Etikettarkiv: bologna

Up, up and away… Hur vända universitetsforskningen till Finlands fördel

Jarl-Thure Eriksson, ,

Jarl-Thure ErikssonUnder åren 2008–2013 har Finlands näringsliv ökat sina investeringar utomlands från 82 mrd € till 118 mrd €, motsvarande investeringar till Finland har ökat betydligt långsammare, från 60 mrd € till 73 mrd €. Gapet mellan utgående och inkommande investeringar har vuxit med 23 mrd €, pengar som borde ha investerats i företag i Finland och i nya arbetsplatser. Finland har stora svårigheter med att förnya sin näringsstruktur, trots betydande satsningar på start-up-verksamhet och forskning i universiteten.

Exportindustrin utgör ryggraden i all ekonomisk verksamhet och är därmed källan till vår välfärd. Den stöder en hel vegetation av underleverantörer och serviceföretag. Statistiken uppvisar ett skrämmande förhållande i bruttonationalprodukten, exportindustrins andel har sjunkit under 20 %, mot att normalt ligga mellan 24–28 %, medan den offentliga sektorns kostnadsandel stigit till 58 %. Roten till Finlands stagnerade ekonomi ligger i denna disharmoni. Kommun-, SOTE- och pensionsreformen är nödvändiga åtgärder på sikt, men just nu behöver vi prioritera initiativ som snabbt vänder investeringsströmmarna tillbaka till Finland, detta gäller såväl företagens som privata sparares investeringar. För detta krävs att näringslivet görs attraktivt, läs lönsamt, samtidigt som volymen växer.

I Finland finns det ca 700 start-up-företag, vilka till stora delar baserar sig på idéer som studerande vid universiteten genererat. I företagen finns ett otal embryon till en strukturell omvandling av näringslivet. Start-ups och små tillväxtföretag stöter ofta på en anställningströskel, kostnaderna för extra personer är höga i relation till omsättningen. Varje anställning måste lyckas, alla har en nyckelposition. Finland borde ta exempel från Estland, där man förhåller sig mer pragmatiskt till småföretagens behov av att snabbt få fotfäste på sin marknadsnisch – mindre byråkrati och reglering kring stödfinansieringen, enklare anställningsvillkor.

Ett säkrare sätt att ge ”boost” åt lovande start-ups är att locka redan etablerade företag av alla storleksordningar att söka förnyelse i sitt eget produktsortiment genom uppköp eller bildandet av dotterbolag. Därmed blir personalfrågan mindre kritisk och marknadsföringen kan ske via kända kontaktnätverk. Det var så Nokia blev till, man slutade med elkablar och WC-papper, köpte upp Mobira och koncentrerade sig i slutändan bara på mobilteknologin.

Antalet doktorsavhandlingar per år rör sig kring 1600. En stor del av forskningen bakom doktorstiteln har en klar koppling till samhällets behov. Det kan gälla allt från IT och bioteknik till sociala medier och religionsdiversitet. Enligt UKM omsätter universiteten 1,3 mrd € årligen i sin forskning. Somliga projekt görs i samarbete med näringslivet, men en betydande del ligger på gränsen mellan grund- och tillämpad forskning och finansieras av Finlands Akademi, olika fonder eller universiteten själva. Resultaten från exempelvis satsningarna på bioteknologi kunde ge Finland en ledande ställning inom framställningen av syntetiska läkemedel, vävnadsvänliga implantmaterial, diagnosmetoder, etc. I dagens läge grundar forskarna egna små företag, som så småningom köps upp av de utländska jättarna.

Om Finland satsar stora summor på intressanta nya forskningsområden, bör vi ha en industriell infrastruktur som säkrar landets företrädesrätt till resultaten. Något som Rådet för strategisk forskning vid Finlands Akademi bör fundera på.

Finland skrev under den sk. Bolognadeklarationen 1999. Meningen var att införa en kandidat- och magisterexamen efter anglo-amerikanskt mönster. Konflikten mellan universitet och yrkeshögskolor löstes med den sk. tvåpelar- eller dualmodellen. Detta satte genast en broms på ett av huvudmålen för Bologna, mobiliteten. Det är dags att omfatta deklarationen i sin helhet och slopa dualmodellen. Yrkeshögskolan blir högskola, vars examen berättigar till magisterstudier vid ett universitet. Högskoleexamen i sig förblir en fullvärdig yrkesexamen. Detta skulle göra hela högskolesystemet mer flexibelt och erbjuda unga studenter alternativa vägar till en framtidskarriär. Systemet skulle också öka trycket på universiteten att göra de egna kandidatprogrammen mer attraktiva och allmänbildande.

Jag tackar för tiden som kansler vid Åbo Akademi och önskar min efterträdare Ulrika Wolf-Knuts lycka till.

 

Jarl-Thure Eriksson

Höj universitetens ambitioner

Jarl-Thure Eriksson, ,

Jarl-Thure ErikssonVi känner nästan alla varandra och vi mår bättre än folk i genomsnitt, men vi kommer inte överens. Är detta dagens svenska Finland? Allt eftersom de svenska bo-områdena krymper, blir de regionala motsättningarna större. En samgång mellan Novia och Arcada körde på grund. Ansvaret för olika utbildningar har infekterat relationerna mellan Åbo Akademi och Helsingfors universitet, först barnträdgårdslärarna sedan klasslärarna.

Nyligen ordnades ett seminarium på Hanaholmen under rubriken Höj ambitionerna. Tanken var att söka gemensamma mål för hela Svenskfinland. Utbildningsfrågorna skulle inte få dominera, men kunde inte undvikas. Förre Wärtsilä-chefen Ole Johansson konstaterade kort, att det vore bättre att tillsammans komma fram med bra lösningar, innan kanslichef Anita Lehikoinen på UKM slår näven i bordet.

Under sin tid som rektor vinnlade sig kanslerkollegan Thomas Wilhelmsson om att förbättra svenskans ställning inom Helsingfors universitet. I sitt anförande på Hanaholmen konstaterade han att samgåendet mellan Svenska social- och kommunalhögskolan och universitetet utfallit mycket väl. I något skede hade man också planer på att Hanken och Arcada skulle bilda egna högskoleenheter inom Helsingfors universitet.

Denna modell tedde sig för några år sedan helt omöjlig, eftersom en sammanslagning tolkades som annektering, dvs. erövring. Tankegångarna börjar lyckligtvis förändras, istället för att sammanslå bildar man nätverksuniversitet under en gemensam koordinerande ledning. Ett bra exempel utifrån är University of California med campus lite varstans i delstaten. I Finland kan man visa på Östra Finlands universitet, där f.d. Kuopio universitets internationella rykte inom medicin och farmakologi har gett spurthjälp åt Joensuu. Den nya helheten har passerat flera andra universitet på de internationella rankinglistorna. Aalto universitetets idé är liknande, man har ökat antalet högskoleenheter genom att spalta upp Tekniska högskolan för att nå en storleksbalans med finska handelshögskolan och Konstindustriella högskolan. Sammanlagt består Aalto av 6 högskolor.

I Tammerfors planerar man bildandet av ett storuniversitet mellan Tammerfors universitet, Tammerfors tekniska universitet och yrkeshögskolan TAMK. Här kommer ett viktigt nytt element in i bilden, yrkeshögskolan utgör en del av universitetet. Det är dags att begrava tvåpelarmodellen och gå in för det egentliga målet för Bolognaavtalet: yrkeshögskolorna blir högskolor av College-typ med en slutexamen som berättigar till fortsatta studier på magisternivå. Detta leder till direkt samarbete med universiteten och styr bättre än nu studerandeströmmarna enligt marknadsbehovet. Den för Finland typiskt låga mobiliteten ökar, då man efter kandidaten mera moget överväger sina fortsatta framtidsplaner.

Tanken på Hanken och Arcada som högskolor under Helsingfors universitets paraply har flera beaktansvärda fördelar. Båda skulle bli delar av ett universitet rankat bland de 100 bästa i världen (69 i senaste QS-ranking) och, kanske ännu viktigare, en anknytning till HU skulle stärka tvåspråkigheten inom universitetet. Indirekt kunde man öka inflytandet på den pedagogiska fakulteten och därmed skapa förutsättningar för ett delansvar i den svenskspråkiga klasslärarutbildningen.

Åbo Akademi är största delägaren i yrkeshögskolan Novia, härifrån är steget inte långt till att utveckla Novia till en högskoleenhet med direkt examenskoppling till Akademin. Ännu mera svenskspråkig bärkraft får universitetsnätverket, om man lyckas locka Högskolan på Åland med i samarbetet. Både Novia och Högskolan på Åland skulle få universitetsstatus och examensnivån skulle jämställas med den internationella Bachelor-examen. Ifall siktet är inställt på magisterexamen, kan ålänningarna fortfarande fritt välja universitet, Åbo, Uppsala eller Sorbonne.