av Julia Flinck | Religion och individ i möte
I nuläget går jag kursen Religion och individ i möte som magisterkurs. I kursen hade vi en uppgift att läsa en artikel om anknytning och dess koppling till religion (Granqvist m.fl., 2009). När jag läste denna artikel blev jag mycket fascinerad. Författarna hävdade att troende individers relation till Gud kan påminna om ett anknytningsmönster. I denna text vill jag dela med mig av några punkter som överraskade mig. Vem vet, kanske du lär dig något nytt. Kanske du själv har lagt märke till detta?
Anknytningsteorin utformades av psykologen John Bowlby på 1940-talet. Han menade att barn har en automatisk benägenhet att knyta emotionella band till den primära vårdnadshavaren. Dessa emotionella band kan skildras i olika anknytningsmönster. En individs anknytningsmönster kan antingen vara tryggt eller otryggt. En trygg anknytning uppstår vid sensitiv vård, där vårdnadshavaren tillgodoser barnets behov. En otrygg anknytning uppstår vid bristfällig vård, där barnets behov inte har tillgodosetts. Anknytningsmönstret är något som påverkar individen hela livet. En trygg anknytning kan leda till prosocialt beteende, medan en otrygg anknytning kan medföra svårigheter i relationsskapande. Anknytningen är dock inte huggen i sten utan kan förändras under livets gång.
Anknytningsmönstret gör sig synligt vid hotfulla situationer, till exempel när barnet befinner sig ensamt med en främling. En separation mellan barnet och vårdnadshavaren kan således ge upphov till ångestfyllda känslor. Granqvist m.fl. menar att troende individers relation till Gud kan fungera på liknande sätt som Bowlbys anknytningsmönster. Troende individers relation till Gud kan antingen vara trygg eller otrygg, vilket påverkar förhållningssättet till Gud. Vid hotfulla eller svåra situationer som stress, sjukdom eller död, söker den troende individen tröst hos Gud. Ju mer stress en troende individ utsätts för, desto större är sannolikheten att individen söker närhet hos Gud. Detta närmande kan ta sig uttryck i bön. En upplevelse av separation från Gud kan ge upphov till ångestfyllda känslor hos den troende individen. Även om det inte är fråga om en fysisk separation, kan situationen upplevas som påfrestande.
Enligt Bowlbys anknytningsteori beskriver individen anknytningspersonen som starkare och klokare än en själv. Dessa egenskaper kan synliggöras i troende individers beskrivningar av Gud. Troende individer ser Gud som allsmäktig och allvetande. Trots att man inte kan se eller höra Gud, kan en anknytningsrelation formas likt en mänsklig relation. I flera religiösa traditioner är det vanligt att betona en personlig relation till gudarna. Därmed är det inte konstigt att troende individer utvecklar en anknytningsrelation till dessa.
Anknytningsteorin ger ett psykologiskt perspektiv på hur vi kan studera relationen mellan den troende individen och Gud. Genom att anamma anknytningsteorin får vi direkt tillgång till nya verktyg för hur vi ska tolka relationen. Ett samband har till exempel påvisats mellan en trygg anknytning och en varm och positiv bild av Gud. Likaså finns ett samband mellan en otrygg anknytning och en distanserad och komplex bild av Gud.
Jag tyckte att denna artikel var mycket spännande. Den satte ord på sådant som jag funderat på tidigare, men aldrig kunnat beskriva. Jag skulle gärna fördjupa mig mera i detta ämne, kanske till och med göra en egen undersökning. Artikeln gav många svar, men också nya frågor. Jag undrar om det är vanligare med vissa anknytningsmönster i vissa religioner. Jag undrar även om det i allmänhet är vanligare med en trygg eller otrygg anknytning hos troende individer. Det skulle vara spännande att undersöka hur kulturella skillnader kommer till uttryck. Är anknytningsteorin applicerbar i alla religioner, eller förutsätter den en kristen utgångspunkt? Artikelns författare använder ett kristet språkbruk, vilket är anledningen till att jag i denna text också valt att använda begreppet Gud. På motsvarande sätt skulle begreppen suprahumana eller transcendenta varelser också kunna användas.
Sammanfattningsvist har jag i denna text lyft fram Bowlbys anknytningsteori, och hur den kan appliceras på troende individers relation till Gud. Gud som anknytningsperson har konstaterats ha liknande egenskaper som en vårdnadshavare. Vid hot söker den troende individen närhet till Gud, på samma sätt som ett barn söker närhet till en förälder. I kommande blogginlägg kommer min studiekamrat Silja att vidare analysera anknytningsteorin och hur den bland annat har uppmärksammats på sociala medier.
Referenser
Granqvist, P., Mikulincer, M., & Shaver, P. R. (2009). Religion as Attachment: Normative Processes and Individual Differences. Personality and Social Psychology Review, 14(1), 49–59. https://doi.org/10.1177/1088868309348618