Etikettarkiv: informationsvetenskap

Lässvårigheten hindrade inte Öpustudier 

Fanny Neittaanmäki har alltid fått jobba extra för att klara studierna – hon uppmanar alla med funktionsvariationer att våga fråga, det finns stöd att få.  

Portsättbild på Fanny Neittaanmäki.

Foto: Jenni Helin.

Det är mycket som är bra nu, drömmar som gått i uppfyllelse! Fanny Neittaanmäki har precis fått fastanställning vid Åbo stadsbibliotek, jobb på bibliotek har varit drömyrket sedan tonåren. Hon har fått studera på svenska, ett språk som hon säger sig ha haft en kärleksrelation till sedan högstadiet, hon har både lärt sig att skriva vetenskapliga texter och att small talka på svenska och kommit i kontakt med det finlandssvenska kulturarvet. 

Egentligen rings vi för att tala om hur det är att studera om man har en funktionsvariation men allt det här positiva kom först. Det har gått bra, endast två kurser återstår tills hon är behörig bibliotekarie. Fanny har studerat informationsvetenskap vid Öppna universitetet vid Åbo Akademi.  

– Det är tack vare Öpustudierna jag kunde få fastanställning. Jag är väldigt lycklig över mitt jobb och har verkligen trivts med studierna. Atmosfären vid Åbo Akademi är så positiv och man bemöter varandra på ett öppet och vänligt sätt, det känns som ett hem för mig.  

Fanny har läshinder. Inte av det traditionella slaget att bokstäverna byter plats, men hon har svårt att ta in text hon läser, det är lättare att förstå innehållet om hon till exempel hör innehållet men i textform är det svårt. Diagnosen fick hon först i vuxen ålder, när hon studerade etnologi vid Jyväskylä universitet.  

– Jag märkte av mitt läshinder ganska tidigt och har under åren blivit väldigt kreativ med att hitta olika egna knep i studiernaDet går till exempel lättare om jag läser all text högt, men det kräver väldigt mycket extra kraft att göra det och alltid går det ju inte. Jag har under skoltiden fått jobba hårdare och jobba extra. Mitt i kandidatstudierna i etnologi fick jag diagnosen, i och med det fick jag tillgång till Celias litteratur och studentlitteratur i talboksformat och med stöd av dem avlade jag både kandidat- och magisterexamen i snabb takt och full av iver. 

Trots lässvårigheten har Fanny alltid varit intresserad av att studera och lära sig nytt, hon har också skaffat sig pedagogisk behörighet vid sidan av sina andra utbildningar.  

 

Tillgängligt material viktigt

Fanny använder en läsare, en liten apparat som gör att hon kan lyssna på textdokument. Läsaren kräver att dokumentet är i ett visst format, .txt eller .rtfOfta lyssnar hon också på ljudböcker via mobiltelefonen. Ett alternativ för personer med lässvårighet kan vara att använda en skärmläsare, som läser upp text från datorskärmen, också här kan det tekniska ställa till med problem. Till exempel PDF-dokument, som är väldigt vanligt förekommande, måste vara ett visst format för att skärmläsaren ska kunna läsa dem – de får inte vara scannade eller sparade som en bild. Sådana dokument kan inte Fanny heller använda, eftersom hon behöver kopiera texten och spara den i ett format som hennes läsare klarar av. Likaså kan en text som är indelad i spalter ställa till med problem, eftersom läsaren ofta läser upp textblocken i fel ordning.  

För en synskadad som använder skärmläsare är det väldigt viktigt att webbsidornas struktur är logisk och tekniskt rätt uppbyggd så att skärmläsaren läser i rätt ordning, att bilder har så kallade alt-texter, det vill säga korta beskrivningar på vad bilden föreställer och att länkarna på webbsidan är gjorda på ett tillgängligt sätt.  

– Det finns många olika slags läshinder, en del har koncentrationssvårigheter och därför svårt med långa texter, andra kanske har en synskada, och så vidare. Det är väldigt viktigt att se hela skalan av funktionsvariationer när man vill förbättra tillgängligheten i studierna.  

 

Attityderna har blivit bättre

Överlag säger sig Fanny ha blivit väl bemött vad gäller lässvårigheten. Oftast handlar det om att man inte varit medveten om att materialet som erbjuds inte fungerar, något som varit möjligt att fixa när det påpekats. 

– Man måste som studerande våga fråga och vara lite svår men alla vågar tyvärr inte påpeka brister i tillgängligheten. 

Fanny säger att medvetenheten och attityderna har ändrats enormt sedan hon började studera första gången. Tidigare var inställningen mer att den studerande är en svår person, lat eller egendomlig, om man påpekade tillgänglighetsfrågor. Nu talas det mer öppet om funktionsvariationer och också EU:s nya tillgänglighetsdirektiv har ökat medvetenheten. 

Under åren har också tillgången till digitala tjänster ökat. Till exempel Celia, som Fanny fick tillgång till i och med sin diagnos, är ett nationellt kunskapscentrum för tillgänglig litteratur och publicering, som producerar litteratur som tal- och punktskriftsböcker åt alla som har svårt att läsa en vanlig bok. 

– Utan Celias ljudböcker skulle jag inte vara där jag är idag. De har hjälpt mig jättemycket. Det är numera lättare att få tillgång till Celias material, det lönar sig att kolla deras utbud. 

 

Våga fråga

Fanny uppmuntrar alla med funktionsvariation att våga fråga! Fråga kursplaneraren eller läraren, fråga andra med liknande problem, fråga Celia. Samtidigt uppmanar hon utbildningsinstanserna att aktivt kommunicera att det finns hjälp och stöd att få – genom att informera om vilka tjänster som finns och hur de kan nås, signalerar man också välvilja.  

Och man kan fråga bibliotekspersonalen, det säger biblioteksfunktionären själv.  

– Det har hänt ibland i mitt jobb vid Åbobibban att elever kommer och frågar efter en kort bok. De ser trötta ut och berättar att läraren har sagt att de måste läsa en bok men de vill läsa så lite som möjligt. Jag känner så bra igen mig. På högstadiet var det tortyr för mig att läsa en hel bok. Min inställning till dessa tonåringar är inte att de är lata, utan att de behöver hitta en intressant bok som är lätt att ta till sig. De behöver hitta en väg som passar dem, för att komma in i bibliotekets och böckernas värld, säger Fanny Neittaanmäki.  

 

Öppna universitetet vill bli bättre på tillgänglighet

Öppna universitetet vid Åbo Akademi jobbar  att bli bättre på tillgänglighet i studierna. Medvetenheten och viljan har länge funnits men under det senaste året har man satt särskild fokus på tillgänglighet.  

Inför att EU:s tillgänglighetsdirektiv trädde i kraft jobbade man på att göra webbsidorna mer tillgängliga, ett fortgående arbeteNu har man också sett över processen för hur man kan stöda studerande vars studier försvåras av en funktionsvariation. Bland annat har man utsett två personer, Rebecca Karlsson i Åbo och Christina Loo i Vasa, med särskilt ansvar för tillgänglighetsfrågor. Studerande får vända sig till dem för diskussioner om utmaningar i studierna, tips och råd om studieteknik samt möjligheten till individuella arrangemang. Det kan handla om möjligheten att få tilläggstid i tentamen, att få tentera muntligt, att få tentera i separat utrymme eller motsvarande.   

Karlsson och Loo ser gärna att Öpustuderande tar kontakt:  

– Det är viktigt att utbildning är tillgängligt för alla och att nedsatt syn, läs- och skrivsvårigheter, nedsatt hörsel eller annat inte hindrar någon från att delta i Öppna universitetets kurser

Kontaktuppgifter och mera information relaterat till tillgänglighet vid Öpu, under Tillgänglighet och individuella arrangemang.

Celias webbplats.

Text: Mia Henriksson
Bild Jenni Helin

Trump höjer efterfrågan på bibliotekstjänster

Om det finska biblioteksväsendet, ur ett historiskt perspektiv, inte funnits skulle Finland knappast vara det land det är idag. Biblioteken har under en lång tid höjt vår kunskapsnivå, läskunnighet och informationskompetens.

Vid slutet av 1800- och början av 1900-talet var biblioteken i Finland influerade av den amerikanska biblioteksutvecklingen. 1929 införde man en folkbibliotekslag i Finland som innebar en allmän standardhöjning för biblioteken och tio år senare, alltså 1939, hade man uppnått målet att ha ett kommunalt bibliotek i varje kommun.

Idag är det den amerikanska presidenten och många fler ledare och politiker som leder till att biblioteken, inte bara i Finland utan världen över, har en om möjligt ännu viktigare roll i samhället. I och med populismen och propagandan som följer i till exempel Trumps fotspår har biblioteken som uppgift att höja invånarnas informationskompetens för att kunna se ”alternativa fakta” och falska nyheter för vad de är. Falska och osanna.

Enligt bibliotekslagen från 2017 skall biblioteken främja:

  1. befolkningens likvärdiga möjligheter till bildning och kultur,
  2. tillgången till och användningen av information,
  3. läskulturen och en mångsidig läskunnighet,
  4. möjligheterna till livslångt lärande och utveckling av kompetensen,
  5. ett aktivt medborgarskap, demokrati och yttrandefrihet.

Verksamheten för att uppnå syftet ska bygga på gemenskap, pluralism och kulturell mångfald.*

Biblioteken i Finland, och hela världen, har en viktig roll i vårt samhälle. Heja biblioteken och alla bibliotekarier! Kämpa på!

* https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2016/20161492

Nancy Pettersson,
utbildningsplanerare och lärare på kurser inom ämnet informationsvetenskap, ämnet man läser om man vill bli bibliotekarie

Mera om ämnet informationsvetenskap på: https://www.abo.fi/cll-subject/informationsvetenskap/

Bibliotekens uppgifter utökas – syns det bland personalen?

Vi har i Finland haft en bibliotekslag som angett behörighetskrav för anställda vid allmänna bibliotek i vårt land, 60 sp studier i ämnet informationsvetenskap samt en högskoleexamen. Från och med den 1.1.2017 har vi fått en ny Lag om allmänna bibliotek http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2016/20161492 där dessa krav slopats. I den nya lagen (1492/2016) kan man läsa följande: ”Allmänna bibliotek ska ha tillräckligt många anställda med utbildning inom biblioteks- och informationsområdet och tillräckligt många andra anställda.” Vad betyder detta och vad innebär det för personalen vid bibliotek?

Bibliotekens uppgifter har förändrats, utvecklats och utökats. Här har vi säkert orsaken bakom de förändrade kraven för biblioteksarbetare. Idag arbetar t.ex. ungdomsledare och andra i nära samarbete med bibliotek.

Professor, vid ämnet informationsvetenskap, Gunilla Widén skriver i sitt blogginlägg http://blogs.abo.fi/forskarbloggen/tag/informationskompetens/ om tvärvetenskapligheten inom ämnet. Widén nämner bland annat forskningssamarbete med pedagoger och datavetare. Lika som forskningen vinner på tvärvetenskaplighet, så hoppas jag att biblioteken vinner på att man kan ta in andra yrkesgrupper än biblioteksutbildade, så som pedagoger och datavetare (vilket också till en del redan skett). Det är helt klart att detta främst gäller stora bibliotek. Det gäller för alla anställda vid ett bibliotek att kunna ge kunderna den service som man förväntar sig mellan hyllorna och vid kunddatorerna. Kan alla detta? Skall de utbildas? Eller hänvisar man helt enkelt till kolleger med rätt kunskap inom biblioteket? Det är med intresse jag följer utvecklingen de närmaste 5 åren.

Informationsvetenskap till folket

I och med att en ny studiehelhet inom ämnet informationsvetenskap startar inkommande läsår, närmare bestämt 21 september, kan det vara intressant att fundera kring varför ämnet är så populärt inom Öppna universitetet.

Ändå sedan 2001 då ämnet kontinuerligt funnits i Öpu:s kursutbud (studier inom ämnet gavs också på 90-talet) har det varit ett populärt ämne bland studerande. En orsak är naturligtvis det faktum att ämnet tillsammans med en högskoleexamen ger behörighet för biblioteksjobb vid allmänna bibliotek. Men det är inte hela sanningen. Enligt en högst ovetenskaplig undersökning som gjorts bland de studerande, visar det sig att nästan hälften studerar ämnet för den allmänbildning som det ger och som behövs i vårt samhälle av idag.

Tack vare studier i ämnet lär man sig kunskaper som är högst aktuella och behövliga idag, både i arbetslivet och i privatlivet. Att hitta information, kunna utföra effektiva informationssökningar om det så gäller att ”googla” eller söka i databaser samt att kunna ta till sig och utvärdera informationen är guld värt. Hur man bygger upp söksystem samt att känna till sociala medier är också en del av den allmänbildning man får tack vare studierna i informationsvetenskap.

Finland vill se sig som ett förgångarland vad gäller kunskap, teknik och it-kunnande. För att uppnå detta borde vi alla redan i grundskolan få en rejäl dos informationsvetenskap, men bättre sent än aldrig…Välkommen till Öpu!

Från öpu-studerande till öpu-föreläsare

Jag behövde en föreläsare till en informationssökningskurs eftersom en av föreläsarna jag bokat fick förhinder. Jag funderade vem jag med kort varsel skulle kunna kontakta och kom att tänka på en tidigare öpu-studerande inom ämnet informationsvetenskap, som var insatt i informationssökning och informationskompetens ur släktforskarvinkel. Sagt och gjort jag mejlade Gunilla Peräsalo och hon nappade direkt! Föreläsningen var givande och intressant och jag gissar att många som deltog i den föreläsningen kommer att ta en titt på sin släkt med hjälp av den information Gunilla hade att ge. Jag gjord det i alla fall.

Gunilla inledde sina öpu-studier sommaren 2007 då hon provade på en kurs inom ämnet informationsvetenskap (som då hette informationsförvaltning),  Bok- och bibliotekshistoria hette kursen. Gunilla jobbade redan med liknade uppgifter och ville få bibliotekariebehörighet*. Så hösten 2007 då studiehelheten omfattande 60 sp körde igång hoppade hon ivrigt på.

Gunilla säger sig ha haft stor nytta av öpu-studierna både i sitt jobb men också med tanke på de kortkurser hon håller för släktforskare. Och hon konstaterar vidare att ”kurshelheten informationsvetenskap är en bra helhet för många yrkesgrupper inte bara för bibliotekarier, utan också för andra som jobbar med information”. Gunilla jobbar idag som amanuens på Riddarhusets bibliotek och arkiv där hon trivs bra.

Gunilla konstaterar beträffande det livslånga lärandet att ”det är aldrig för sent att fördjupa sina kunskaper eller att lära sig något nytt. Att få teori till det som man i praktiken jobbat med breddar den kunskapsgrund man står på.” Även om man som vuxenstuderande är motiverad så krävs det en hel del att vid sidan av jobbet studera. Gunilla nämner att en hel del hemsysslor blev ogjorda emellanåt. Vuxenstudier vid sidan av jobb, trots att det är tungt, är hon inte heller främmande för i framtiden. Regelbundet tittar hon på öpu:s kursutbud. Vuxenpedagogik skulle intressera, säger hon.

*) Enligt biblioteksförordningen ger studier i ämnet informationsvetenskap tillsammans med en examen behörighet för jobb vi allmänna bibliotek.