På senare tid har jag flera gånger stött på frågan hur man ska förstå tidsangivelser inom den akademiska världen. Med andra ord har det visat sig att det är oklart när man ska räkna med den så kallade akademiska kvarten och när inte. Akademisk kvart förkortas aq ((studentikost) latin eller ak (svenska) och har i allmänhet ingenting med studentbostäder eller andra kvartar att göra.
Den akademiska kvartens ursprung är förmodligen ganska omöjligt att spåra. Redan vid de tyska jesuituniversiteten på 1600-talet var den känd och behövdes för att studenterna skulle hinna till sina föreläsningar. Förr i världen, innan man började bygga universitet som koncentrerade campus, höll professorerna nämligen sin undervisning i sina egna hem eller hade seminarierum på olika håll i staden, ibland ganska långt från varandra. (Den första gången det latinska ordet campus, som betyder ’fält’ användes för ett lärosäte var på 1700-talet i samband med det vi idag kallar Princeton University. På svenska blev det ett allmännare ”universitetsord” först på 1990-talet). Då hade inte varje student sitt eget armbandsur eller andra klockor utan man måste förlita sig på stadens kyrkklocka eller uret på rådhuset. De här klockorna slog bara en gång i timmen, alltså när timmen var full.
När studenten hörde att klockan slog visste han att han hade en god stund på sig tills föreläsningen skulle börja. Han visste att ge sig iväg till sin professors bostad eller till det rätta seminarierummet och infinna sig där när undervisningen satte igång. Detta var ungefär en kvart efter klockans slag. Då den föregående föreläsningen, om den var en dubbelföreläsning, hade slutat en kvart före jämnt klockslag visste studenten också att han hade en halvtimme på sig att förflytta sig från en professorsbostad till en annan, från ett seminarierum till ett annat.
En annan förklaring till den akademiska kvarten är bruket att repetera vad som sagts under den föregående föreläsningen. Den här rekapitulationen skedde i början av föreläsningen och den student som hade varit uppmärksam föregående gång kunde därför hoppa över detta moment och infinna sig en kvart senare då professorn presenterade det som var nytt för dagen.
Den akademiska kvarten hör kanske mest samman med gamla universitet där man faktiskt behövde tid för att förflytta sig mellan enheterna. Estland, Finland, Schweiz, Sverige, Storbritannien, Tyskland, Österrike m.fl. länder praktiserar fortfarande bruket mer eller mindre allmänt. I skrift anges kvarten sedan 1800-talet med det latinska uttrycket cum tempore, som betyder ’med tid’. Om det är meningen att man ska inleda arbetet på jämnt klockslag skrivs det sine tempore, ’utan tid’. Dessa latinska tillägg förkortas c.t. respektive s.t. Det finns flera olika sätt att ange att en tillställning börjar med akademisk kvart. Man kan bland annat också använda prickar efter klockslaget.
Jag minns att när bruket med den akademiska kvarten på 1970-talet började vackla och vara obegripligt vid Åbo Akademi fanns det en irriterad men nitisk tjänsteman som försökte få folket att förstå att den akademiska kvarten skulle tas med i beräkningen om tidsangivelsen för när ett evenemang skulle inledas skrevs endast med två siffror. Om den hade skrivits med fyra siffror och skiljetecken gällde jämnt klockslag. Ett seminarium som var satt till klockan 10 började följaktligen en kvart över tio medan man skrev 10:00 om ett möte som skulle börja på slaget tio. När inte ens detta hjälpte kallades vi till möten som skulle börja klockan 10:01!
Ibland kan man lägga in längre tid innan undervisningen ska börja och då heter det cum grano tempore, förkortat c.g.t. ’med dubbelkvart’ som på svenska förkortas eller dk eller studentikost dq. Också magno cum tempore, m.c.t. (’med stor tid’) kan användas för dubbelkvarten. Om den här dubbelkvarten ligger mellan slutet på en högtidlig tillställning, den ”solenna akten”, som vi säger i Finland, och banketten på kvällen utnyttjar man den till att dricka cocktail, umgås och kolla upp var och med vem man ska sitta vid bordet. Sättet att visa hur tidsangivelsen ska förstås varierar från universitet till universitet, så det är bäst att ta reda på hur man ska bete sig innan man kommer alldeles för sent – eller alldeles för tidigt.
Generellt kunde hos oss den akademiska kvarten gälla undervisningen medan administrativa möten inleds på klockslag angivet med fyra siffror och skiljetecken.