Etikettarkiv: vuxenstudier

Det finns flera vägar till universitetet – reform gör antagningsprocessen lättare

entuggakunskap, Okategoriserade, vägledning, , , ,

Den tunga ansökningsprocessen ska göras lättare, det är målet då antagningen till högskolorna ändrar våren 2020. En av de stora förändringarna är att en större del av de sökande antas på basis av betyg. Den direkta betygsantagningen är vad som hittills främst diskuterats i offentligheten men reformen ger fler alternativ än så. Framöver kommer man att kunna söka till högskolor och universitet också via allmänna urvalsprov och via Öppna universitetsstudier. Reformen har genomförts stegvis, så egentligen finns dessa möjligheter redan nu, men ska vara etablerade fullt ut i vår.

De allmänna urvalsproven förutsätter högskolebehörighet, vilket innebär att man utöver betyg från gymnasiet kan delta i provet på basis av en yrkesexamen. Hur urvalsproven ser ut varierar från ämne till ämne och högskola till högskola. Till exempel ekonomiutbildningarna har gemensamma, nationella urvalsprov, som infördes redan 2018. Vid Åbo Akademi har ungefär hälften av utbildningarna urvalsprov som inte är nationella. För de utbildningarna ordas ett gemensamt urvalsprov som mäter allmänna färdigheter. Tanken är att testa allmänna förutsättningar för högskolestudier, snarare än ämneskunskap. Dessutom har vissa ämnen vid Åbo Akademi, till exempel psykologin och logopedin, ett eget urvalsprov.

opuleden

Ytterligare en väg till högskoleexamen är de alternativa vägarna till universitetet, en modell som i sig inte heller är ny men som i och med antagningsreformen struktureras nationellt och får mera tyngd. Dessa vägar går via Öppna universiteten och vid Åbo Akademi kallar men dem Öpuleder. Öpulederna innebär att man avlägger studier vid Öppna universitetet och med dem som grund sedan ansöker om en studieplats.

– Redan tidigare har man kunnat söka in på det här sättet via Öppna universitet men det har krävt två–tre års studier för att få en studieplats. Nu minskas omfattningen så att man kan få en studieplats efter att ha avlagt 15–30 studiepoäng på ett läsår.

Det säger Majlen Saarinen, utbildningschef vid Öppna universitetet vid Åbo Akademi. Saarinen leder Öppna universitetets arbete i projektet Alternativa vägar till universitet, eller TRY-projektet som det kallas efter Toinen reitti yliopistoon. Elva universitet deltar i TRY-projektet med målet att utveckla Öpuleder. De kurser man avlagt längs Öpuleden räknas till godo i examen när man väl ansökt och fått studieplatsen.

– De studerande får en uppfattning om studierna och ämnet de siktar in sig på, medan de studerar vid Öppna universitetet. Det är ett bra sätt att prova på och bekanta sig med branschen innan man antas till examensstudier. Öpulederna är en chans också för dem som mognar sent och som inte riktigt hinner satsa i gymnasiet, deras kapacitet kan komma fram under studierna på Öpuleden, säger Saarinen.

De alternativa vägarna till universitetet breddar utbudet också för andra än dem som kommer direkt från andra stadiet. De är ett alternativ också för dem som är i behov av ett mellanår, alternativt inte fick studieplats på första försöket, eller för vuxna som vill utveckla sitt kunnande inom arbetslivet. Det kostar att studera vid Öppna universitet. En del tar betalt per avlagt studiepoäng men vid Öppna universitetet vid Åbo Akademi tar man en terminsavgift på 50 euro. På det här sättet hoppas man snarare uppmuntra till att avlägga många studiepoäng.

TRY-projektet pågår under tiden 1.8.2018–31.12.2020, leds av Jyväskylä universitet och finansieras av Undervisnings- och kulturministeriet.

Läs mera om Öpuleden på: www.abo.fi/opuleden

Text: Mia Henriksson

Från öpu-studerande till öpu-föreläsare

Okategoriserade, , , , , ,

Jag behövde en föreläsare till en informationssökningskurs eftersom en av föreläsarna jag bokat fick förhinder. Jag funderade vem jag med kort varsel skulle kunna kontakta och kom att tänka på en tidigare öpu-studerande inom ämnet informationsvetenskap, som var insatt i informationssökning och informationskompetens ur släktforskarvinkel. Sagt och gjort jag mejlade Gunilla Peräsalo och hon nappade direkt! Föreläsningen var givande och intressant och jag gissar att många som deltog i den föreläsningen kommer att ta en titt på sin släkt med hjälp av den information Gunilla hade att ge. Jag gjord det i alla fall.

Gunilla inledde sina öpu-studier sommaren 2007 då hon provade på en kurs inom ämnet informationsvetenskap (som då hette informationsförvaltning),  Bok- och bibliotekshistoria hette kursen. Gunilla jobbade redan med liknade uppgifter och ville få bibliotekariebehörighet*. Så hösten 2007 då studiehelheten omfattande 60 sp körde igång hoppade hon ivrigt på.

Gunilla säger sig ha haft stor nytta av öpu-studierna både i sitt jobb men också med tanke på de kortkurser hon håller för släktforskare. Och hon konstaterar vidare att ”kurshelheten informationsvetenskap är en bra helhet för många yrkesgrupper inte bara för bibliotekarier, utan också för andra som jobbar med information”. Gunilla jobbar idag som amanuens på Riddarhusets bibliotek och arkiv där hon trivs bra.

Gunilla konstaterar beträffande det livslånga lärandet att ”det är aldrig för sent att fördjupa sina kunskaper eller att lära sig något nytt. Att få teori till det som man i praktiken jobbat med breddar den kunskapsgrund man står på.” Även om man som vuxenstuderande är motiverad så krävs det en hel del att vid sidan av jobbet studera. Gunilla nämner att en hel del hemsysslor blev ogjorda emellanåt. Vuxenstudier vid sidan av jobb, trots att det är tungt, är hon inte heller främmande för i framtiden. Regelbundet tittar hon på öpu:s kursutbud. Vuxenpedagogik skulle intressera, säger hon.

*) Enligt biblioteksförordningen ger studier i ämnet informationsvetenskap tillsammans med en examen behörighet för jobb vi allmänna bibliotek.