av Janina Rågård
“Ta en paus, du behöver inte honom” är en kommentar jag nyligen snubblade över i Ballerina Farms kommentarsfält på TikTok. Kontot med över 10 miljoner följare drivs av mormonen Hannah Neeleman som bland annat blivit känd genom att publicera videor där hon lagar mat och tar hand om sina barn. Neeleman har under den senaste tiden blivit ett av de främsta ansiktena utåt för ”tradwife”-rörelsen, men vad är egentligen en tradwife? Termen tradwife härstammar från engelskans ”traditional wife” som generellt översätts till traditionell fru. Traditionella fruar har i allt högre grad uppmärksammats på sociala medier från och med 2018 då konservativa religiösa, inklusive Neeleman, började framhålla fördelarna med att vara hemmafruar (Young, 2025). I diskussioner om traditionella fruar tas bland annat religion, medier och politiska frågor upp, vilket gör ämnet till ett aktuellt exempel på hur religion och samhälle samverkar och uttrycks via sociala medier.
Vid en sökning på Instagram med sökordet #tradwife dyker det upp över 128 000 inlägg där kvinnor lagar mat och framhåller hur skönt det är att enbart behöva ta hand om hemmet. Traditionella fruar kopplas samman med kvinnor vars värderingar grundar sig i ”traditionella” familjedynamiker och könsroller, understryker Wikström (2024). I klarspråk innebär detta att kvinnan, precis som Neeleman, är hemma och lagar mat, tar hand om barnen och städar, medan mannen är familjens överhuvud och försörjare.
Enligt Wikström (2024) är det ”traditionella” inte gemensamt för alla traditionella fruar, men det finns flera gemensamma nämnare som går att identifiera. En gemensam faktor är enligt henne heterosexuella förhållanden där kvinnans roll är att ta hand om barnen och hemmet, medan mannen arbetar. De traditionella fruarna är därtill oftast religiösa och kan använda sig av bibelverser i sociala medier för att förstärka sitt budskap eller lyfta fram religionens betydelse. Traditionella fruar tenderar även att ha en negativ inställning till feminism, vilket kan märkas genom användningen av #ConservativeWomen och #FeminismSucks som ofta går att finna i samband med de traditionella fruarnas inlägg i sociala medier (Young, 2025).
De negativa reaktionerna som riktas mot traditionella fruar grundar sig i rörelsens syn på feminism och jämställdhet. Vi lever i den fjärde vågen av feminism, som på många sätt starkt kan kopplas till sociala medier där feministiska budskap, exempelvis MeToo-kampanjen, tydligt lyfts fram. De traditionella fruarna framhåller inte denna moderna feminism, utan snarare den feminism som var norm under 1950-talet, betonar Wikström (2024). De traditionella fruarna är på så sätt mer fokuserade på den ”traditionella” feminismen och vill avvika från den moderna. Därtill sprider de traditionella fruarna ofta högerextrema budskap och lever i ekonomisk utsatthet, eftersom de avstår från att arbeta. Dessa faktorer bidrar till att ytterligare kritik riktas mot dem.
Att Hannah Neeleman borde ta en paus för att hon inte behöver sin man är inte den enda uppseendeväckande kommentaren som går att finna i kommentarsfältet för kontot Ballerina Farm. Även ”Befria dig!!” och ”Är du lycklig?” är en av flera tusentals kommentarer som riktas mot Neeleman på hennes TikTok-konto. Efter att ha analyserat kontot insåg jag att kommentarerna har en tydlig gemensam nämnare. Kommentarerna grundar sig i ett antagande, nämligen att hon blivit tvingad att vara hemmafru. Dessa antaganden leder till kommentarer gällande den mängd barn hon har och att hon ska tänka på sin hälsa. Traditionella fruar betraktas dock inte vara tvingade att leva det liv de lever, vilket kritikerna i kommentarsfälten inte verkar vara medvetna om. Samtidigt är kritiken begriplig, eftersom moderna samhällsideal ofta betonar jämställdhet och det är svårt att veta hur kvinnan egentligen har det bakom kameran.
Även om rörelsen ständigt möter kritik i takt med att feminismen har vuxit under de senaste årtiondena, kan det vara något som vissa behöver påminna sig om: att feminism också innebär rätten att själv välja. Att inte hålla med om en kvinnas åsikter – i detta fall viljan att vara en traditionell hemmafru – förändrar inte det faktum att feminism handlar om friheten att själv få välja om man vill leva traditionellt eller inte. Samtidigt kan jag se det riskabla med denna rörelse, eftersom den påverkar unga och kan normalisera underordning samt ge en snäv bild av religiositet och dess syn på kvinnan. Efter att ha läst på om rörelsen och bekantat mig med de reaktioner som uppstår på sociala medier inser jag att tradwife-rörelsen är och kommer förbli ett värdeladdat fenomen.
Litteraturhänvisning:
Wikström, E., & Åbo Akademi, F. f. s. o. e. (2024). Hemma är alla karlar starka och alla kvinnor fagra: Hur tradwife-rörelsen framställs bland inläggen under #tradwife på Instagram.
Young, C. (2025). Single and psycho: How pop culture created the unstable single woman.