Månadsarkiv: maj 2014

Höj universitetens ambitioner

Jarl-Thure ErikssonVi känner nästan alla varandra och vi mår bättre än folk i genomsnitt, men vi kommer inte överens. Är detta dagens svenska Finland? Allt eftersom de svenska bo-områdena krymper, blir de regionala motsättningarna större. En samgång mellan Novia och Arcada körde på grund. Ansvaret för olika utbildningar har infekterat relationerna mellan Åbo Akademi och Helsingfors universitet, först barnträdgårdslärarna sedan klasslärarna.

Nyligen ordnades ett seminarium på Hanaholmen under rubriken Höj ambitionerna. Tanken var att söka gemensamma mål för hela Svenskfinland. Utbildningsfrågorna skulle inte få dominera, men kunde inte undvikas. Förre Wärtsilä-chefen Ole Johansson konstaterade kort, att det vore bättre att tillsammans komma fram med bra lösningar, innan kanslichef Anita Lehikoinen på UKM slår näven i bordet.

Under sin tid som rektor vinnlade sig kanslerkollegan Thomas Wilhelmsson om att förbättra svenskans ställning inom Helsingfors universitet. I sitt anförande på Hanaholmen konstaterade han att samgåendet mellan Svenska social- och kommunalhögskolan och universitetet utfallit mycket väl. I något skede hade man också planer på att Hanken och Arcada skulle bilda egna högskoleenheter inom Helsingfors universitet.

Denna modell tedde sig för några år sedan helt omöjlig, eftersom en sammanslagning tolkades som annektering, dvs. erövring. Tankegångarna börjar lyckligtvis förändras, istället för att sammanslå bildar man nätverksuniversitet under en gemensam koordinerande ledning. Ett bra exempel utifrån är University of California med campus lite varstans i delstaten. I Finland kan man visa på Östra Finlands universitet, där f.d. Kuopio universitets internationella rykte inom medicin och farmakologi har gett spurthjälp åt Joensuu. Den nya helheten har passerat flera andra universitet på de internationella rankinglistorna. Aalto universitetets idé är liknande, man har ökat antalet högskoleenheter genom att spalta upp Tekniska högskolan för att nå en storleksbalans med finska handelshögskolan och Konstindustriella högskolan. Sammanlagt består Aalto av 6 högskolor.

I Tammerfors planerar man bildandet av ett storuniversitet mellan Tammerfors universitet, Tammerfors tekniska universitet och yrkeshögskolan TAMK. Här kommer ett viktigt nytt element in i bilden, yrkeshögskolan utgör en del av universitetet. Det är dags att begrava tvåpelarmodellen och gå in för det egentliga målet för Bolognaavtalet: yrkeshögskolorna blir högskolor av College-typ med en slutexamen som berättigar till fortsatta studier på magisternivå. Detta leder till direkt samarbete med universiteten och styr bättre än nu studerandeströmmarna enligt marknadsbehovet. Den för Finland typiskt låga mobiliteten ökar, då man efter kandidaten mera moget överväger sina fortsatta framtidsplaner.

Tanken på Hanken och Arcada som högskolor under Helsingfors universitets paraply har flera beaktansvärda fördelar. Båda skulle bli delar av ett universitet rankat bland de 100 bästa i världen (69 i senaste QS-ranking) och, kanske ännu viktigare, en anknytning till HU skulle stärka tvåspråkigheten inom universitetet. Indirekt kunde man öka inflytandet på den pedagogiska fakulteten och därmed skapa förutsättningar för ett delansvar i den svenskspråkiga klasslärarutbildningen.

Åbo Akademi är största delägaren i yrkeshögskolan Novia, härifrån är steget inte långt till att utveckla Novia till en högskoleenhet med direkt examenskoppling till Akademin. Ännu mera svenskspråkig bärkraft får universitetsnätverket, om man lyckas locka Högskolan på Åland med i samarbetet. Både Novia och Högskolan på Åland skulle få universitetsstatus och examensnivån skulle jämställas med den internationella Bachelor-examen. Ifall siktet är inställt på magisterexamen, kan ålänningarna fortfarande fritt välja universitet, Åbo, Uppsala eller Sorbonne.