Etikettarkiv: Öpubloggen

Gymnasister får smaka på att studera teologi – Öpukurs kan möjliggöra studieplats

Hur är det att studera teologi? Det finns antagligen lika många svar på den frågan, som vad det finns teologer. Nu ges studerande på andra stadiet möjlighet att prova på, för att se om teologi är något man vill studera. Genom att avklara kursen ”Att studera teologi” har man också chansen att säkra sin studieplats inom teologi vid Åbo Akademi.

Ungdomar kring en lägereld.

Vill man jobba med människor och förbättra världen är teologi ett väldigt bra alternativ. Hos oss fokuserar vi mycket på kommunikation och kanske det är en av orsakerna till att så många teologer arbetar inom branscher där sådant behövs, säger Kim Groop, utbildningslinjeansvarig för teologin vid Åbo Akademi.

Att studera teologi är en fem studiepoängs kurs uppdelad i fem moduler. De två första delarna svarar på frågan Vad är teologi? Genom filmatiserat material, litteratur, poddar och diskussion får man en introduktion i ämnesområdet teologi, förståelse för vad det är för skillnad på teologi och tro, och vad teologistudier innebär. I de tre senare modulerna får man själv prova på att forska i teologi.

Kim Groop är utbildningslinjeansvarig för teologin vid Åbo Akademi.

– Vi vill utbilda studerande till att bli kreativa och inom universitetet använder vi vår kreativitet inom forskning. De som går vidare efter de första två modulerna får därför själva agera forskare i teologi, genom att undersöka och skriva om ett tema som de själva väljer, och som de sedan kan publicera till exempel som en Wikipediaartikel. Vi vill att kursdeltagarna får känna att de uppnått någonting och att de klarat av något som också kan komma till nytta. Samtidigt lär de sig hur man hittar information, hur man intervjuar, och annat som de kommer att ha nytta av i framtiden, säger Groop.

Kursen ordnas på distans och stora delar av den avklarar man på egen hand när det passar en själv. Under hela kursens gång blir man coachad och har stöd från kursens lärare. Den som avklarat kursens moduler 1–2 får gå vidare till modulerna 3–5. Fyra personer som bedömts med tillräckligt högt vitsord kan få studierätt i teologi vid Åbo Akademi.

– Det här är också en fin möjlighet för finskspråkiga att prova på att studera på svenska. Med avklarat språkprov kan man sedan komma in vid Åbo Akademi.

Varför ska man studera teologi?

– Inom teologin ligger fokus på kristendom i sin fulla bredd och många blir präster eller religionslärare, men också mycket annat. Vill man jobba med människor och förbättra världen är teologi ett väldigt bra alternativ. Hos oss fokuserar vi mycket på kommunikation och kanske det är en av orsakerna till att så många teologer arbetar inom branscher där sådant behövs. Och vill man ha större bredd i sina arbetsmöjligheter så kan det ju vara klokt att kombinera teologi med något annat, till exempel psykologi, ekonomi, eller IT. Man kan alltså designa sina studier både med hjärtat och hjärnan, säger Groop med ett leende.

Han konstaterar att teologin i Åbo är väldigt samhällstillvänd i studierna och forskningen.

– Många präster utbildar sig också till psykoterapeuter, till exempel, det finns ett stort behov av terapeuter nu och i framtiden och många kommer in på det via teologi och själavård.

Groop säger att teologin är en väldigt bred utbildning. Teologin vid Åbo Akademi är en hel disciplin med sju olika ämnen, där man kan fördjupa sig i allt från judendom och etik, kristendomens rötter och innehåll till mera praktiska tillämpningar av teologi.

– Det har blivit något av det ”nya normala” att vi kompletterar vår utbildning och expertis genom så gott som hela livet. Även om vår utbildning redan nu ger goda arbetsmöjligheter behöver vi hålla oss uppdaterade. Därför tror jag också att vi både inom teologin och andra universitetsdiscipliner kommer att fokusera mer i framtiden på kurser för dem som vill utveckla sin kompetens.

Att studera teologi (5 sp) går 18.1–28.3.2020. Anmälan pågår 23.11.2020–11.1.2021. Mera information och anmälningar.

Kursen har förverkligats som en del av det nationella Öppna universitets-projektet Toinen reitti yliopistoon – En alternativ väg till universitetet (TRY).

 

Text: Mia Henriksson
Bild: Pexels / Pixabay

 

Personalpresentation: Camilla Lundström

Camilla Lundström

Hej! Jag heter Camilla Lundström och har arbetat vid Öppna universitetet och Centret för livslångt lärande sedan hösten 2015. Jag har i flera år skött sekreteraruppgifter vid Öpukansliet i Åbo, och för tillfället jobbar jag både med studerandeadministration och med andra administrativa uppgifter, och gör också en del projektrelaterat arbete.

De senaste åren har det nya studieregistret vid Åbo Akademi varit aktuellt, och utvecklingsarbetet kring det fortsätter. Vi arbetar på att få det bättre anpassat till Öppna universitetets behov.

Nu i distansvardagen saknar jag mest kaffepauserna med kollegerna. Och så saknar jag mitt skrivbord som på kontoret är betydligt tommare och bättre organiserat än bordet här hemma.

På fritiden spenderar jag majoriteten av tiden med familjen, och försöker hinna med lite motion, trädgårdsarbete och långa promenader med hunden.

Lättare att kritisera än att ändra värderingar kring mat och miljö

Kursen Mat, miljö och livstilsval granskar trender kring mat och miljö ur ett kulturvetenskapligt perspektiv.

handskar, plantor och tillbehör för att odla småskaligt.

Mat har aldrig varit neutralt. Vad vi väljer att äta eller inte äta är situationsbundet och ofta ett etiskt, moraliskt eller ekonomiskt val, eller så väljer vi på känsla. Framför allt är mat trendkänsligt. I en enkät nyligen gjord av K-gruppen säger över hälften av de svarande att de i och med Coronapandemin köper mera inhemskt. Mandelmanns gård och Bonde söker fru samlar massor framför TV:n, samtidigt som cityodling, kolonilotter och självhushållning blir allt vanligare. Det är inne att vara medveten om mat, miljö och hälsa, om vad man äter, hur det är producerat och distribuerat.

Kursen Mat, miljö och livsstilsval i ämnet kulturanalys tar fasta på aktuella trender i västvärlden, relaterade till matproduktion och miljöhänsyn. Den diskuterar upplevelsekonsumtion, downshifting, avfall, matsvinn och hållbarhet. Lärare är Andreas Backa, själv folklorist med ingenjörsbakgrund, som utöver sin forskning sysslar med ekologisk odling, byggnadsvård av bondgården från 1800-talet där han bor, samt fårhållning.

– Kursen definierar inte vad som är hållbart eller ett rätt sätt att leva, utan vi ser på trender och lär oss reflektera kring dessa frågor ur ett kulturanalytiskt perspektiv. All mänsklig kultur, också matkultur bygger på normer och värderingar och tanken är att vi efter kursen lite bättre förstår varför världen ser ut som den gör, vi analyserar vilka val vi gör, varför och vad de leder till, säger Backa.

Det här är stora frågor som saknar entydiga svar. De flesta av oss är överens om att det är viktigt att ta fram hållbara lösningar, samtidigt som det i många frågor råder oenighet om vilken som är den bästa hållbara lösningen – ofta är lösningsförslagen diametralt motsatta.

”… dragkampen om vad som är hållbart handlar mycket om vad man har för föreställningar om framtiden och hur man vill eller tror att den ska se ut. Det är inte lätt att hitta klara svar och det är just det som är hela poängen med kursen, att ta steget tillbaka och analysera…”

– Det sker hela tiden förhandlingar om vad som är hållbart. Är till exempel kalhyggen värsta miljöförstöringen eller tjänar de som kolsänkor och är en källa till välfärd? Den här dragkampen handlar mycket om vad man har för föreställningar om framtiden och hur man vill eller tror att den ska se ut. Det är inte lätt att hitta klara svar och det är just det som är hela poängen med kursen, att ta steget tillbaka och analysera ur olika synvinklar.

Backa påpekar att det oftast är lätt att förhålla sig kritiskt till det man tycker är dåligt och som kanske inte berör en på nära håll, men inte så lätt när det gäller någonting man tycker om, som man kanske inser att man borde avstå från men inte vill.

Under kursen får deltagarna som uppgift att konkret prova på att göra en förändring i sin vardag, till exempel leva en tid utan att producera avfall, inte köra bil om man brukar göra det, leva enligt mindfulness-tekniker, och sedan analysera sitt test vetenskapligt. På det här sättet tränar man på att reflektera och nyansera sitt eget sätt att tänka.

– I dagens värld är ingenting självklart, vi ställs varje dag inför olika val vad gäller hållbarhet, miljö, mat och livsstil. Det ger en helt annan insikt att faktiskt börjar med något i praktiken. Det visar sig kanske att det var svårt att verkställa eller att det ledde till annat än väntat resultat. Allt som har med mat att göra är väldigt grundläggande för människan, det kan aktivera många intressanta reaktioner när man börjar peta i dessa vanor, säger Backa.

Kulturvetare har ofta en dubbelroll med ett särskilt intresse för nånting, samtidigt som de har intresse att analysera fenomenet för att få en mångfasetterad och rättvis bild av det.

– Min vardag är resultatet av en längre tids funderande kring dessa frågeställningar. Jag har ena foten på landsbygden, den andra i den akademiska världen. Jag försöker hitta ett alternativ till 8–16-samhället och leva hållbart. Ingenting är ändå svart-vitt, det är ingen självklarhet att man blir lyckligare av att satsa på självhushållning och skippa stämpelklockan.

– Det krävs mycket disciplin att sköta ett arbete utan fasta arbetstider, en del stressas av det. Arbetet är en så stor del av vårt liv att det är viktigt att man trivs med det man gör. Men det är individuellt vad som passar en bäst och man måste göra sina val enligt det.

Kursen Mat, miljö och livsstilsval är ny och den ges som distanskurs, vilket innebär att man kan delta var som helst utan geografiska hinder. Kursen inleds 5.10.2020. Mera information och anmälan på Öpus webbplats under ämnet kulturanalys.
Öppna universitetets kurser är öppna för alla intresserade, man behöver inte vara inskriven vid universitetet för att delta.

Text: Mia Henriksson
Bild: Bigstock

Personalpresentation: Mia Henriksson

Bild på Mia Henriksson. Hej! Mitt namn är Mia Henriksson. Jag jobbar med kommunikation, dels vid Öppna universitetet, dels vid en del andra verksamheter vid Centret för livslångt lärande. Mycket av mitt jobb går ut på att skriva texter, till nyhetsbrev, blogg, webb, sociala medier, osv, och att fundera på hur man lättfattligt och smidigt kan berätta om vad vi håller på med här vid Öpu.

Ofta hör jag mig själv säga ”oj, den här kursen vill jag gå” när jag intervjuar Öpukollegerna om kurser som planeras – det finns så mycket intressant man gärna skulle lära sig. Och det bästa av allt, Öpu är öppet för alla!

Jag tror att vi aldrig blir färdiga, utan mår bäst av att anta utmaningar och lära oss nytt genom hela livet. Själv har jag snart avklarat en socionomutbildning vid sidan av mitt arbete, ett helt annat kunskapsområde, som känns som ett bra komplement till min tidigare pol.mag.-examen och ett halvt yrkesliv inom kommunikation och journalistik.

På min fritid är jag aktiv Martha, jag gillar långa promenader i gott sällskap, guidade (stads)vandringar och museibesök.

#kontinuerligtlärande #öpu #entuggakunskap

Farmaceuter behövs – Sarah är en av dem

Är du intresserad av farmaci men skulle vilja veta lite mer om vad en farmaceut egentligen gör? Jobbar de alla i apotek eller kan man göra annat också?

Öppna universitetets planerare Carina Gräsbeck beslöt att ta reda på saken och satte sig ner en solig söndag på Café Art för att intervjua farmaceut Sarah Lilius som för tillfället jobbar på Hangö apotek. Hon har även arbetserfarenhet från läkemedelscentralen vid Hangö hälsovårdscentral. Sarah är uppvuxen i Hangö och har en farmaceutexamen från Åbo Akademi, hon utexaminerades år 2018.

Bild på Sarah Lilius, ung kvinna med mörkt hår.

Sarah Lilius.

Sarah, vad fick dig att lockas av just farmaceutyrket?

– Jag har alltid varit intresserad av medicin och biologi, men eftersom det är väldigt svårt att komma in till medicinska fakulteten och jag dessutom inte var helt säker på att jag faktiskt ville jobba som läkare så kändes farmaceututbildningen som ett bra mellanting. Dessutom hade jag en kompis som redan studerade farmaci vid ÅA och hon pratade gott om utbildningen.

Var Åbo Akademi ett självklart val för dig?

– Jo, det var det nog, dels på grund av min kompis som pratade så bra om farmacin och om ÅA, dels för att det går att studera helt på svenska här.

Vad tyckte du att var det bästa med att studera vid ÅA?

– Det var nog många saker. Att kunna studera på svenska, hela studiemiljön med en jättebra stämning vid ämnet. Det var dessutom väldigt lågt tröskel att ta kontakt med lärarna och fråga om sådant man undrade över.

Hur ser då vardagen ut på ett apotek för en farmaceut?

– Mycket handlar förstås om att skriva ut recept och ge råd åt kunden, men också att kontrollera att kunden känner till biverkningarna. Det är alltså främst kundservice, vilket är väldigt givande. Däremot visste jag själv inte om att till exempel FPA-ersättningar också hör till jobbet. Det finns ju en hel del regler som det gäller att känna till och ha koll på, som att personer med utkomststöd har rätt till gratis medicin. Det sker också mycket på apoteken som inte syns för kunderna, till exempel hur vårdhemmen beställer mediciner åt sina klienter.

Vad har du som farmaceut för syn på traditionella läkemedel jämfört med så kallade naturläkemedel?

– Utbildningen fokuserar ju mer på de traditionella vetenskapligt beprövade läkemedlen där det finns klara bevis, även om en hel del baserat sig på naturläkemedelsforskning. Det kräver lite mera arbete av farmaceuten att ta reda på tillförlitlig information om naturläkemedel.

Vilka befogenheter har du då som farmaceut att rekommendera till exempel tranbärspreparat istället för antibiotika?

– Läkarens recept är ju det som gäller, farmaceuten kan inte gå emot det men däremot nog ge goda råd framförallt när det gäller förebyggande vård. Sedan ansvarar ju farmaceuten för att kolla att doseringen är korrekt och kan komplettera läkarens råd. Men låt oss säga att någon ofta får urinvägsinfektioner då kan farmaceuten rekommendera till exempel tranbärspreparat.

Till sist, förutom på apotek, var kan en farmaceut hitta jobb?

– Inom sjukhusvärlden kan man jobba på sjukhusapotek och läkemedelscentraler, och det börjar bli allt vanligare att sjukhus har avdelningsfarmaceuter. Inom industrin finns det också mycket varierande saker man kan jobba med, allt från marketing till forskning och produktion. Arbetsmarknaden är god för farmaceuter, det finns jobb och farmaceuter behövs!

Öppna universitetet erbjuder kurser i farmaci under läsåret 2020–2021. Kursutbudet finns på adressen: www.abo.fi/opu-amnen/farmaci

Det finns också en Öpuled i farmaci. Läs mera om Öpuleden, en alternativ väg till studieplats på: www.abo.fi/opuleden

Text och bild : Carina Gräsbeck, planerare vid Öppna universitetet. 

 

Den lilla hembygdsföreningens personuppgifter på en digital inre marknad

Att vara föreningsaktiv betyder ofta att du får ta hand om evenemang av olika slag. Ett typexempel är att du har aktiverat dig i styrelsen och har ansvar för föreningens utflykter. På förra mötet fick du med anmälningslistan till medlemskryssningen i pappersform. När du ska boka resan, tar du listan fram på köksbordet och läser att Kalle är allergisk för nötter och Kajsa behöver en assistent med sig, p.g.a. sin sjukdom. När du rotar i dina arkiv, hittar du fler listor från tidigare år med allehanda uppgifter om deltagarna. Känslan att ha alla listorna där hemma börjar kännas obekväm, du frågar dig om det ens är lagligt?

Inom EU ses skyddet av personuppgifter som en grundrättighet. Unionen har därutöver tilldelats befogenheter att konkretisera skyddet genom EU-lagstiftning. För ett par år sedan trädde EU:s allmänna dataskyddsförordning i kraft. I folkmun tog man snabbt i bruk förordningens engelskspråkiga förkortning GDPR.

För att vara EU-lagstiftning, så fick reglerna om hantering av personuppgifter häpnadsvärt mycket publicitet i medierna och det skrevs om vad förordningen för med sig – främst då det gäller förbud och sanktioner. Den digra rapporteringen om innehållet och följderna var befogad. En EU-förordning är i sig allmänt gällande och direkt tillämplig. GDPR har därutöver ett väldigt brett tillämpningsområde, då hanteringen av personuppgifter blir en automatisk följd av ett flertal handlingar. Exempelvis kan en förening inte boka en kryssning för en grupp, utan att samla in och behandla personuppgifter.

GDPR blev synonym för att EU nu stramar åt lagstiftningen så till den grad att det är närmast omöjligt att ens ordna föreningens årliga bussresa och samla in namnen på deltagarna.

Men vad ledde GDPR till? Säkerligen en hel del diskussioner och ny praxis i föreningar, men också allmän uppgivenhet hos många föreningsaktiva. GDPR blev synonym för att EU nu stramar åt lagstiftningen så till den grad att det är närmast omöjligt att ens ordna föreningens årliga bussresa och samla in namnen på deltagarna. Men då man funderar på saken på ett mer allmänt plan så kommer man inte långt, ifall man bara utgår från upplägget tillåtet-förbjudet.

GDPR bygger på att personuppgifter måste kunna röra sig fritt på hela unionens område och ställer upp regler med vilka förutsättningar detta bör fungera, så att skyddet av personuppgifter kan garanteras. För numera är personuppgifter av ekonomisk betydelse, då de är integrerade i ett flertal digitala system. Därför är det följaktligen logiskt att ägaren (privatpersonen själv) bestämmer till vem man överlåter dessa uppgifter och för vilka ändamål, men vissa förbehåll till specifikt avgränsade offentliga intressen.

Samtidigt då du skrapar sig i huvudet över vad du ska göra med medlemskryssningens deltagarlistor, är du nöjd över att den tyska näthandeln levererar ett par jeans till hemdörren inom 36 timmar.  Du har kanske kryssat för att dina uppgifter kan sparas hos leverantören, så att nästa beställning går ännu snabbare. Givetvis har du då ett intresse i att dina personuppgifter behandlas korrekt och är nöjd över att det finns tvingande lagstiftning som tyglar användningen av dina uppgifter.

Vill du lära dig mera?

Vill du lära dig hur man ska ta an regelverk som GDPR ska du ta Öpukurs i rättsvetenskap, i stället för att leta efter tipslistor som kan ge uttömmande svar på vad som är tillåtet och vad som är förbjudet.

Studier i rättsvetenskap bygger metodiskt på en s.k. hermeneutisk cirkel. Du har en viss förståelse i grunden då du tar dig an en fråga (som t.ex. behandling av personuppgifter i en förening). När du fördjupar din kunskap om det faktiska läget och rättsläget ökar din kunskap (t.ex. hur definierar GDPR personuppgifter och vilken typ av uppgifter har du i handen då du kommer hem från ett styrelsemöte).

Efter en del läsning och analys märker du att pusselbitarna faller på sin plats och kan utnyttja din kunskap i din förening, i avtalsförhandlingar, i myndighetsärenden, i vårdnadstvister, eller helt enkelt som god allmänbildning som hjälper dig att ställa frågor på ett sätt som kan ge goda svar. Vill du gå hela vägen så kan du söka in till Åbo Akademi och studera rättsvetenskap.

Emil Oljemark, 
Utbildningsplanerare i rättsvetenskap vid Öppna universitetet

Ämnet rättsvetenskap har en egen sida på Öpus webbplats, följ med den för kursutbudet.

Praktiska tips för en hållbarare vardag

Det lönar sig att syna sina vardagliga vanor i sömmarna och inte vara rädd att pröva nya saker ifall du vill lätta dina spår här på jorden. Det troliga är, att du hittar sätt att göra saker på som förutom att de är hållbarare, även sparar pengar och är bra för din hälsa!

  • Bege dig fördomsfritt ut på upptäcktsfärd bland vegetariska recept. Maträtter som är vegetariska från början (t.ex. många indiska rätter) är enkla att hålla köttfria, goda och billiga!
  • Klädindustrin är en storbov enligt alla hållbarhetsparametrar. Testa loppis-shopping eller ha en tjejkväll med klädbyte! Du kan fynda äldre kläder som är av bättre kvalitet än snabbmodet, och dessutom sätter du ihop din egna personliga stil.
  • Fundera över vilka tvättmedel du egentligen behöver. Vid nästa städning – se hur långt du kommer med bara varmt vatten, sätt kanske till lite diskmedel eller såpa om det behövs. Ättika och matsoda är gamla beprövade medel som fungerar på en hel del smuts.
  • Ditt avfall. Försök minska på uppkomsten av det, och använd dig sedan av de möjligheter som ges till sortering. Speciellt om du betalar för tömningen av ett kärl på gården blir detta en ekonomiskt lönsam affär. Har du dessutom en rabatt eller köksträdgård ger kompostering av köksavfall fin jordförbättring!
  • DIY! Även om du inte ser dig som en speciellt händig eller pysslig människa – pröva på att bygga, reparera, sticka, sy, odla, koka sylt, vadsomhelst istället för att gå till butiken och köpa nytt. Du kan hitta en ny passion eller hobby samtidigt som du känner tillfredsställelsen i att ha åstadkommit något själv.

Vi kan alla börja med små, enkla steg – sen när du vill lära dig mera erbjuder Öppna universitetet kurser i hållbarhet. Kurserna erbjuder den teoretiska grunden men uppmuntrar också till en personlig förändring i vardagen. Mera om kursutbudet på: https://www.abo.fi/opu-amnen/hallbar-utveckling/

Johanna Fredenberg, 
Utbildningsplanerare vid Öppna universitetet

Förresten, Öppna universitetet deltar i EDUCA-mässan på veckoslutet, 24–25.1.2020! Oss kan du träffa i CLL:s monter 6r38 i svenska Hörnan, där temat är hållbart lärande. Vi informerar bland annat om Öpuleden, en alternativ väg till universitetet. Hörnans program: https://www.fsl.fi/pa-gang/educa-2020/program