jag aktiv Martha, jag gillar långa promenader i gott sällskap, guidade (stads)vandringar och museibesök.

#kontinuerligtlärande #öpu #entuggakunskap

Farmaceuter behövs – Sarah är en av dem

Är du intresserad av farmaci men skulle vilja veta lite mer om vad en farmaceut egentligen gör? Jobbar de alla i apotek eller kan man göra annat också?

Öppna universitetets planerare Carina Gräsbeck beslöt att ta reda på saken och satte sig ner en solig söndag på Café Art för att intervjua farmaceut Sarah Lilius som för tillfället jobbar på Hangö apotek. Hon har även arbetserfarenhet från läkemedelscentralen vid Hangö hälsovårdscentral. Sarah är uppvuxen i Hangö och har en farmaceutexamen från Åbo Akademi, hon utexaminerades år 2018.

Bild på Sarah Lilius, ung kvinna med mörkt hår.

Sarah Lilius.

Sarah, vad fick dig att lockas av just farmaceutyrket?

– Jag har alltid varit intresserad av medicin och biologi, men eftersom det är väldigt svårt att komma in till medicinska fakulteten och jag dessutom inte var helt säker på att jag faktiskt ville jobba som läkare så kändes farmaceututbildningen som ett bra mellanting. Dessutom hade jag en kompis som redan studerade farmaci vid ÅA och hon pratade gott om utbildningen.

Var Åbo Akademi ett självklart val för dig?

– Jo, det var det nog, dels på grund av min kompis som pratade så bra om farmacin och om ÅA, dels för att det går att studera helt på svenska här.

Vad tyckte du att var det bästa med att studera vid ÅA?

– Det var nog många saker. Att kunna studera på svenska, hela studiemiljön med en jättebra stämning vid ämnet. Det var dessutom väldigt lågt tröskel att ta kontakt med lärarna och fråga om sådant man undrade över.

Hur ser då vardagen ut på ett apotek för en farmaceut?

– Mycket handlar förstås om att skriva ut recept och ge råd åt kunden, men också att kontrollera att kunden känner till biverkningarna. Det är alltså främst kundservice, vilket är väldigt givande. Däremot visste jag själv inte om att till exempel FPA-ersättningar också hör till jobbet. Det finns ju en hel del regler som det gäller att känna till och ha koll på, som att personer med utkomststöd har rätt till gratis medicin. Det sker också mycket på apoteken som inte syns för kunderna, till exempel hur vårdhemmen beställer mediciner åt sina klienter.

Vad har du som farmaceut för syn på traditionella läkemedel jämfört med så kallade naturläkemedel?

– Utbildningen fokuserar ju mer på de traditionella vetenskapligt beprövade läkemedlen där det finns klara bevis, även om en hel del baserat sig på naturläkemedelsforskning. Det kräver lite mera arbete av farmaceuten att ta reda på tillförlitlig information om naturläkemedel.

Vilka befogenheter har du då som farmaceut att rekommendera till exempel tranbärspreparat istället för antibiotika?

– Läkarens recept är ju det som gäller, farmaceuten kan inte gå emot det men däremot nog ge goda råd framförallt när det gäller förebyggande vård. Sedan ansvarar ju farmaceuten för att kolla att doseringen är korrekt och kan komplettera läkarens råd. Men låt oss säga att någon ofta får urinvägsinfektioner då kan farmaceuten rekommendera till exempel tranbärspreparat.

Till sist, förutom på apotek, var kan en farmaceut hitta jobb?

– Inom sjukhusvärlden kan man jobba på sjukhusapotek och läkemedelscentraler, och det börjar bli allt vanligare att sjukhus har avdelningsfarmaceuter. Inom industrin finns det också mycket varierande saker man kan jobba med, allt från marketing till forskning och produktion. Arbetsmarknaden är god för farmaceuter, det finns jobb och farmaceuter behövs!

Öppna universitetet erbjuder kurser i farmaci under läsåret 2020–2021. Kursutbudet finns på adressen: www.abo.fi/opu-amnen/farmaci

Det finns också en Öpuled i farmaci. Läs mera om Öpuleden, en alternativ väg till studieplats på: www.abo.fi/opuleden

Text och bild : Carina Gräsbeck, planerare vid Öppna universitetet. 

 

Kursen Akademiska studiefärdigheter lär ut tips och trix för smidigare studier

Dekorativ bld på en person som tar del av en distansföreläsning via sin laptop.

 

Hur gör man egentligen när man studerar vid ett universitet? Det ger kursen Akademiska studiefärdigheter svar på. Kursen ordnas för alla examensstuderande vid Åbo Akademi och nu för andra gången också för dem som studerar vid Öppna universitetet (Öpu).

Planerare Nancy Pettersson rekommenderar kursen för alla Öpustuderande.

– På kursen lär man sig tips och trix som sedan gör studierna lättare och smidigare. Universitetet erbjuder en hel del resurser som är bra att känna till så att man kan utnyttja dem till fullo. Det här är en kurs man i första hand gör för sitt eget bästa, fast den också ger fem studiepoäng, säger Pettersson.

Kursen är indelad i fyra moduler: Orientering i studiemiljö och akademiska studier, studieteknik, studieplanering och uppföljning av studierna, samt informationskompetens.

Inledningsvis lär man sig om den studerandes rättigheter och skyldigheter, hur Åbo Akademi och Öppna universitetet fungerar och vem man kan vända sig till i vilka frågor.

– Vi diskuterar också etik, fusk och plagiat och reflekterar kring vad akademiska studier innebär, i motsats till studier på andra stadiet.

I modul två och tre handlar det om självledarskap och studieteknik – hur man lägger upp sina studier och planerar sin tid för att avklara kurserna i den takt och ordning man tänkt sig. Öpustudierna genomförs ofta på distans, vilket innebär att den studerande själv bär ett stort ansvar för sina studier. Karriärplanering ingår också, inte minst som en motivationshöjande faktor. Varför studerar jag och vilken nytta kommer jag att ha av mina studier?

– Det är också viktigt att sätta i system hur man följer upp sina planer och genom kursutvärderingar bidrar till att utveckla undervisningen och utbildningen, säger Pettersson.

Den fjärde modulen, informationskompetens, ger redskap för att hitta vetenskaplig information och kurslitteratur. Hur hittar man i bibliotekens databaser, hur fjärrlånar man tryckt material och vilka elektroniska källor har man tillgång till via Åbo Akademis bibliotek och vetenskapliga biblioteket Tritonia? Källkritik är också viktigt att lära sig för att veta vilket material som kan anses vara vetenskapligt i dagens oändliga informationsflöde.

– Biblioteken i Åbo och Vasa fungerar lite olika, så kursens uppgifter i informationskompetens anpassas enligt deltagaren så att man helt konkret får prova på att söka information vid det bibliotek man framöver kommer att använda mest.

Kursen Akademiska studiefärdigheter examineras genom mindre uppgifter och egna reflektioner, som görs efter hand. Kursen inleds 21.9, den går på distans och går bra att utföra vid sidan av andra kurser.

Kursen är också bra för den som vill prova på om akademiska studier alls är någonting man vill göra.

– Betyget var gott i fjolårets kursutvärdering. En deltagare önskade att hon hade gått kursen för länge sedan, när hon började studera, en annan tyckte det var väldigt bra med en uppdatering, eftersom det var så länge sedan senaste studier. Kursen är också bra för den som vill prova på om akademiska studier alls är någonting man vill göra.

Öpustuderande anmäler sig till Akademiska studiefärdigheter via Öpus anmälningsdatabas som finns bakom länken https://www.abo.fi/opu-anmalan/

Samma kurs ordnas igen på vårterminen med start 1.2. Läs mera om kursen, tider och anmälan på adressen: https://www.abo.fi/opu-amnen/gemensamma-studier/.

 

Text: Mia Henriksson, bild: Bigstock

Blev du utan studieplats?

en tjej som deppar över studierBlev du utan studieplats? Det känns tråkigt när saker och ting inte går som man tänkt – att inte komma in och få börja studera där man vill gör en både besviken, arg och ledsen. Men det sägs att när en dörr stängs, öppnas istället ett fönster, eller kanske till och med flera! Det betyder att möjligheterna fortfarande är många, du har flera vägar att gå för att ändå kunna studera.

Öppna universitetet (Öpu) är till för dig som är utan studieplats, har ett mellanår, eller av andra orsaker vill läsa in dig på olika ämnen. Det är också för dig som ännu bara funderar på om studier vid ett universitet passar dig. Vid Öpu kan du prova på, avlägga kurser och se vilka ämnen som intresserar dig.

Via Öppna universitetsleden, alltså Öpuleden, har du också chans att söka in till examensstudier vid Åbo Akademi. Det innebär att du först avlägger Öpukurser och sedan med dina avklarade kurser ansöker om studieplats vid Åbo Akademi. Ansökan görs via gemensam ansökan i studieinfo.fi. När du väl fått din studieplats får du dina avlagda kurser till godo inom din examen – med andra ord sparar du tid då du nu inte behöver vänta ett helt år på att komma i gång med studierna.

Antagningskriterierna vad gäller Öpuleder skiljer sig mellan olika utbildningar och Öpulederna utvecklas hela tiden. Många Öpuleder vid Åbo Akademi har nu en omfattning på 30 sp, som du måste avlägga innan du kan söka in, bland annat Öpulederna för utbildningslinjerna ekonomi, rättsvetenskaper och samhällsvetenskaper. Mera information om alla Öpuleder kommer att publiceras i augusti och allt finns på adressen abo.fi/opuleden.

Anmälningen till Öpus kurser öppnar den 17 augusti 2020. Kursutbudet hittar du via sidan abo.fi/opu.

Vi fortsätter att njuta av sommaren några veckor till och sen slår vi upp Öpudörrarna på vid gavel och alla är välkomna att studera!

Majlen Saarinen
Utbildningschef vid Åbo Akademis Öppna universitet

Alla har en röst – lär dig hur den fungerar!

en man som ropar

Över hälften av finländarna jobbar i röstyrken, alltså yrken där rösten är ett av de viktigaste arbetsredskapen, till exempel lärare, kommunikatörer, präster, daghemspersonal, försäljare… listan kan göras lång. Utöver det är rösten ett viktigt redskap för många på fritiden, till exempel för körsångare och fotbollstränare.

Susanna Sid är lärare på kursen Rösten, en grundkurs i logopedi, som erbjuds som sommarkurs vid Åbo Akademi.

– Det är en kurs som alla kan ha nytta av, man behöver inte vara intresserad av logopedi som ämne eller framtida yrke. Det kommer förhoppningsvis att bli en rolig, interaktiv kurs där deltagarna har möjlighet att påverka innehållet en hel del.

Kursen innehåller många praktiska moment. Förutom olika slags övningar gör man gör man akustisk analys av röster med hjälp av dataprogram. Till exempel kan man definiera en persons individuella grundton genom

att se antal stämbandsvibrationer per sekund, eller se vad som händer när man piper, viskar eller ropar.

– Det finns ett genusperspektiv i frågan om röst. Manliga rösten har ansetts vara norm och forskning visar att det finska folket vill höra på djupa mansröster till exempel i radionyheterna.

Kursen utgår från normal röstproduktion och tar upp förebyggande aspekter – vad man kan göra för att rösten ska må bra och orka – i allmänhet är det mycket enkelt.

– Ett viktigt tema på kursen är röstergonomi, det vill säga miljön omkring oss, så som buller och luftkvalitet och hur det kan påverka vår röst att tala i utrymmen med dålig akustik.

Under kursen tas också upp grunderna i röstanatomi och röstens åldrande och utveckling.

David Bowie har en fantastisk röst. Jag har någon gång roat mig med att jämföra versioner av låten Changes från när den utkom på 70-talet och senare versioner när han är äldre. Hans sångröst har fått en lägre klang. Ofta blir rösten ljusare hos mycket gamla män, medan kvinnor ofta får lägre röst i medelåldern, men det är individuellt, så som allt som har att göra med rösten.

Susanna Sid (f.d. Simberg) var tidigare professor i logopedi vid Åbo Akademi. Hon utlovar en lätt och trevlig kurs, trots den intensiva tidtatbellen.

– Det blir mycket praktiskt, diskussioner, övningar och analyser. Och pauser behöver man ha under så långa dagar med distansundervisning. Min tanke är att försöka genomföra examinationen under kursens gång, så att kursen faktiskt är slut när den är slut. Det beror lite på deltagarna hur vi lägger upp det.

Sid säger att kursen Rösten är allmänbildande och till nytta för vem som helst, oberoende av ämnesval i studierna eller yrkesval i framtiden. Alla har en röst!

Praktisk information om kursen

Rösten, 5 sp, nätkurs i logopedi med distansföreläsningar och praktiska moment.
Tidpunkt: 6–9.7, kl. 10–17.
Inga förkunskaper krävs.
Max 20 deltagare. Antagning enligt anmälningsordning. Sista anmälningsdag 22.6.2020.

Kursen är öppen för examensstuderande vid Åbo Akademi, nyblivna studenter i hela Svenskfinland, samt gymnasieelever. Kursen erbjuds avgiftsfritt och avklarad kurs får räknas tillgodo om man börjar studera vid Åbo Akademi i höst eller senare.

Klicka här för att anmäla dig till kursen.
Klicka här för att kolla Åbo Akademis hela utbud av sommarkurser 2020.

Trump höjer efterfrågan på bibliotekstjänster

Om det finska biblioteksväsendet, ur ett historiskt perspektiv, inte funnits skulle Finland knappast vara det land det är idag. Biblioteken har under en lång tid höjt vår kunskapsnivå, läskunnighet och informationskompetens.

Vid slutet av 1800- och början av 1900-talet var biblioteken i Finland influerade av den amerikanska biblioteksutvecklingen. 1929 införde man en folkbibliotekslag i Finland som innebar en allmän standardhöjning för biblioteken och tio år senare, alltså 1939, hade man uppnått målet att ha ett kommunalt bibliotek i varje kommun.

Idag är det den amerikanska presidenten och många fler ledare och politiker som leder till att biblioteken, inte bara i Finland utan världen över, har en om möjligt ännu viktigare roll i samhället. I och med populismen och propagandan som följer i till exempel Trumps fotspår har biblioteken som uppgift att höja invånarnas informationskompetens för att kunna se ”alternativa fakta” och falska nyheter för vad de är. Falska och osanna.

Enligt bibliotekslagen från 2017 skall biblioteken främja:

  1. befolkningens likvärdiga möjligheter till bildning och kultur,
  2. tillgången till och användningen av information,
  3. läskulturen och en mångsidig läskunnighet,
  4. möjligheterna till livslångt lärande och utveckling av kompetensen,
  5. ett aktivt medborgarskap, demokrati och yttrandefrihet.

Verksamheten för att uppnå syftet ska bygga på gemenskap, pluralism och kulturell mångfald.*

Biblioteken i Finland, och hela världen, har en viktig roll i vårt samhälle. Heja biblioteken och alla bibliotekarier! Kämpa på!

* https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2016/20161492

Nancy Pettersson,
utbildningsplanerare och lärare på kurser inom ämnet informationsvetenskap, ämnet man läser om man vill bli bibliotekarie

Mera om ämnet informationsvetenskap på: https://www.abo.fi/cll-subject/informationsvetenskap/