Från öpu-studerande till öpu-föreläsare

Jag behövde en föreläsare till en informationssökningskurs eftersom en av föreläsarna jag bokat fick förhinder. Jag funderade vem jag med kort varsel skulle kunna kontakta och kom att tänka på en tidigare öpu-studerande inom ämnet informationsvetenskap, som var insatt i informationssökning och informationskompetens ur släktforskarvinkel. Sagt och gjort jag mejlade Gunilla Peräsalo och hon nappade direkt! Föreläsningen var givande och intressant och jag gissar att många som deltog i den föreläsningen kommer att ta en titt på sin släkt med hjälp av den information Gunilla hade att ge. Jag gjord det i alla fall.

Gunilla inledde sina öpu-studier sommaren 2007 då hon provade på en kurs inom ämnet informationsvetenskap (som då hette informationsförvaltning),  Bok- och bibliotekshistoria hette kursen. Gunilla jobbade redan med liknade uppgifter och ville få bibliotekariebehörighet*. Så hösten 2007 då studiehelheten omfattande 60 sp körde igång hoppade hon ivrigt på.

Gunilla säger sig ha haft stor nytta av öpu-studierna både i sitt jobb men också med tanke på de kortkurser hon håller för släktforskare. Och hon konstaterar vidare att ”kurshelheten informationsvetenskap är en bra helhet för många yrkesgrupper inte bara för bibliotekarier, utan också för andra som jobbar med information”. Gunilla jobbar idag som amanuens på Riddarhusets bibliotek och arkiv där hon trivs bra.

Gunilla konstaterar beträffande det livslånga lärandet att ”det är aldrig för sent att fördjupa sina kunskaper eller att lära sig något nytt. Att få teori till det som man i praktiken jobbat med breddar den kunskapsgrund man står på.” Även om man som vuxenstuderande är motiverad så krävs det en hel del att vid sidan av jobbet studera. Gunilla nämner att en hel del hemsysslor blev ogjorda emellanåt. Vuxenstudier vid sidan av jobb, trots att det är tungt, är hon inte heller främmande för i framtiden. Regelbundet tittar hon på öpu:s kursutbud. Vuxenpedagogik skulle intressera, säger hon.

*) Enligt biblioteksförordningen ger studier i ämnet informationsvetenskap tillsammans med en examen behörighet för jobb vi allmänna bibliotek.

Målmedvetna studier på nätet

Att studera upp till kandidatnivå via nätet, kan det verkligen vara möjligt? Javisst, om man väljer Öppna universitetets nätkurser inom det samhällsvetenskapliga, humanistiska eller teologiska ämnesområdet. En som är i full gång med detta är vuxenstuderande Cay Irjala från Kristinestad, som har för avsikt att avlägga kandidatexamen i folkloristik genom studier på nätet. Irjala inledde sina nätstudier i folkloristik med en kurs i folkmedicin som han anmälde sig till mest av en slump för att den verkade intressant.

– Jag har alltid varit intresserad av olika sätt att kurera, så som homeopati och alternativ medicin.

Den inledande kursen i folkloristik gav blodad tand och Irjala bestämde sig för att småningom avlägga examen i ämnet. Han har valt att studera historia som biämne, en kombination som passar hans nuvarande arbete som anställd vid Kristinestads hembygdsförening.

– En fördel med studierna är att man ofta kan välja att fokusera på sådant som intresserar en själv mest. Eftersom jag gör en del museiguidningar har jag koncentrerat mig på tidsepoker och ämnen jag kan ha nytta av i guidningarna.

Varför väljer man att avlägga en examen i vuxen ålder? Enligt Irjala är det viktigt att skräddarsy sin egen utbildning och vidareutbilda sig då man märker att behovet finns.

– Generellt tror jag att arbetsmarknaden går i den riktningen att man måste läsa sig till det man behöver.

Irjala valde nätstudier dels eftersom det är en studieform som tilltalar honom och dels eftersom han rent fysiskt skulle ha svårt att delta i kurser om de inte erbjöds via nätet.

– Det är praktiskt för en som bor i Kristinestad att inte behöva ta sig till Vasa eller Åbo för att kunna studera.

Flexibiliteten med studier på nätet är också en bidragande orsak till att Irjala föredrar nätstudier. Man kan studera när som helst och var som helst, bara man följer respektive kurs schema. En annan som tilltalas av flexibiliteten med nätstudier är Johanna Vidjeskog, som i vår avlägger kandidatexamen i informationsvetenskap.

– En positiv sak med nätkurser är att man kan välja när man studerar. Som morgonmänniska kanske man hellre stiger upp före arbetet och loggar in på nätkursen, men det går lika bra kvällstid om man föredrar det.

Vidjeskog började studera informationsvetenskap 2002 och avlade 35 studiepoäng på tre år, vid sidan av sitt arbete som biblioteksfunktionär. Hon medger att det periodvis har varit tungt att studera och arbeta fulltid, men att det trots allt har varit genomförbart.

– Jag är väldigt glad att kandidatutbildningen erbjuds på nätet, om den inte hade gjort det skulle jag inte ha haft möjlighet att studera i vuxen ålder, säger Vidjeskog.

Både Irjala och Vidjeskog är mycket nöjda med sina nätstudier vid Öppna universitetet. Vidjeskog betonar att hon alltid har fått ett gott stöd från lärare och personal och att kursutbudet är brett och intressant. En nackdel med att studera på nätet är enligt Irjala att det kan vara svårt att få tag på litteraturen till de enskilda kurserna. Han har dock varit nöjd med servicen det lokala biblioteket har givit, och han uppmanar andra studerande att göra som han brukar och fråga läraren vilka böcker som är viktigast så man koncentrera sig på att få tag på dem först. Vidjeskog å sin sida efterlyser mer handledning i början av nätstudierna.

– Även om man får ett kursschema är det inte så lätt att veta vilka kurser som är viktiga vid vilken tidpunkt. Om jag skulle göra om någonting skulle jag först läsa alla obligatoriska kurser, så som statistik och språk, eftersom de inte erbjuds så ofta.

Eftersom ingen annan språkkurs erbjöds när Vidjeskog hade tänkt avlägga sin valfria språkkurs i främmande språk tog hon en kurs i latin – och blev positivt överraskad.

– Först funderade jag nog hur det skulle gå att läsa ett för mig fullständigt främmande språk, via nätet till på köpet, men det var jätteintressant! Faktum är att latinkursen är en av de bästa kurser jag har gått.

Vidjeskog ger ett gott råd till alla som är intresserade av nätkurser vid Öppna universitetet:

– Prova på friskt! Utbudet är så brett att alla säkert hittar någon kurs som intresserar. Om man inte vill gå en hel studiehelhet kan man alltid samla enskilda kurser och ofta kan man få avlagda kurser till godo om man senare bestämmer sig för att avlägga en studiehelhet.

Maria Johansson

Lättaste sättet att gå vilse idag är att stå kvar på samma ställe

Mark Levengood gästföreläste under rubriken ”Aldrig sluta lära, om lust, motstånd och möjligheter” på Point College under veckan för livslångt lärande. Jag hade nöjet att vara i Borgå då och kunde ta del av förläsningen.

På sitt charmerande och humana sätt föreläser Levengood så man skrattar och njuter på samma sätt som då man lyssnar på stand-up komiker. Men i den här showen talas det om den stora kärleken till vuxenutbildning, alltså då man är i den åldern att man verkligen vill lära sig och inte är tvungen. Liksom jag själv hittade Levengood glädjen i studier via Finns folkhögskola, en studieform som tydligen passade oss båda och resulterade i att vi fortsatte studera.

Vidare pratade han om att vikten av livslångt lärande, vi måste lära oss vilken kunskap vi verkligen måste ta till oss och vad vi istället kan slå upp då vi behöver informationen. Och vi blir aldrig för gamla för att lära, vi kan lära oss fram till den dag vi dör. Det är bara vår studieteknik som rostar!

Vi blir aldrig fullvuxna i en värld som utvecklas så fort som vår, så det gäller att hänga med! Stå inte kvar på samma ställe, för då är risken stor att du går vilse! Levengoodska visdomsord värda att tänka på.

Vi ses i studiernas och det livslånga lärandets tecken!

Inkludera flera

Inkludera flera var namnet på en träff som ordnades i glaspalatset i Helsingfors för en vecka sedan. Där fanns deltagare från många finlandssvenska organsiationer där vi diskuterade digital delaktighet. Vem kan tänkas bli utanför då all information du för tiden finns  på webben? Det här är ju en sak som jag som utbildningsplanerare vid ÖPU många gånger funderat på, de kurser jag har hand om är ju nätkurser. Hur många är det som inte deltar med anledning av kursen ges via webben?

På mötet diskuterades också att en webbsida där samlad information finns som man från olika organsiationers håll kan ta del av, bland annat för att informera så att i dubbeljobb inte görs i onödan. Har någon gjort en guide för exempelvis hur du börjar blogga så lägger man in den så kan någon annan gå i och tittar om en sådan redan existerar och kan då använda sig av den.

För närmare information om bakgrunden till initiativet läs Jessica Parland-von Essens blogg: http://essetter.blogspot.fi/2012/09/inkludera-flera.html

Skön sommar!

Sommaren har kommit och med den en lugnare period vid öppna universitetet. Men helt stilla är det inte, sommarkurser ges ju också i år http://www.abo.fi/student/opusommarkurser

Ännu före midsommar kommer nästa läsårs kurskatalog att finnas tillgänglig på webben http://www.abo.fi/student/oppnauni och till höstens kurser kan du börja anmäla dig den 13.8!

Åbo Akademi gör förändringar på sina webbsidor så det kan vara att länkningar är brutna, men vi uppdaterar så fort som möjligt.

Vi vill önska alla en riktigt skön sommar!

Utomhuspedagogik och teknologi

Jag ”slösurfade” och stötte på en artikel: Kan utomhuspedagogik stödja lärande och inkludering? Jag kunde ju inte annat än bli intresserad då vintern äntligen ha fått ge sig, solen börjar skina igen och för varje dag som går börjar man tillbringa mera tid ute.

Artikeln handlar om att ute i naturen lära med alla sinnen, d.v.s. smak, lukt, känsel, syn och hörsel. Artikeln baseras på EU-projektet Learning in Motion med fokus på barn och vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar. Man ville se om utomhusaktiviteter kan ge fysisk och sensorisk stimulering för personer med intellektuella funktionshinder. Vid närmare sökning på nätet kom jag fram till att mycket av denna typ av pedagogik riktar sig till barn, främst lågstadiebarn.

Vidare hittade jag Nationellt centrum för utomhuspedagogik som finns vid Linköpings universitet där man skriver: ” Vi vill öka förståelsen för att utemiljön är en viktig del och en bas för lärande samt ett komplement till klassrums- och textbaserat lärande.” Man konstaterar att för en utomhuspedagog är utomhusmiljön en lika självklar lärandemiljö som ett bibliotek eller ett klassrum. Och utomhusmiljön kan vara torget mitt i staden, skogen eller en plats som Vårdberget här i Åbo.

Jag ser här paralleller till vad man kan göra med dagens teknik, vi är många idag som har smarttelefoner och använder dem när vi rör oss ute på stan eller i skogen. I sin avhandling inom ämnet informationssystem visar Yong Liu att det finns många möjligheter att använda mobila apparater som smarttelefoner i undervisningen, eftersom det minskar på platsbundenheten och underlättar rörligheten. Så kombinationen av pekdatorer/smarttelefoner samt utomhuspedagogik är ju naturlig.

Jag har många gånger då jag går över ”yliopistobacken” till jobbet funderat på varför man aldrig ordnar föreläsningar ute, de har helt utmärkta trappor där de studerande kunde sitta och föreläsaren nedanför. Tänk om jag kunde ordna en utomhuskurs med modern teknologi som hjälpmedel. Vilket ämne skulle det vara och vilken kurs? Idéer någon? Det gäller väl främst nu att sätta sig in i det här med utomhuspedagogik, jag tror jag tar datorn med ut och sätter mig i gräset…

Öppna universitetet ett bra alternativ mellan förr- nu och framtiden!

Nuet är endast ett omätbart kort ögonblick mellan dåtid och framtid. Tillvaron förändras ständigt, och med det förändras behoven av kunskaper och färdigheter.

Alla vuxna måste räkna med att någon eller några gånger återvända till ”skolbänken” för att förnya eller spä på sina kunskaper och färdigheter. För den ene kan det röra sig om en enda kurs medan det för den andre handlar om en helt ny utbildning, ett nytt vägval i livet, att bli behörig och konkurrenskraftig på utbildnings- och arbetsmarknaden.

Det kan också vara du som kommer från ett annat land och vill pröva på akademiska studier.

Öppna universitetet är en unik möjlighet för alla i alla åldrar. Kom och träffa oss – vi finns i Vasa och Åbo!

PS Nästa läsår är färdigt planerat och du kan börja anmäla dej 13.8 via www.abo.fi/opu DS

Elib – elektronisk litteratur

Öppna universitetet erbjuder en mängd kurser på nätet, vilket innebär att man kan studera så gott som varifrån som helst. Om man bor utomlands, eller i en annan landsända, och deltar i en kurs kan det vara behändigt att inte bara kursen finns på nätet utan också litteraturen. Numera finns många böcker i elektroniskt format på nätet, och via Åbo Akademis Elib får man som studerande vid Åbo Akademi och Öppna universitetet tillgång till en stor mängd elektronisk litteratur som kan lånas via nätet.

För att kunna låna Elib-böcker måste man ha ÅA:s lånekort. Ett sådant kan skaffas från Åbo Akademis bibliotek – t.ex. från ASA-biblioteket eller huvudbiblioteket. Bibliotekets lånekort är kostnadsfritt och fås genom att fylla i person- och adressuppgifter på en låntagarblankett och visa upp identitetsbevis. Kommunbiblioteken i Österbotten och Åboland har också tillgång till Elib, vilket innebär att man kan låna böcker med sitt vanliga kommunbibliotekskort.

Elibs sortiment innehåller både skön- och facklitteratur. I dagsläget finns främst svenskspråkig litteratur. Om man är intresserad av att testa systemet kan man ladda ner ett läsarprogram och sedan läsa ett smakprov ur en av Elibs böcker.

Länk till Elib.