År 2018 blir ett jubileumsår. Det är då ett sekel sedan det förnyade universitetet i Åbo, Åbo Akademi, hade inrättats 1918. Det skedde endast nittio år efter att den Kungliga Akademien i Åbo, grundad 1640 av Drottning Kristina och generalguvernören över Finland, Per Brahe, hade brunnit ner till grunden tillsammans med resten av Åbo. Återuppbyggnaden av staden skedde långsamt men ändrade i sak inte på stadens namn eller funktion. Återuppbyggnaden av Akademien i Åbo gav ett mera sammanhållet namn, Åbo Akademi, men ändrade i sak inte heller på funktionen. Academia Aboensis Rediviva förlades till de ursprungliga kvarteren som kulmen på den långa traditionen av bildning och utbildning i skuggan av katedralen från 1300-talet. Många anställda räknar i sitt stilla sinne med att akademin har flera hundra år av anor.

Det var några rika Åbobor med höga ideal som i slutet av 1800-talet igen ville göra Åbo till en universitetsstad då det alltmer förfinskade universitetet i Helsingfors inte ansågs kunna ge den svenskspråkiga ungdomen utbildning på modersmålet. 1917 blev Finland en självständig tvåspråkig republik. Trots ett mycket turbulent läge i landet grundades Stiftelsen för Åbo Akademi samma år för att finansiera Akademin som ­­­– igen i Åbo – skulle bli ett svenskt universitet. Studentkåren inledde sin verksamhet 1919. Åbo Akademis mecenater, såsom släkterna Dahlström, Hjelt, Reuter eller Spoof, donerade både reda pengar och fastigheter för den goda saken. Fastigheterna råkade ligga längs Biskopsgatan, alltså där den ursprungliga Akademien legat. I dem finns fortfarande idag mycket av vår verksamhet. Historiens vingslag inte bara susar utan stormar om öronen på oss när vi går till vårt dagliga arbete.

Idag har Åbo Akademi moderna ideal. Vi bygger på våra traditioner men ser också framåt. Vi har ett autentiskt universitet, inte bara en social konstruktion. Mångfald garanterar möjligheter till utbildning för alla oberoende av språk, nationalitet, ålder, kön, politiska preferenser eller religion. Öppenhet står för en välkommen kommunikation inom universitetet och med det ständigt föränderliga samhället utanför. Delaktighet ger alla en chans att kritiskt ta emot eller förkasta idéer och forskningsresultat. Djärvhet är det mellanstora och nyskapande universitetets särmärke. Hållbarhet har vi visat under nästan 380 år för det finns fortfarande en Akademi i Åbo!

Vi jubilerar med en medelinsamling (www.abo.fi/donera) bland Akademins vänner så att vi ska kunna utbilda och forska ännu mera och ännu bättre. Vi anordnar seminarier och symposier, utställningar, konstevenemang och fester. Icke minst publicerar vi en ny historik i tre band. Vi vill rikta oss till alla som känner varmt för Åbo Akademi, studenter, anställda och till ”vetenskapens idkare, nyttjare och vänner” också utanför universitetet.

Åbo Akademis litenhet ger möjlighet till självförverkligande och mognad på svenska i en tvåspråkig miljö med transnationell prägel. Vi vänder oss till Dig för att ta reda på hur Du tycker att Åbo Akademis jubileum kunde firas och vad just Du kunde bidra med. Du som studerat vid Åbo Akademi och tillbringat dina bästa ungdomsår här, du som aldrig lämnat akademin och du, student idag men alumn i morgon: Kom med förslag! Vi vill ha Dina idéer senast den 31 maj 2015.

Ulrika Wolf-Knuts