Åbo Akademis varumärke det svenska språket

Åbo Akademis donatorskväll den 30.11.2019

Fru Styrelseordförande, bästa gynnare och vänner av Åbo Akademi!

Hjärtligt välkommen till Åbo Akademi. Det är roligt att som avgående kansler få tala för en publik som säkert känner till Åbo Akademi på olika sätt. Någon har studerat här, någon har arbetat eller arbetar här, någon har kanske någon anhörig som studerat eller får sitt levebröd här. Jag behöver inte som under hundraårsjubileet berätta om hur Stiftelsen för Åbo Akademi såg till att pengar fanns för att grunda Åbo Akademi. Jag behöver inte beskriva utvecklingen sedan dess eller skildra de olika byggnadernas historia. Allt det finns numera tryckt och publicerat.

Det har blivit en tradition att anordna denna typ av donatorskvällar just på kvällen före första advent, en kväll som avslutas med studentkörerna Brahe Djäknars, Florakörens och Akademiska Orkesterns traditionella adventskonsert sedan decennier. Vi vet alla hur fina våra musiker är och att de fört ut akademin i den internationella studentkörsvärlden. Må de få existera, arbeta och utvecklas under en lång framtid.

Men det är inte bara musik vi ägnar oss åt. Under de drygt hundra år som akademin existerat har vi alltid varit mycket framstående inom naturvetenskaper och teknik. Just nu då universiteten i Finland försöker profilera sig för att erbjuda landets befolkning utbildning och forskningsresultat på en så bred bog som möjligt har Åbo Akademi tre av fyra profiler som placerar sig huvudsakligen inom naturvetenskap och teknik. Det är dags att utöka vårt sortiment genom att fördjupa och vidga vår verksamhet på det människovetenskapliga fältet. Vi har ju huvudansvaret för utbildning och forskning på hela det svenska området i Finland.

Att Åbo Akademi är en port som leder från Finland till Norden är förmodligen en truism för de flesta här. Svenskan är Åbo Akademis varumärke. Men vad betyder det? Ja, att allt sker på svenska, hela administrationen, det mesta av undervisningen och umgänget, utom det som sker på engelska, vetenskapens lingua franca. Ändå har drygt 20 procent av akademins studenter och forskare finska som sitt modersmål, men det har de avstått från att använda inom studierna och på arbetsplatsen. Detta är beundransvärt. Många studenter som kommer från finska skolor är mycket ambitiösa och brukar klara sina studier galant.

Visserligen kan man kanske se det som snudd på diskriminering att finskan inte gärna ska användas i undervisningen medan engelskan är välsedd. Det korrekta eller inkorrekta i denna attityd bör emellertid någon annan än jag belysa.

Åbo Akademi som Finlands port till Norden kan ses som en öppning till kontakter med forskare och kollegor i de andra nordiska länderna. Det berikar ömsesidigt. Men den öppningen kan också uppfattas som en dörr till emigration. Man har på senare tid bekymrat sig över att alltför många unga finlandssvenskar flyttar till Sverige. Ofta blir de kvar där. På det sättet kan vi säga att vi ”föödd opp griisn åt ana gubbi” när vi satsar resurser på någon som inte blir kvar. Men sådan är verkligheten och inom EU råder fri rörlighet mellan medlemsländerna, så där är ingenting att säga om det. Dessutom är våra unga kunniga och tillför sin nya hemort någonting positivt.

Vi kan också konstatera att unga med finska som modersmål vid Åbo Akademi har lärt sig svenska på ett sätt så att språket räcker till för ett arbete och gott liv i Sverige, Norge, Danmark och i förlängningen i resten av Europa för att språkinlärningen går lättare ju flera språk man kan. Ergo borde flera finska studenter med sina gymnasiekunskaper i svenska som grund komma till Åbo Akademi för att lära sig ännu mera och bättre svenska. Engelskan är i och för sig helt bra, men det är ett misstag att tro att man klarar sig med den överallt. Man behöver inte åka längre än till en av EU:s huvudorter, Strassburg, för att inse att engelskan inte räcker till i vardagslivet. Mera och bättre svenska gäller för övrigt också de finlandssvenska studenterna. Många av dem är osäkra på sitt språk och otrygga i yrkeslivet.

Vi kan också vända på steken. På vilket sätt kunde Åbo Akademi bli Nordens port till Finland. Rektor von Wright ser detta som en strategisk möjlighet för akademin. Finlands näringsliv har uttryckt en önskan om en större immigration till Finland. Vad betyder detta? Jo, bland annat att flera nordbor skulle vilja komma för att bosätta sig och arbeta i Finland. Men vad är det för ett land de kommer till? Samhället är inte särskilt älskvärt eller ens vänligt, språket är svårt och liknar förmodligen ingenting av de andra som nordbor kan, landet har inte en mathistoria som Italien, ekonomi som USA, eller höga alper som Schweiz. Ändå är Finland ett av världens rikaste länder, det är inte svårt att nå och egentligen har man det mycket bra här. Vi står oss fortfarande rätt så bra i PISA-undersökningarna, vi är bra på skeppsbygge och vi kan allt om isbrytare. Men detta räcker inte till. Vi måste antingen framställa oss som ett exotiskt och spännande folk bestående av idel ”de andra”, eller också erbjuda en större palett av utbildningar som unga i Norden kan skaffa sig framför allt i Finland. Då måste vi börja med att bli ett ännu mera kultiverat land och visa att vi kan vara vänliga och gästfria och att man kan klara sig i Finland också utan perfekt kunskap i finska.

Vi bör alltså aktivera Åbo Akademis rekrytering av studenter som inte kan svenska och i praktiken erbjuda dem ännu mera undervisning i det svenska språket. Det fordrar förstås en omläggning av studiegången och resurser för mera undervisning men vilket företag vill inte satsa på sitt varumärke, i vårt fall svenska språket? Samtidigt borde vi också fostra våra studenter med ännu större fermitet till mångspråkighet. Ju flera språk man kan desto bättre är det, desto attraktivare är man på arbetsmarknaden och desto större behållning har man av livet. Det är inte bara en och två som fått ett efterlängtat arbete just på grund av hens språkkunskaper. I dagens skola erbjuds kurser i främmande språk men de hålls bara om ett visst antal elever anmäler sig till den utbildningen. Om något år kommer det kanske inte flerspråkiga elever från gymnasierna då antalet intresserade elever varit för litet för att hålla kurs. Då blir det svårt att meddela undervisning i och på andra främmande språk än engelska inom Åbo Akademi. Följden av det kan man lätt räkna ut. Isoleringen ligger runt hörnet. Porten från Norden är visserligen öppen men alltför få går igenom den.

Under några år har det varit svagt med ansökningar till ämnena inom det tekniska fältet. Det gäller Åbo Akademi lika väl som inom resten av Europa. Akademin har satsat stort på att locka abiturienter till den utbildningen. Bland annat försökte man fånga upp dem redan i högstadiet och samarbetet med skolorna har burit frukt.

Med denna modell för att aktivera unga människor för studier borde det gå att locka också till språkstudier. Det kunde vara Åbo Akademis utvidgade varumärke att studenter och lärare här utan möda och utan sura miner läser vetenskaplig litteratur inte bara på svenska, engelska och på finska, utan också på flera språk. Vi borde därför satsa på språkinlärningskurser. Men, och detta är mycket viktigt, hela tiden måste vi minnas att de studenter som har svenska som modersmål måste stärkas i sin finlandssvenska identitet. Vi vet nämligen att identiteten är en kulturell konstruktion som ändras i livets olika situationer. Därför kan en människa än framhäva, än förtiga en del av den, beroende på vad som är tjänligt och optimalt. Som svenskt universitet i Finland bör Åbo Akademi se till att också den svenska identiteten får en grundläggande position hos dem som studerat här. Då kan vi också göra anspråk på att ses som Nordens port till Finland.

Alltså, varmt välkomna till en trevlig kväll i goda vänners lag.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Fyll i rätt siffra (detta är för att förhindra skräppost): * Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.