Problemen på bordet och kloka beslut

Jarl-Thure ErikssonTre arbetsgrupper överlämnade sina rapporter till rektor den 28.2.2013. Teman för rapporterna är: Utbildning, Struktur och Vision. Rapporterna är olika upplagda, men alla har ett klart budskap, ÅA behöver utvecklas. Grupperna är konstruktiva, man undviker direkt kritik av nuvarande strukturer, enheter eller personer. Många idéer är värda att beakta.

Utbildning
Rapporten ger en översiktlig bild av ÅAs nuläge. Tabellerna visar på klara brister. Man fäster sig bl.a. vid den långsamma genomströmningen. Somliga studieinriktningar har ett exceptionellt litet antal studerande, i flera fall är närvaroprocenten dessutom låg. Söktrycket kunde vara större på områden som teologi och kemiteknik. I vissa fall har man bra rekrytering, men alla antagna ställer inte upp. Ställvis är bortfallet nära 50 %.

Tre områden, pedagogik, psykologi och biovetenskap, uppvisar en normenlig studietid på 5,5 -6 år. På ett par områden är studietiden över 8 år. Förhållandet mellan avlagda magisterexamina och uppsatta mål var mycket lågt år 2012, flera institutioner uppvisar ett glapp på över 25 %. Alltför stor optimism hämnar sig i kommande finansiering.

Struktur
Gruppen har varit både innovativ och konkret. Man strävar efter en platt organisation genom att slopa fakultetsområdena och koppla institutionerna direkt under rektor. Två prorektorer utses, en för utbildning och en för forskning. Prorektorerna fungerar som ordförande i undervisningsnämnden respektive forskningsnämnden. Kommunikationen mellan rektorat och institutioner förbättras med en prefektkonferens.

Särskild uppmärksamhet riktas mot förvaltningen och dess servicefunktioner. Man föreslår en centralisering till fyra byråer: personal, ekonomi, undervisning och allmän universitetsservice. Här lyfter man fram ett av universitetens grundproblem, byråkratin. Genom att öka förvaltningens serviceengagemang vill man avlasta institutioner, prefekter, professorer m.fl. en del av de administrativa rutinerna.

Vision
Visionsgruppen gör rätt för sitt namn, man indikerar hela 59 förslag till förbättringar. En stor del hänför sig till reformer inom studiemiljön. Studentkårens innovativa förarbete har satt sina tydliga spår. Här några speciellt aktuella reformförslag: bredare kandidatutbildning, större rekryteringsansträngningar, fokusering på kärnverksamheten, digital infrastruktur, program för ledarskaps- och verksamhetsutveckling.

Hur går vi vidare?
Samtliga rapporter ägnar rätt liten uppmärksamhet åt ÅAs huvuduppgift: att utbilda kunniga yrkesmänniskor för vissa klart uttalade områden. ÅA har profilerat sig vetenskapligt starkt och som ett resultat disputerar årligen ett aktningsvärt antal doktorer. Utan en frisk tillströmning av begåvade studenter till magisterprogrammen kan man inte idka framgångsrik forskning.

Magisternivån leder till följande centrala yrken: klasslärare, ämneslärare, präster, psykologer, ekonomer, statsvetare (offentlig sektor), biologi- och bioteknologiexperter, geologer, kemister, diplomingenjörer, IT-experter. Det vore av stort finlandssvenskt intresse att utbilda egna jurister vid ÅA. Dessa behövs inom rättsväsende, förvaltning och näringsliv. Likaså vore det önskvärt att kunna bygga på farmaceututbildningen till full provisorsexamen. I båda fallen tvingas studerande söka sig till andra universitet för att erhålla en högre examen. Detta begränsar intresset för ÅA som första sökalternativ.

Tillgången på information och kunskap har totalt förändrat det pedagogiska utgångsläget. Dagens ungdom styrs av flow-upplevelser, man chattar och smsar, nyfikenheten driver en att söka svar via internet. Lärarens uppgift blir i allt högre grad att skapa entusiasm och ”puffa” studerandena i olika ämnesinriktningar, sedan motiverar intresset själva inlärningen. Föreläsningarnas tyngd läggs på helheten inte detaljerna.

Ett brett kandidatprogram (som alla grupper efterlyser) skall samla studeranden inom ett visst fakultetsområde kring så många gemensamma kurser som möjligt. Detta ger de bästa förutsättningarna för ett moget val av specialisering i ett senare skede. Dessutom finns det behov av en ny typ av allmänbildning: social kunskap (kommunikation och människokunskap), insikt i ekonomi, etiska aspekter. Även matematiska färdigheter och it-vana krävs i dagens samhälle. Oberoende av det kommande yrket kan ett extra språk vara nyttigt: franska, spanska, ryska, till exempel. Historia är fascinerande och bra i globala kontakter.

Ett viktigt element vid utvecklingen av ÅA är behovet av teamwork. Speciellt avgörande är samarbetet inom fakultetsområden och institutioner. Huvudmål, bästa tänkbara utbildning, bör gå före personliga intressen. För detta krävs ledarskapstänkande och attitydförändringar. Flera institutioner har redan insett detta.

Åbo Akademis 2010 års reformer var ett viktigt steg i rätt riktning, stora institutioner, tre fakultetsområden. Denna modell kunde fungera även i framtiden, om man på fakultetsområdesnivå inrättar ett styrorgan (fakultetsråd) med ansvar för utbildningsstrukturens innehåll, koordinering av kurser och en systematisering av doktorandutbildningen. Prorektor är ordförande och besluter över 25 % av de anslag som nu går direkt till institutionerna. En modifiering av den nuvarande organisationen är enklare än strukturgruppens förslag. Fakultetsråden har en högre status än de två föreslagna nämnderna. Prorektorerna blir resultatansvariga för söktryck (attraktivitet) och genomströmning (studietid), medan institutionen svarar för kurskvalitet, antal examina samt vetenskapliga resultat.

Administrationen får inte bli alltför centraliserad. På institutionsnivå behövs stödpersonal för ett stort antal uppgifter med anknytning till studentservice och forskning. Varje institution behöver en administrativ chef, som förbereder och verkställer ärenden inom prefektens ansvarsområde.

Som kansler vill jag inte ta ställning till förslagen om nedskärningar eller sammanslagningar. Dessa väcker starka känslor och ställer hinder för en konstruktiv förnyelseanda. Andra reformer får visa vägen till framtida prioriteringar.

Sammanfattningsvis:
1. Behovet av olika utbildningar vid ÅA klarläggs, t.ex. genom kontakter till tankesmedjan Magma. Utbildningarnas namn moderniseras.
2. ÅAs förvaltningsinfrastruktur analyseras av en utomstående part med erfarenhet av administrativ effektivitet.
3. ÅAs organisation ses över, planering och koordinering av utbildningsstrukturer och doktorandutbildning ges till ett eget organ med prorektor som resultatansvarig person.

Jarl-Thure Eriksson

Om Jarl-Thure

Ålänning som studerat vid Tekniska Högskolan i Helsingfors. Verkat som professor och rektor vid Tammerfors tekniska universitet under åren 1980-2008. Sedan 2010 kansler vid Åbo Akademi.

2 reaktioner på ”Problemen på bordet och kloka beslut

  1. Hej Karl-Thure!

    Tack för inlägget. Mycket bra och klargörande. Håller med dig hela vägen.

    Mvh

    Johan

  2. I blogginlägget framhåller kansler Eriksson att det vore ett stort finlandssvenskt intresse att utbilda egna finlandssvenska jurister vid ÅA. Svenskspråkiga jurister behövs inte minst inom rättsväsende, förvaltning och näringsliv.

    Hans åsikt är inte ny. Exempelvis tog Jarl-Thure Eriksson upp frågan i åländska media och i samtal med olika lokala påverkare när han hösten 2011 besökte Åland för att föreläsa inför Ålands kulturstiftelse. Han har också fört fram sin tanke i andra sammanhang.

    En övervägande del av åländska juriststuderande söker sig idag till svenska högskolor och samma tendens syns också i övriga Svenskfinland. Utbildningens kvalitet i Sverige är säkert generellt på samma nivå som i Finland. Men studier i Sverige riskerar att fjärma studenterna från en del av begreppsapparaten samt från utvecklingen och debatten i hemlandet samtidigt som de får svårare att knyta de senare i livet så viktiga nätverken med blivande nyckelpersoner på hemmaplan.

    Juridiken är mer än andra discipliner nationellt påverkad. I betänkandet ”Ålands självstyrelse i utveckling” som den s.k. Alec Aalto-arbetsgruppen nyligen avgav till justitieministeriet framhåller man att den åländska ”landskapsregeringens tjänstemän måste…ha tillräckliga kunskaper om Finlands rätts- och samhällsordning.” Men arbetsgruppen påpekar också att det i statsförvaltningen måste finnas kunskaper i svenska och tjänstemän som är förtrogna med den åländska självstyrelsen.

    Den juridiska utbildning som sedan länge getts inom ramen för samhällsvetenskapen vid ÅA har ett gott rykte och har bl.a. fostrat många kunniga och duktiga förvaltningstjänstemän, också på Åland. Den bildar därmed en god grund för utbyggd utbildning som skulle leda till en fullvärdig juristexamen.

    En juristlinje vid ÅA skulle bidra till att förbättra tillgången till svenskkunniga jurister både i offentlig och privat tjänst. Den skulle med säkerhet också höja intresset för studier vid Akademin, bland studenter såväl på Åland som i övriga svenskbygder.
    Lars Ingmar Johansson
    ÅA-PM, lagtingsdirektör em.
    (Mariehamn)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Fyll i rätt siffra (detta är för att förhindra skräppost): * Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.