av Saga Nylund
- Islam och många outvecklade kulturers syn på kvinnor är inte förenligt med finländska värderingar om jämlikhet mellan könen.
Så utryckte sig Finlands finansminister och ordförande för sannfinländarna Riikka Purra år 2024 vid sitt tal för partifullmäktige. Detta är ett exempel på kulturell rasism, som är vanlig i Europa, där kultur ses som enhetlig och homogent, vissa kulturer anses vara överlägsna andra, och att olika kulturer blandas ses som fel och ett hinder för utveckling (Furseth, I., & Repstad, P. 2016). Denna typ av tänkande är vanligt i det finländska samhället, speciellt när det berör muslimska kulturer. Jag har sett det i kommentarsfält och nätforum, i sociala medier och i mer traditionell media, och i konversationer med släktingar och bekanta. Som Riikka Purra visar finns det även i politiken, mest synligt i sannfinländarnas utlåtanden och åsikter. En del är förstås för att provocera och få uppmärksamhet, men den politik de för visar att det nog finns sanning bakom det. Allt detta tyder på att många i Finland har en väldigt negativ syn på islam, som genomsyras av rasism, islamofobi och orientalism.
Denna text skriver jag som en del av kursen Religion and Society, som berör olika teorier och infallsvinklar inom religionssociologin. Med hjälp av Edward Saids teori om orientalism försöker jag beskriva hur islamofobi och orientalism fortfarande i hög grad påverkar hur vi ser på mellanöstern och islam. Även om Said var en litteraturvetare var hans teorier även inflytelserika på andra områden, bland annat religionssociologin där han anses vara en central teoretiker. Min text tangerar ämnen vi diskuterat under kursens gång, som religion och politik, och religion och etnicitet.
Tanken om islam och muslimska kulturer som underlägsna väst, vilket citatet i början syftar till, är inte heller ny, och har en lång historia i Europa och västvärlden över lag. Detta fenomen benämnde Edward Said till orientalism år 1978 i sin inflytelserika bok Orientalism. I boken analyserar Said hur väst, Occidenten, har tänkt, skrivit och föreställt sig öst, Orienten. Orienten har setts inte endast som ett geografiskt område, utan också som en idé och en bild som förstärkt föreställda kulturella skillnader. Denna bild, som skapats genom myter, idéer och stereotyper, delar in väst och öst till oss och dem, och Mellanöstern blir det andra, motsatsen till väst och det som anses vara västliga värderingar. Said menar att det finns två aspekter till orientalism. Den första berör produktionen av kunskap. Olika akademiska disciplinär har producerat kunskap om Orienten, som används för att legitimera politisk, ekonomisk och militär makt över området. Detta skapar en bild av öst som annorlunda, farlig, irrationell, dysfunktionell, fattig, stagnerad och kulturellt underlägsen. Orienten ses som outvecklad och bakåtsträvande. Den andra aspekten är att bilden som konstrueras av Orienten visar området som underlägset väst och i behov av västligt ingripande. Vissa delar av områdets historia ignoreras för att stärka denna bild. Orienten blir genom orientalismen utan en röst, och de blir västs uppgift att tala för området.
Denna bild lever fortfarande kvar i väst, i vårt synsätt på Mellanöstern och de människor som lever där. Det syns i politiken, både i Finland och utomlands. Ifjol prickades före detta inrikesministern Mari Rantanen av Diskrimineringsombudsmannen för att inrikesministeriet berett frågan om hur flyktingarna för Finlands flyktingkvot år 2025 skulle fördelas på ett sätt som prioriterade kristna flyktingar i avsikt att hindra flyktingar från länder med muslimsk majoritet att nå Finland (Yle, 6.3.2025). Muslimska flyktingar ses som farliga, annorlunda och omöjliga att integrera i det finska samhället. De är de tydliga andra, motpolen till de kristna. Den bild Donald Trump målat upp av Iran för att rättfärdiga det krig som pågått sedan USA och Israel anföll Iran 28.2 är baserad på den kolonialistiska orientalism Said beskriver i sin bok. Iran ses som farligt och underlägset, och västligt ingripande ses som en nödvändighet.
Islamofobi och orientalism är närliggande fenomen. En viktig del av orientalism är hur den representerar och konstruerar islam. Islam ses som annorlunda, farligt och underlägset kristendomen i den bild orientalismen ger av den. I Furseth och Repstad beskrivs islamofobi som idéer och praktiker som sammanslår muslimer till en enhetlig grupp och ger dem vissa egenskaper som ofta förknippas med muslimer. Dessa egenskaper kan vara att muslimer är våldsamma, kvinnofientliga, illojala, och att deras värderingar är oförenliga med västliga värderingar. Den bild islamofobin skapar av islam är väldigt lik den orientalistiska. Än en gång är det mycket med denna beskrivning som låter bekant då man jämför det med finländsk politik och Riikka Purras uttalanden.
I den svenska utgåvan av Orientalism från 2016 skriver Edda Manga i förordet att ”det är vår tids tragedi att Saids Orientalism inte blir daterad”. Hur det här kommer sig får någon med mer erfarenhet och större kunskap än jag svara på. Kanske är det så att vissa narrativ är så starka att de är svåra att skaka av sig, speciellt då de kan användas i politiska syften för egen vinst. Att den orientalistiska bilden av islam lever kvar i vårt samhälle förblir ett faktum, och Saids bok fortsätter att vara lika relevant idag som den var för 50 år sedan.
Forskningslitteratur:
Furseth, I., & Repstad, P. An introduction to the sociology of religion: Classical and contemporary perspectives. London. Routledge. 2016. (Hämtad 14.5.2026).
Said, Edward W. Orientalism. Utgåva: Stockholm, Ordfront. 2016.
Tidningsartiklar:
Suomen Uutiset, 9.11.2024. “Purra: Islamin ja monien takapajuisten kulttuurien naiskäsitys on suomalaisten arvojen ja sukupuolten välisen tasa-arvon kanssa yhteensovittamaton”. https://www.suomenuutiset.fi/purra-islamin-ja-monien-takapajuisten-kulttuurien-naiskasitys-on-suomalaisten-arvojen-ja-sukupuolten-valisen-tasa-arvon-kanssa-yhteensovittamaton/ (hämtad 14.5.2026).
Yle, 6.3.2025. ”Inrikesministern prickas för planer på att favorisera kristna flyktingar”. Anne Söderlund, Carmela Walder. https://yle.fi/a/7-10073836 (hämtad 14.5.2026).