1. Gudstjänstdeltagande. Sju procent av finländarna deltar i en gudstjänst minst en gång i veckan. För högmässan är siffran antagligen lägre. Det betyder att över 70 procent av kyrkans medlemmar inte gör det. Orsakerna är antagligen flera: man vet inte varför gudstjänsten är viktig, man antar att gudstjänstdeltagande inte kräver kunskap eller övning. Eftersom dessa missförstånd också är vanliga bland kyrkans anställda och aktiva innebär det också att många gudstjänster firas på ett sätt som gör det svårt att se meningen med dem. Alla dessa är avgörande frågor som kyrkan borde satsa på.
2. Utbildning i kristen tro. Idag tar varken kyrkan, staten eller familjerna ansvaret för att föra den kristna tron vidare till nästa generation. Vidden av detta problem är svår att överblicka, den största risken är att genuin kännedom om kristen tradition ersätts av bokkunskap för en elit och okunskap för resten.
3. Individualism. Människor som tror att livet går ut på att man skall klara sig själv har ingen möjlighet att begripa kristen tro. Kyrkan borde aktivt arbeta för att på alla nivåer motarbeta denna för vårt samhälle centrala föreställning.
4. Skilsmässorna. Utan att skuldbelägga någon eller anklaga dem som skiljer sig är det klart att det på sikt är ett stort problem för hela samhället och därmed kyrkan att allt fler barn växer upp i under förhållanden som inte är optimala för en trygg uppväxt. Igen är orsakerna många ock komplexa men för kyrkan är ett speciellt viktigt problem den idé om romantisk kärlek som är så stark i vårt samhälle och inte sällan får färga av sig även i kyrkans tal om kärlek, t. ex. vid vigslar.
5. Barnens plats i kyrkan. En kyrka utan barn är död. Det innebär att kyrkan inte bara behöver satsa på barnverksamhet (vilket man gör), utan att all verksamhet borde utformas med tanke på barns deltagande. Det gäller speciellt (alla) gudstjänster.
Publiscerad i Kyrkpressen 14/2011.
Fem viktigare frågor för kyrkan (än de där två)
1. Gudstjänstdeltagande. Sju procent av finländarna deltar i en gudstjänst minst en gång i veckan. För högmässan är siffran antagligen lägre. Det betyder att över 70 procent av kyrkans medlemmar inte gör det. Orsakerna är antagligen flera: man vet inte varför gudstjänsten är viktig, man antar att gudstjänstdeltagande inte kräver kunskap eller övning. Eftersom dessa missförstånd också är vanliga bland kyrkans anställda och aktiva innebär det också att många gudstjänster firas på ett sätt som gör det svårt att se meningen med dem. Alla dessa är avgörande frågor som kyrkan borde satsa på.
2. Utbildning i kristen tro. Idag tar varken kyrkan, staten eller familjerna ansvaret för att föra den kristna tron vidare till nästa generation. Vidden av detta problem är svår att överblicka, den största risken är att genuin kännedom om kristen tradition ersätts av bokkunskap för en elit och okunskap för resten.
3. Individualism. Människor som tror att livet går ut på att man skall klara sig själv har ingen möjlighet att begripa kristen tro. Kyrkan borde aktivt arbeta för att på alla nivåer motarbeta denna för vårt samhälle centrala föreställning.
4. Skilsmässorna. Utan att skuldbelägga någon eller anklaga dem som skiljer sig är det klart att det på sikt är ett stort prob
1. Gudstjänstdeltagande. Sju procent av finländarna deltar i en gudstjänst minst en gång i veckan. För högmässan är siffran antagligen lägre. Det betyder att över 70 procent av kyrkans medlemmar inte gör det. Orsakerna är antagligen flera: man vet inte varför gudstjänsten är viktig, man antar att gudstjänstdeltagande inte kräver kunskap eller övning. Eftersom dessa missförstånd också är vanliga bland kyrkans anställda och aktiva innebär det också att många gudstjänster firas på ett sätt som gör det svårt att se meningen med dem. Alla dessa är avgörande frågor som kyrkan borde satsa på.
2. Utbildning i kristen tro. Idag tar varken kyrkan, staten eller familjerna ansvaret för att föra den kristna tron vidare till nästa generation. Vidden av detta problem är svår att överblicka, den största risken är att genuin kännedom om kristen tradition ersätts av bokkunskap för en elit och okunskap för resten.
3. Individualism. Människor som tror att livet går ut på att man skall klara sig själv har ingen möjlighet att begripa kristen tro. Kyrkan borde aktivt arbeta för att på alla nivåer motarbeta denna för vårt samhälle centrala föreställning.
4. Skilsmässorna. Utan att skuldbelägga någon eller anklaga dem som skiljer sig är det klart att det på sikt är ett stort problem för hela samhället och därmed kyrkan att allt fler barn växer upp i under förhållanden som inte är optimala för en trygg uppväxt. Igen är orsakerna många ock komplexa men för kyrkan är ett speciellt viktigt problem den idé om romantisk kärlek som är så stark i vårt samhälle och inte sällan får färga av sig även i kyrkans tal om kärlek, t. ex. vid vigslar.
5. Barnens plats i kyrkan. En kyrka utan barn är död. Det innebär att kyrkan inte bara behöver satsa på barnverksamhet (vilket man gör), utan att all verksamhet borde utformas med tanke på barns deltagande. Det gäller speciellt (alla) gudstjänster.
lem för hela samhället och därmed kyrkan att allt fler barn växer upp i under förhållanden som inte är optimala för en trygg uppväxt. Igen är orsakerna många ock komplexa men för kyrkan är ett speciellt viktigt problem den idé om romantisk kärlek som är så stark i vårt samhälle och inte sällan får färga av sig även i kyrkans tal om kärlek, t. ex. vid vigslar.
5. Barnens plats i kyrkan. En kyrka utan barn är död. Det innebär att kyrkan inte bara behöver satsa på barnverksamhet (vilket man gör), utan att all verksamhet borde utformas med tanke på barns deltagande. Det gäller speciellt (alla) gudstjänster.
Det här inlägget postades i
kolumner. Bokmärk
permalänken.
