månadsarkiv: september 2020

Personalpresentation: Linda Karvonen

Hej! Jag heter Linda Karvonen och jobbar sedan maj 2019 vid Centret för livslångt lärande. Sedan mars har jag varit med på ett hörn och jobbat med projektet #toinenreittiyliopistoon, där Öpuleder utvecklas. Det är intressant och givande att få fundera på bland annat hemsidornas upplägg och hur informationen ska nå studerande vid rätt tidpunkt. Det är fint att sätten att kunna bli antagen till universitetet är mångsidiga.

hamstern Nötis

Min fritid spenderar jag bland annat med att följa med min hamsters framsteg, röra mig i naturen och försöka lära mig grunderna i arabiska.

Min studiebakgrund är inom folkrätt och mänskliga rättigheter och jag engagerar mig gärna inom dessa. På sistone har jag även fått jobba med hållbar utveckling på olika plan, vilket har varit väldigt intressant. När jag får tid jag planerar jag att öka mitt kunnande genom att delta i någon av Öppna universitetets kurser inom hållbar utveckling. Kanske vi ses där?

Lättare att kritisera än att ändra värderingar kring mat och miljö

Kursen Mat, miljö och livstilsval granskar trender kring mat och miljö ur ett kulturvetenskapligt perspektiv.

handskar, plantor och tillbehör för att odla småskaligt.

Mat har aldrig varit neutralt. Vad vi väljer att äta eller inte äta är situationsbundet och ofta ett etiskt, moraliskt eller ekonomiskt val, eller så väljer vi på känsla. Framför allt är mat trendkänsligt. I en enkät nyligen gjord av K-gruppen säger över hälften av de svarande att de i och med Coronapandemin köper mera inhemskt. Mandelmanns gård och Bonde söker fru samlar massor framför TV:n, samtidigt som cityodling, kolonilotter och självhushållning blir allt vanligare. Det är inne att vara medveten om mat, miljö och hälsa, om vad man äter, hur det är producerat och distribuerat.

Kursen Mat, miljö och livsstilsval i ämnet kulturanalys tar fasta på aktuella trender i västvärlden, relaterade till matproduktion och miljöhänsyn. Den diskuterar upplevelsekonsumtion, downshifting, avfall, matsvinn och hållbarhet. Lärare är Andreas Backa, själv folklorist med ingenjörsbakgrund, som utöver sin forskning sysslar med ekologisk odling, byggnadsvård av bondgården från 1800-talet där han bor, samt fårhållning.

– Kursen definierar inte vad som är hållbart eller ett rätt sätt att leva, utan vi ser på trender och lär oss reflektera kring dessa frågor ur ett kulturanalytiskt perspektiv. All mänsklig kultur, också matkultur bygger på normer och värderingar och tanken är att vi efter kursen lite bättre förstår varför världen ser ut som den gör, vi analyserar vilka val vi gör, varför och vad de leder till, säger Backa.

Det här är stora frågor som saknar entydiga svar. De flesta av oss är överens om att det är viktigt att ta fram hållbara lösningar, samtidigt som det i många frågor råder oenighet om vilken som är den bästa hållbara lösningen – ofta är lösningsförslagen diametralt motsatta.

”… dragkampen om vad som är hållbart handlar mycket om vad man har för föreställningar om framtiden och hur man vill eller tror att den ska se ut. Det är inte lätt att hitta klara svar och det är just det som är hela poängen med kursen, att ta steget tillbaka och analysera…”

– Det sker hela tiden förhandlingar om vad som är hållbart. Är till exempel kalhyggen värsta miljöförstöringen eller tjänar de som kolsänkor och är en källa till välfärd? Den här dragkampen handlar mycket om vad man har för föreställningar om framtiden och hur man vill eller tror att den ska se ut. Det är inte lätt att hitta klara svar och det är just det som är hela poängen med kursen, att ta steget tillbaka och analysera ur olika synvinklar.

Backa påpekar att det oftast är lätt att förhålla sig kritiskt till det man tycker är dåligt och som kanske inte berör en på nära håll, men inte så lätt när det gäller någonting man tycker om, som man kanske inser att man borde avstå från men inte vill.

Under kursen får deltagarna som uppgift att konkret prova på att göra en förändring i sin vardag, till exempel leva en tid utan att producera avfall, inte köra bil om man brukar göra det, leva enligt mindfulness-tekniker, och sedan analysera sitt test vetenskapligt. På det här sättet tränar man på att reflektera och nyansera sitt eget sätt att tänka.

– I dagens värld är ingenting självklart, vi ställs varje dag inför olika val vad gäller hållbarhet, miljö, mat och livsstil. Det ger en helt annan insikt att faktiskt börjar med något i praktiken. Det visar sig kanske att det var svårt att verkställa eller att det ledde till annat än väntat resultat. Allt som har med mat att göra är väldigt grundläggande för människan, det kan aktivera många intressanta reaktioner när man börjar peta i dessa vanor, säger Backa.

Kulturvetare har ofta en dubbelroll med ett särskilt intresse för nånting, samtidigt som de har intresse att analysera fenomenet för att få en mångfasetterad och rättvis bild av det.

– Min vardag är resultatet av en längre tids funderande kring dessa frågeställningar. Jag har ena foten på landsbygden, den andra i den akademiska världen. Jag försöker hitta ett alternativ till 8–16-samhället och leva hållbart. Ingenting är ändå svart-vitt, det är ingen självklarhet att man blir lyckligare av att satsa på självhushållning och skippa stämpelklockan.

– Det krävs mycket disciplin att sköta ett arbete utan fasta arbetstider, en del stressas av det. Arbetet är en så stor del av vårt liv att det är viktigt att man trivs med det man gör. Men det är individuellt vad som passar en bäst och man måste göra sina val enligt det.

Kursen Mat, miljö och livsstilsval är ny och den ges som distanskurs, vilket innebär att man kan delta var som helst utan geografiska hinder. Kursen inleds 5.10.2020. Mera information och anmälan på Öpus webbplats under ämnet kulturanalys.
Öppna universitetets kurser är öppna för alla intresserade, man behöver inte vara inskriven vid universitetet för att delta.

Text: Mia Henriksson
Bild: Bigstock

Personalpresentation: Mia Henriksson

Bild på Mia Henriksson. Hej! Mitt namn är Mia Henriksson. Jag jobbar med kommunikation, dels vid Öppna universitetet, dels vid en del andra verksamheter vid Centret för livslångt lärande. Mycket av mitt jobb går ut på att skriva texter, till nyhetsbrev, blogg, webb, sociala medier, osv, och att fundera på hur man lättfattligt och smidigt kan berätta om vad vi håller på med här vid Öpu.

Ofta hör jag mig själv säga ”oj, den här kursen vill jag gå” när jag intervjuar Öpukollegerna om kurser som planeras – det finns så mycket intressant man gärna skulle lära sig. Och det bästa av allt, Öpu är öppet för alla!

Jag tror att vi aldrig blir färdiga, utan mår bäst av att anta utmaningar och lära oss nytt genom hela livet. Själv har jag snart avklarat en socionomutbildning vid sidan av mitt arbete, ett helt annat kunskapsområde, som känns som ett bra komplement till min tidigare pol.mag.-examen och ett halvt yrkesliv inom kommunikation och journalistik.

På min fritid är jag aktiv Martha, jag gillar långa promenader i gott sällskap, guidade (stads)vandringar och museibesök.

#kontinuerligtlärande #öpu #entuggakunskap

Min distansvardag

I februari poserade jag ännu glatt i mitt arbetsrum för ett inlägg på Instagram…

 

Sedan mars har jag liksom hela kollegiet jobbat på distans.

I augusti skrev jag till mina kolleger:

Om ni märker att jag har glömt nånting viktigt… så såg jag nyss i ögonvrån att en vit papperslapp från mitt arbetsbord (=matsalsbordet) föll ner och gled in under skåpet invid!!! Antagligen en anteckningslapp för den var mindre än en A4.
Det GÅR INTE att få bort den (har försökt med en tunn sticka, stl 2 ½) och jag har ingen aning om det var en arbets- eller en privat minnesanteckning.
Dammsugare funkade inte heller. En massa damm och annat skräp fick jag nog bort…
Voj suck! 🙂
För att muntra upp mig kan ni ju skicka en bild från er distansvardag! Som ni ser har jag en gammal barnplastpall som fotstöd. Det funkar utmärkt men är kanske inte så estetiskt. 😛

I september gav jag upp och meddelade kollegerna:

Efter nästan 6 mån. vid matsalsbordet insåg jag att det blir för stressigt att tömma det när vi får gäster (vilket vi ju inte hade en enda gång under våren). Nu har jag flyttat till vårt lillalilla skrivbord och kompletterat med en hylla där det finns plats för mappar, printer och pappershögar. Under stolen finns ett golvskydd av plast. På väggen min guldlockiga pappa, 4 år.

Distansarbetet vid Åbo Akademi fortsätter hela hösten och de flesta Öpukurserna ordnas på distans – välkommen med bara!

Christel (Pigge) Söderholm

Kurser vid Öppna universitetet för dig som vill söka in till Flerformsutbildning för lärare inom småbarnspedagogik

En grupp förskolebarn leker tillsammans.

Har du också hört talas om en flerformsutbildning för lärare inom småbarnspedagogik/pedagogie kandidat, 180 sp?
För att kunna söka skall du ha avlagt grundstudier (25 sp) i pedagogik, vuxenpedagogik eller småbarnspedagogik och det kan du göra via Öppna universitetet. För mer info om Öpukurser: kontakta pernilla.rauma (a) abo.fi

Mera information om själva utbildningen, samt Q&A på Åbo Akademis hemsida.

Antagningen kommer ske våren 2021 och Åbo Akademi kommer ha minst 20 studieplatser.

För att vara antagningsbar behöver den sökande ha:

  • Universitetsbehörighet
  •  Avlagt 25 sp grundstudier i pedagogik/småbarnspedagogik/vuxenpedagogik
  • Ha relevant  arbetserfarenhet om minst 9 månader från daghem
  • Sökande skall därtill före ansökningstidens utgång avklarat a) behörighet för att arbeta som barnskötare, b) annan utbildning på andra stadiet inom social- och hälsovårdsområdet eller c) högskoleutbildning
  • Avlagt lärarlämplighetsprov (sker via kallelse i juni)

Ansökningstiden kommer vara 17.3 – 31.3.2021 via studieinfo.fi. Specifika antagningsgrunderna publiceras under denna höst. OBS! sista inlämningsdag av bilagor är 3.5.2021.
Kontaktperson för ansökningsrådgivning under våren är studierådgivare Jannika Backholm, jannika.backholm (a) abo.fi

Går du i YRK-tankar?

Då är du inte ensam! Varje höst är det många vuxna ute i arbetslivet som tar kontakt med oss på öppna universitetet för att höra sig för om möjligheter att bli behörig yrkeslärare. Anledningen är ofta att man redan jobbar som lärare men önskar bli behörig, eller att man vill jobba med något annat inom sitt kompetensområde och därmed börja undervisa studerande. För att kunna bli antagen till utbildningen pedagogiska studier för yrkeslärare vid ÅA bör du uppfylla dessa kriterier:

  • Du bör ha avlagt studier på andra stadiet eller på högre nivå eftersom du behöver en bransch att göra dina undervisningsövningar inom.
  • Inom ansökningstidpunkten (inom mars månad) skall du ha avlagt minst 10 sp/25sp inom vuxenpedagogik eller allmän pedagogik för att kallas till urvalsprov. För att kunna antas till utbildningen måste du visa upp intyg över minst 20 sp (inom april). Här hittar du öppna universitetets kurser inom pedagogik och vuxenpedagogik: se här

Pedagogiska studier för lärare omfattar 60 sp och erbjuds som deltids- och flerformsstudier. Tack vare de schemalagda närstudietillfällena, distansstudierna och självstudierna är det möjligt att avlägga ämnesstudierna på två läsår. Därmed är det också möjligt att studera till yrkeslärare vid sidan om sitt förvärvsarbete. I studierna ingår också undervisnings- och kompetenspraktik i yrkesläroanstalter i Svenskfinland. Ämnesstudierna består bl.a av yrkes- och ämnesdidaktisk teori och praktik, specialpedagogik och undervisningspraktik. Mer info hittar du här

Dekorativ bild