Gör vi på bästa möjliga sätt? – Benchmarking mellan psykologi- och logopediutbildningarna vid Åbo Akademi och Göteborgs universitet

Skribenter: Fredrika Jansson och Alexandra Elsing

Benchmarking betyder kort och gott att man jämför sin verksamhet med någon annans verksamhet, ofta med någon man anser vara en god förebild. Huvudidén vid benchmarking är att man ska lära sig av varandra och samtidigt lära sig granska sin egen verksamhet med ett kritiskt öga. Genom benchmarking hoppas man få goda idéer och kunskap som sedan kan användas för att förbättra den egna verksamheten.

Under hösten 2013 planerades och inleddes benchmarking-projektet Kvalitetssäkring i undervisningen mellan IPL och Psykologiska institutionen och Logopedprogrammet vid Göteborgs universitet. Syftet med samarbetet var att få externa synpunkter på hur utbildningens undervisningsmetoder och examination stöder arbetslivsfärdigheter och yrkeskompetens hos psykologer och talterapeuter. På en mer konkret nivå handlade benchmarkingen om att utbyta idéer över både ämnes- och nationsgränser.

Benchmarkingen startades genom IPL:s initiativ som en del av vårt kvalitetsarbete. De fokusområden och teman vi valde att satsa på inom benchmarkingen var därför också starkt sammankopplade med andra pågående projekt inom kvalitetsarbetet vid institutionen och återspeglade de deltagande utbildningarnas styrkor och olikheter. Områdena vi valde att fokusera på var genus och mångfald, arbets- och organisationspsykologi, valbara kurser och variationer i studietakten, specialpsykologutbildningen, forskning i utbildningen, kursutvärdering och praktik och studentklinik samt handledarutbildning.

Under IPL:s kvalitetsseminarium i Nagu 26-27.9 hade benchmarking-gruppen, bestående av personer för alla fyra utbildningar, sitt första möte. Under mötet identifierades benchmarkingens fokusområden och gemensamma mål. I samband med kvalitetsseminariet ingick också ett platsbesök vid IPL för deltagarna från Göteborg. Benchmarking-gruppen bestod både av personer från den undervisande personalen och av studerande. Efter kvalitetsseminariet i Nagu var benchmarkingen i full gång och det var mycket som skulle planeras och göras inför vår nästa träff i Göteborg 21-23 november. Inför träffen i Göteborg skulle vi bland annat sammanställa dokument gällande fokusområdena, som vi sedan väl framme i Göteborg använde som diskussionsunderlägg.

Tidigt på morgonen den 21:a november samlades en grupp smått yrvakna Göteborgsresenärer på Åbo flygfält. Vi var förberedda på att vi hade en lång och intensiv dag framför oss men humöret var på topp och vi var alla nyfikna på vad som väntade. Väl framme i Göteborg sökte vi oss till Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet där vi skulle spendera dagen med våra göteborgska kollegor. Det första som slog oss när vi kom till psykologins utrymmen var storleksskillnaden. Då psykologin vid ÅA är en liten enhet med ca 45 anställda, inklusive doktorander, är psykologin vid GU en betydligt större enhet med ca 140 anställda och upp till 1600 studerande vid de olika programmen och nivåerna. Då psykologin vid ÅA finns inrymt huvudsakligen i en korridor, har psykologin vid GU ett eget hus med många våningar till sitt förfogande. Den andra dagen i Göteborg tillbringade vi vid logopedin, där storleksskillnaden inte alls var lika påtaglig.

Storleksskillnad. Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet och psykologin vid Åbo Akademi.

Trots storleksskillnaden hittade vi under dagarna i Göteborg många likheter mellan utbildningarna, samtidigt som de olikheter vi hittade till stor del berodde på just storlek och omfattning. Till exempel så ger studentkliniken vid psykologin i Göteborg samtalsterapi åt 600 klienter per år, motsvarande siffra i Åbo är 12. Varje psykologistuderande i Göteborg tar emot 5 klienter (åtminstone två stycken med kognitiv beteendeterapi-inriktning, samt en kort och en lång psykodynamisk terapi). I Åbo har de som väljer att gå kursen Psykologisk behandling av vuxna endast en klient per år. Detta betyder förstås att handledningstimmarna vid GU är mycket flera. Å andra sidan har man vid ÅA möjligheten till klientkontakt i många andra kurser också, bland annat inom kurserna i neuropsykologiska utredningar och i den färska kursen ”Firman”. Firman är i princip arbets- och organisationspsykologi i praktiken och handlar om att studeranden gör ett konsultuppdrag för ett företag eller en organisation, och avsikten är att förbereda studeranden inför eventuellt arbete inom rekrytering och HR. Tack vare IPL:s status som kvalitetsenhet ordnades denna kurs i Åbo första gången 2013. I Göteborg är kursen redan väletablerad och inom ramarna för ”Studentfirman” har mellan 400 och 500 uppdrag skötts. Intressant nog var upplägget för kurserna väldigt lika även om storleksskillnaderna är enorma.

Förutom ”Firman” och studentkliniken var ett annat fokusområde genus och mångfald inom undervisningen. Som finländare ser man Sverige som föregångaren inom detta. I och med en alltmer globaliserad värld blir frågor kring mångfald alltmer framstående inom våra framtida yrken. Genusfrågan är, liksom alltid, aktuell också p.g.a. skillnaderna i t.ex. män och kvinnors röst eller i risken att få olika sjukdomar. Eftersom man vid ÅA i och med förändringarna i studieprogrammet valde att ta bort en kurs i genuspsykologi och istället integrera ämnet i andra kurser var vi nyfikna på hur Göteborgarna sköter denna bit. Det visade sig ändå att det även i Sverige har varit svårt att integrera genus och mångfaldsfrågor i kurserna så att de har blivit en naturlig del av kursen och inte som något krystat och påklistrat. Men genom att göra en grundlig analys av kurserna kunde man sedan passa in även denna bit, som ett exempel kan nämnas en kurs vid logopedin i Göteborg där man analyserar journaler för att se om det är skillnad i hur man uttrycker sig om kvinnor och män.

En annan intressant skillnad mellan ÅA och GU är antalet valbara kurser studenterna har möjlighet att välja. Vid GU är studieprogrammet väldigt strikt strukturerat och alla studeranden läser i princip samma saker. I Åbo däremot har både logopedi- och psykologistuderande möjlighet att välja ett stort i jämförelse stort antal valbara kurser, och psykologistuderande kan till och med välja hela biämnen. En undersökning bland studerandena i Åbo visade att de flesta väljer psykologi/logopedistudier eller andra kurser som hjälper studeranden att göra sig en egen nisch. Till exempel väljer många psykologistuderande ekonomi som biämne för att senare kunna arbeta inom HR eller vara egen företagare, något som kan vara till nytta senare i arbetslivet. Bland logopedistuderande är psykologi ett av de populäraste ämnena för valbara kurser, men också t.ex. språkkurser, ekonomikurser och kurser i allmänfärdigheter väljs.

För speciellt logopedins del var handledning av praktikperioder ett viktigt fokusområde. Logopedin vid ÅA har i flera år satsat mycket på handledningen av praktikperioder och det har genomgående varit ett viktigt område inom kvalitetsarbetet. Vid Göteborgs universitet har logopedin i flera år ordnat utbildning för de logopeder som handleder studerandes praktikperioder, något som under en längre tid varit under planering vid ÅA. Genom att få ta del av hur handledarutbildningen ser ut och går till vid Göteborgs universitet fick vi från ÅA idéer och kunskap som kommer att vara till stor nytta i den fortsatta planeringen av en eventuell handledarutbildning.

En av de mest intressanta aspekterna vi lärde oss var hur kursutvärderingssystemet är ordnat vid GU. Precis som vid IPL har även GU kursutvärderingsblanketter efter varje kurs (och frågorna är också här liknande), men utöver detta har de också en grupp som går igenom kursutvärderingen och kursernas innehåll. Denna grupp består av både studerande, lärare och studiechefen och den gör att det sker en kontinuerlig kvalitetskontroll. Om något har varit bra får läraren feedback på det, och om något har varit mindre bra kan gruppen ofta berätta hur andra lärare skött detta för att göra det bättre. Vidare går gruppen igenom undervisningen vid de olika kurserna för att förminska antalet överlapp eller glapp mellan kursmomenten. Detta verkade vara ett mycket bra system! Något som man kunde använda sig av här vid ÅA också, speciellt nu i tider då många kandidatprogram ändras och utvärderas.

Som studerande var det väldigt lärorikt att få se hur utbildningarna ser ut vid ett annat universitet. Att få en bild av hur utbildningen ser ut vid ett annat universitet får en att tänka igenom ens egen utbildning på ett annat sätt. Det samma gäller då man ska berätta om utbildningen för någon som inte är så insatt i systemet vid just ditt universitet. Benchmarkingen fick oss att reflektera över vår utbildning på ett annat sätt än tidigare och hjälpte oss att lättare identifiera utbildningens styrkor och svagheter. Vi märkte att trots eventuella svagheter så har våra utbildningar vid ÅA också tydliga styrkor, områden där vi är bra. En viktig insikt var att man ska komma ihåg att även om man ser ett upplägg som verkar bra och som fungerar vid ett annat universitet så är det inte säkert att det passar in i det egna systemet. Universitet är olika och så också samhället runt universiteten och det måste man beakta i planeringen och utvecklingen av utbildningen.

Ifall ni vill se en mer utförlig rapport över benchmarkingen med fokusområden, idéer och åtgärdsförslag se: http://www.abo.fi/institution/media/26933/benchmarkingrapportkomplett_33.pdf

På IPL:s hemsida under ”Kvalitetsarbete” finns också samtliga bilagor som det hänvisas till i rapporten.  http://www.abo.fi/institution/iplkvalitet

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Fyll i rätt siffra (detta för att förhindra skräppost) * Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.