”Befria dig!!” – reaktionerna på traditionella fruar i sociala medier

av Janina Rågård

“Ta en paus, du behöver inte honom” är en kommentar jag nyligen snubblade över i Ballerina Farms kommentarsfält på TikTok. Kontot med över 10 miljoner följare drivs av mormonen Hannah Neeleman som bland annat blivit känd genom att publicera videor där hon lagar mat och tar hand om sina barn. Neeleman har under den senaste tiden blivit ett av de främsta ansiktena utåt för ”tradwife”-rörelsen, men vad är egentligen en tradwife? Termen tradwife härstammar från engelskans ”traditional wife” som generellt översätts till traditionell fru. Traditionella fruar har i allt högre grad uppmärksammats på sociala medier från och med 2018 då konservativa religiösa, inklusive Neeleman, började framhålla fördelarna med att vara hemmafruar (Young, 2025). I diskussioner om traditionella fruar tas bland annat religion, medier och politiska frågor upp, vilket gör ämnet till ett aktuellt exempel på hur religion och samhälle samverkar och uttrycks via sociala medier.

Vid en sökning på Instagram med sökordet #tradwife dyker det upp över 128 000 inlägg där kvinnor lagar mat och framhåller hur skönt det är att enbart behöva ta hand om hemmet. Traditionella fruar kopplas samman med kvinnor vars värderingar grundar sig i ”traditionella” familjedynamiker och könsroller, understryker Wikström (2024). I klarspråk innebär detta att kvinnan, precis som Neeleman, är hemma och lagar mat, tar hand om barnen och städar, medan mannen är familjens överhuvud och försörjare.

Enligt Wikström (2024) är det ”traditionella” inte gemensamt för alla traditionella fruar, men det finns flera gemensamma nämnare som går att identifiera. En gemensam faktor är enligt henne heterosexuella förhållanden där kvinnans roll är att ta hand om barnen och hemmet, medan mannen arbetar. De traditionella fruarna är därtill oftast religiösa och kan använda sig av bibelverser i sociala medier för att förstärka sitt budskap eller lyfta fram religionens betydelse. Traditionella fruar tenderar även att ha en negativ inställning till feminism, vilket kan märkas genom användningen av #ConservativeWomen och #FeminismSucks som ofta går att finna i samband med de traditionella fruarnas inlägg i sociala medier (Young, 2025).

De negativa reaktionerna som riktas mot traditionella fruar grundar sig i rörelsens syn på feminism och jämställdhet. Vi lever i den fjärde vågen av feminism, som på många sätt starkt kan kopplas till sociala medier där feministiska budskap, exempelvis MeToo-kampanjen, tydligt lyfts fram. De traditionella fruarna framhåller inte denna moderna feminism, utan snarare den feminism som var norm under 1950-talet, betonar Wikström (2024). De traditionella fruarna är på så sätt mer fokuserade på den ”traditionella” feminismen och vill avvika från den moderna. Därtill sprider de traditionella fruarna ofta högerextrema budskap och lever i ekonomisk utsatthet, eftersom de avstår från att arbeta. Dessa faktorer bidrar till att ytterligare kritik riktas mot dem.

Att Hannah Neeleman borde ta en paus för att hon inte behöver sin man är inte den enda uppseendeväckande kommentaren som går att finna i kommentarsfältet för kontot Ballerina Farm. Även ”Befria dig!!” och ”Är du lycklig?” är en av flera tusentals kommentarer som riktas mot Neeleman på hennes TikTok-konto. Efter att ha analyserat kontot insåg jag att kommentarerna har en tydlig gemensam nämnare. Kommentarerna grundar sig i ett antagande, nämligen att hon blivit tvingad att vara hemmafru. Dessa antaganden leder till kommentarer gällande den mängd barn hon har och att hon ska tänka på sin hälsa. Traditionella fruar betraktas dock inte vara tvingade att leva det liv de lever, vilket kritikerna i kommentarsfälten inte verkar vara medvetna om. Samtidigt är kritiken begriplig, eftersom moderna samhällsideal ofta betonar jämställdhet och det är svårt att veta hur kvinnan egentligen har det bakom kameran.

Även om rörelsen ständigt möter kritik i takt med att feminismen har vuxit under de senaste årtiondena, kan det vara något som vissa behöver påminna sig om: att feminism också innebär rätten att själv välja. Att inte hålla med om en kvinnas åsikter – i detta fall viljan att vara en traditionell hemmafru – förändrar inte det faktum att feminism handlar om friheten att själv få välja om man vill leva traditionellt eller inte. Samtidigt kan jag se det riskabla med denna rörelse, eftersom den påverkar unga och kan normalisera underordning samt ge en snäv bild av religiositet och dess syn på kvinnan. Efter att ha läst på om rörelsen och bekantat mig med de reaktioner som uppstår på sociala medier inser jag att tradwife-rörelsen är och kommer förbli ett värdeladdat fenomen.

 

Litteraturhänvisning:

Wikström, E., & Åbo Akademi, F. f. s. o. e. (2024). Hemma är alla karlar starka och alla kvinnor fagra: Hur tradwife-rörelsen framställs bland inläggen under #tradwife på Instagram.

Young, C. (2025). Single and psycho: How pop culture created the unstable single woman.

Social Reinforcement In Religious Dietary Practises: A Perspective From Behavioural Psychology

By Julia Pitkänen

While going to lunch at the university, I have entered various discussions about religious dietary practices. These discussions have made me wonder how such restrictions become a stable part of everyday behaviours and how they differ from ordinary food preferences, especially in societies where the religious dietary restrictions are not part of the dominant cultural norm. From a psychological perspective, this raises an interesting question: How are dietary restrictions socially reinforced as behavioural norms, maintaining them even when the surrounding society follows different standards? In other words, what mechanisms aid in maintaining such practises beyond the individual’s own preferences? These questions are particularly relevant in multicultural and religiously diverse societies, where individuals sometimes act within differing or even conflicting social norms. In such contexts, everyday behaviours such as following a specific diet are not just a personal choice, but also connect to broader social belonging, identity, and group membership. As described by B.F Skinner, external reinforcement mechanisms shape individuals’ behaviours, with repeated social reinforcements strengthening and maintaining specific behaviours over time.

Behavioural theory, developed by B.F Skinner, depicts human behaviour as learned in continuous interaction with the environment. From this perspective, behaviours are not fixed, but are continuously shaped and maintained through social reinforcement, where communities and institutions provide cues for accepted behaviours. Skinner notes that in religious framing, certain behaviours maintain symbolic or moral significance, strengthening adherence. However, from a psychological perspective, religious behaviours are shaped through the same processes of reinforcement as other behaviours, where wanted actions are rewarded and unwanted ones discouraged through social consequences. For instance, religious dietary practises such as halal food rules can be reinforced through social approval, community meals, and a sense of belonging, while noncompliance can result in criticism, disapproval, and feelings of guilt. Through reinforcement, religious communities maintain their traditions even when they differ from the dominating cultural norms in society. Over time, the reinforced processes create stable behavioural patterns that become part of norms and traditions for the individual, which are further continually reinforced in past, present, and future social environments, shaping behaviour in religious and cultural contexts.

B.F. Skinner’s behaviour theory is a significant contribution to the psychology of religion, as it goes beyond explaining individuals’ religious practices and also depicts how religious behaviours are learned, maintained, and transmitted from social environments. Particularly relevant in increasingly multicultural societies where individuals come in contact with varying value systems and expected behaviours. In such environments, individuals have to continuously navigate and negotiate which behavioural norms to follow across different social contexts, such as limited food options for restricted diets. From Skinner’s perspective, religion functions as a guiding social force, where religious communities enforce certain behaviours through approval and increased belonging, while discouraging behaviours outside of the standard. While these behaviours may also bring the believers spiritual good or fulfil moral obligations, they are highlighted as mechanisms that enforce specific actions directing behaviour. Simultaneously, the religious systems benefit future-oriented decisions, while the mechanisms support individuals in making sacrifices in the present with planning, responsibility, and social cooperation.

One of the most interesting insights from this perspective is that the mechanisms for maintaining religious and secular behaviours are very similar. As individuals’ choices are negotiated within the surrounding social norms and reinforced through approval and shared expectations, similar patterns of behaviour can be seen whether the choices are motivated by religious reasoning or, for instance, ethics, health, or cultural traditions. This highlights the impact of the social environment on the individual’s psychology, personal choices and behaviours, illustrating how strongly the repeated interactions with the surrounding context shape personal preferences and everyday practises. As such, perhaps the dietary choices are not completely individual decisions, but also partly socially structured outcomes of interaction between the individual’s awareness and collective expectations.

From these perspectives, the initial observation of discussions surrounding religious dietary practises can be interpreted through the psychological lens that highlights the role of the social environment in reinforcing individuals’ behaviours. What may be seen as individuals’ own dietary choices, they are linked to broader social impacts, belonging, and norms. These notions are evident in both religious and secular aspects of behavioural reinforcement. While religious actions can be motivated by underlying moral or spiritual reasons, they rely on similar psychological processes as all other actions. In addition to dietary choices, the perspective can be elaborated on other everyday actions similarly, such as activities, clothing, and use of language, all developed within influences from family, society, and institutional norms. Can you recognise any dietary norms or everyday practices you have that have been shaped by the social environment you are a part of?

Sources

Kressel, Neil J. The Psychology of Religion: A Social Force. Cambridge: Cambridge University Press, 2024. https://doi.org/10.1017/9781108623902

Brown, Daniel. “Islam in the Twenty-First Century.” In A New Introduction to Islam, 3rd ed., 335–351. Chichester: Wiley-Blackwell, 2017.