Majmånad är ofta fylld med intensiva veckor i väntan på sommaren på daghem, skolor och högskolor. Barn, elever och studerande jobbar med läsårets sista uppgifter och aktiviteter. Vid Åbo Akademi i Vasa innebär maj att våra språkbadsklasslärarstuderande skriver färdigt sina avhandlingar inför en kandidat- eller magisterexamen. I detta inlägg presenterar vi fyra magisteravhandlingar som tangerar språkbad och nu finns elektroniskt tillgängliga vid Åbo Akademis bibliotek. I år berör magisteravhandlingarna stöd för lärande i språkbad, läroplaner som styr språkbadet i Finland och Irland samt svenska för finskspråkiga. Trevlig läsning!
Sara undersöker i sin magisteravhandling hur klasslärare och speciallärare i svenskt språkbad upplever samarbetet kring stödjande av språkbadselevers läs- och skrivutveckling i årskurs 4–6. Undersökningen uppmärksammar hur lärarsamarbetet var organiserat och på hurdana stödåtgärder lärarna använde för att främja språkbadselevers läs- och skrivutveckling på språkbadsspråket. I studien medverkade fem språkbadsklasslärare och tre speciallärare i två språkbadsenheter. Resultaten visade att samarbetet mellan klasslärarna och speciallärarna bestod av både officiella och inofficiella möten kring elevers stödbehov. Upplägget för samarbetet bestämdes fritt av lärarna själva. För att kartlägga och stödja elevers läs- och skrivförmågor användes material på både finska och svenska men det finns ändå ett behov av språkbadsspecifika kartläggningsmaterial. Lärarna anpassade för språkbadet karakteristiska undervisningsmetoder enligt elevers behov. Enligt studien behöver lärarsamverkan utvecklas så att den blir mera tydlig och långsiktig samtidigt som man mer effektivt utnyttjar lärarnas kompetenser för att främja språkbadselevers läs-, skriv- och språkutveckling genom den grundläggande utbildningen.
Lotta Uusimäki och Ursula Vikman: Stöd för lärande och skolgång i grundläggande utbildning: Lärarnas erfarenheter av stödreformen i svenskt språkbad och i finsk reguljär undervisning
Lottas och Ursulas magisteravhandling tar avstamp i reformen gällande anordnandet av stöd för lärande och skolgång i den grundläggande utbildningen som ändrades från och med 1.8.2025. Syftet med avhandlingen var att undersöka och jämföra hur stödet för lärande och skolgång anpassas i svenskt språkbad och i finsk reguljär undervisning. Materialet bestod av fokusgruppsintervjuer med tre språkbadsklasslärare, tre klasslärare och två speciallärare som arbetade vid två språkbadsenheter. Lärarna betonade vikten av tidig identifiering av stödbehov, differentierad undervisning och ett välfungerande kollegialt samarbete. Studien visade också att stödreformen har påverkat lärarrollen. Sammantaget visade resultaten att lärarna upplevde stödreformen som nödvändig även om dess implementering under materialinsamlingen präglades av otydlighet och osäkerhet. Trots upplevda förbättringar som ökad struktur och mer jämlik resursfördelning kvarstår utmaningar bland annat gällande riktlinjer och dokumentation. Studien visade att flera utmaningar med stödreformen var gemensamma för svenskt språkbad och finsk reguljär undervisning även om språkbadskontexten medförde särskilda språkdidaktiska behov.
Foto: Pixabay
Michaela Metsänen: Språkbad och läroplaner: En jämförande analys av de nationella läroplansgrunderna och de valda lokala läroplanerna i Finland och Irland
I sin avhandling undersöker Michaela de nationella och lokala läroplanerna som styr tidigt fullständigt språkbad i Finland och på Irland. Studien jämför systematiskt de nationella läroplansgrunderna i de båda länderna, sex lokala läroplaner för språkbad i Finland och fem lokala läroplaner för språkbad på Irland. Målet var att identifiera likheter och skillnader i hur språkbadsundervisningen ramas in och styrs i de två länderna. I studien presenterades också de pedagogiska val och värderingar som kommer till uttryck i styrdokumenten. Resultaten visade skillnader i nationell styrning och lokalt genomförande i de två länderna. Medan de finländska nationella läroplansgrunderna och de lokala läroplanerna uppvisade en reglerad modell med fokus på andraspråkslärande och gradvis ökning i undervisningen på elevernas förstaspråk, betonade de irländska styrdokumenten ett mer intensivt språkbad vars mål är revitalisering av språkbadsspråket iriska. Avhandlingen visade också att Finland prioriterade pedagogisk systematik och formella stödfunktioner i styrdokumenten, medan Irland i större utsträckning integrerade lokalsamhället och föräldrarna som aktiva medskapare av skolans språkmiljö.
Wera studerar i sin magisteravhandling unga vuxnas (20–30 år) attityd gentemot och intresse för svenska samt hurdana upplevelser de har om undervisningen av det andra inhemska språket svenska i den grundläggande utbildningen. Materialet bestod av en webbenkät med 31 respondenter och individuella intervjuer med tre unga vuxna. Resultaten visade att informanterna hade en neutral inställning till svenska som det andra inhemska språket i utbildningen och samhället. Svenskans ställning motiverades främst av Finlands tvåspråkighet och skolans krav, men tankar och diskussioner om “tvångssvenska” verkade ha blivit aktuella särskilt under högstadietiden. Resultaten visade att informanterna var medvetna om de samhälleliga och politiska grunderna för ämnets ställning men det framgick inte tydligt att denna förståelse automatiskt ledde till ökad motivation att lära sig svenska. Undervisningen i svenska upplevdes av informanterna som grammatikfokuserad, med önskemål om mer språkbadsinspirerade arbetssätt. Undervisningen dominerades dessutom av läroboksbaserade parövningar och grammatik. Informanterna önskade mer autentisk muntlig språkträning och en mer uppmuntrande lärare som fungerar som språklig förebild och som motiverar till svenskstudier.
Text: Sanna Pakarinen & Siv Björklund