Grundkunskaper i att läsa, skriva och räkna utgör basen för OECDs PISA-program. Utan skriftspråk och matematik skulle antikens högkulturer inte sått de frön som så småningom skulle leda till vår civilisation. I tonåren fascinerades jag av den engelska zoologen och filantropen Lancelot Hogbens Matematik för Miljoner, en blandning av kulturhistoria och matematik. Hogben berättar hur siffrorna var nödvändiga, då fenicierna gjorde affärer med kinesiska handelsmän. Varorna hämtades längs en tidig föregångare till Sidenvägen. Bankväsendets gryning under 1200-talet krävde algebra och en allt mer avancerad aritmetik. Mendels ärftlighetslagar grundade sig på sannolikhet, o.s.v.

Finland har halkat efter i poängen, men ligger fortfarande nära PISA-toppen. Med undantag för de asiatiska tigrarna är vi ändå jättebra. Framgångarna i Shanghai, Singapore och Korea bygger på traditionell skoldisciplin och den för asiater karakteristiska tävlingsmentaliteten, medan våra unga i allt högre grad styrs av en inre flow-motivation. Sättet att påverka motivationen är en stor utmaning för dagens psykologer och pedagoger. OAJs ordförande Olli Luukkainen säger i Helsingin Sanomat: ”det viktigaste är att lära barnen att sträva framåt och anstränga sig”. Gott nog, men det gäller att balansera mellan tvång och egen vilja.

Det digitala samhället bärs upp av ungdomen, de behärskar både tekniken och de sociala medierna, här har lärare-elevrollerna blivit ombytta. Finland har haft framgångar inom den växande spelindustrin. I botten ser vi en begivenhet för stora utmaningar. Något av samma anda, som fick Linus Torvalds att fundera ut ett nytt ”open source” operativsystem. IT-företag och spelutvecklare kännetecknas av fria arbetsformer, istället för hierarkier gäller arbetsfördelning. Inbördes förtroende minskar tävlan mellan individer, den verkliga motspelaren är marknaden. Något att tänka på för universiteten, vars marknadsvärde mäts med de utexaminerades framgång i livet.

Undervisningsmetoderna står vid ett vägskäl. All tänkbar information finns på nätet, men riktig kunskap föds först då data och sammanhang skapar en förståelse i hjärnan. Skolklassen är en sociala miljö där lärarens roll som visionär och vägvisare är avgörande för inlärningsprocessen.

Faktum kvarstår, för att läsa, skriva och räkna behövs övning och åter övning. Lärarens uppgift är att locka fram behovet till denna ansträngning, med sitt eget kunnande och sin egen motivation. Det gäller för universiteten att se till att lärarnas kunskapsprofil svarar mot samhällets behov.