På pedagogiska mässan 18.5.2011 presenterades idéer och god praxis för utveckling och utvärdering av universitetsutbildningen.
Åbo universitet och Åbo Akademi ordnade för andra gången den pedagogiska mässan, där man utbytte idéer gällande utvecklingen av undervisningen. Mässans målsättning var att presentera universitetsundervisningens mångfald och god praxis.
Pedagogiska mässan i Åbo finska handelshögskola besöktes av över 100 personer från Åbo universitet och Åbo Akademi.
På mässan behandlades aktuella utmaningar i undervisningen i olika föreläsningar och workshops. Professor Riitta Pyykkö presenterade Rådet för utvärdering av högskolornas (RUHs) rapport som utvärderade hur väl högskolornas examensförändring från hösten 2005 har lyckats. Förändringens syfte var att få examensinnehållet att bättre motsvara utvecklingen av arbetslivet och forskningen.
Utvärderingsrådets ordförande Pyykkö påminde om att trots att en del målsättningar uppfyllts, finns det fortfarande mycket som ska göras gällande t.ex. förkortningen av studietiden och förbättringen av arbetslivsrelevansen i studierna.
– T.ex. ibruktagningen av det gemensamma ECTS studiesystemet har gått bra. Studiernas arbetslivsrelevans måste ännu förbättras, och examensförändringen är också ännu okänd ytterom högskolorna, sade Pyykkö.
Åbo universitets högskolepolitiska sekreterare Joni Kajander kommenterade förnyelsen. Kajander bedömde att studiernas kunskapsgrund blivit delvis ytlig.
– Uppmärksamheten borde flyttas från studiernas struktur till innehållet – till det som studeranden i verkligheten får ut av studierna, sade Kajander. Han önskade en kollektiv och ansvarfull attityd till studierna av både studerande och personal.
En interaktiv studiekultur som hjälp
Hur ska man nå målen och utveckla undervisningen? Matti Lappalainen, utvecklingschef för undervisningen vid Åbo universitet anser att en bra metod är en interaktiv undervisnings- och inlärningskultur som karaktäriseras av ansvarstagande, målmedvetenhet och planmässighet.
– Speciellt viktigt är den rådgivande personalens stöd, de olika rådgivande organens samarbete och att man ger feedback, sade Lappalainen.
Han påpekade att gruppen studerande idag är väldigt heterogen. Studerande i olika livssituationer behöver flexibel handledning som är anpassad till deras behov.
– Vi måste fundera på hur man bäst möter studerandenas behov. Modern informations- och kommunikationsteknik kan utnyttjas till detta.
Åbo Akademis direktör för forskning och utbildning Mats Lindfelt berättade om utvecklingen av undervisningen i Åbo Akademi.
– Respons är hos oss ett viktigt verktyg för utvecklingen av undervisningen. Vid Åbo Akademi insamlas studentrespons regelbundet för att få en helhetsbild av undervisningens tillstånd. Genom arbetslivs- och studieklimatundersökningar försöker man skapa diskussion.
Mot god praxis
Projektledare Monica Nerdrum från Åbo Akademi presenterade i mässans posterutställning kvalitetsenhetens och lärcentrets samarbetsprojekt, projekt Alcuin. Projektet har som syfte att utveckla undervisningen på ett konkret sätt. Som en del av projektet har t.ex. lärandemålen och kursernas evalueringskriterier definierats och studentrespons om inlärningen och undervisningen har samlats.
– Det är viktigt att responssystemet är transparent och öppet för att motivera studerandena till att berätta sina åsikter, säger Nerdrum.
Till den bästa postern på posterutställningen om utveckling av undervisningen röstades Åbo universitets studentkårs tillgänglighetsarbetsgrupps Hinder i studierna– fotografiutställning.
Länk till presentatörernas material och posters
Text: Misme Yrjölä, Turun yliopisto, Turun kauppakorkeakoulu
Översättning: Camilla Lundström, Åbo Akademi, Lärcentret
