K. Finska Hushållningssällskapets arkiv (1797-1917) är ett nationellt världsminne

En av bibliotekets mest fascinerande samlingar, K. Finska Hushållningssällskapets arkiv (1797-1917), har idag valts in i Unescos nationella världsminnesprogram.

Det är inte bara vi på biblioteket som fascinerats av K. Finska Hushållningssällskapets arkiv. Alltsedan arkivet kom till biblioteket år 1976 har både forskare och allmänheten fördjupat sig i arkivets omfattande material. Många är de som sett såväl viktiga historiska ögonblick som personliga livsberättelser träda fram ur arkivets välbevarade handlingar.

Med Världsminneprogrammet vill Unesco uppmärksamma samlingar som anses utgöra ett unikt kulturarv. På samma gång avser Unseco främja bevarandet och öka digitaliseringen av betydelsefulla samlingar. Låt oss dock be någon som känner till samlingen, biblioteksamanuens Martin Ellfolk, förklara arkivets betydelse:

― Det är en mycket speciell samling. Arkivet utgör på många plan en skildring av ett Finland i förvandling: från de sista åren av den svenska tiden genom autonomitiden ända fram till självständigheten. Inget motsvarande finns i Finland. På samma gång är sällskapets arkiv betydande även med europeiska mått. K. Finska Hushållningssällskapets närmaste förebild var Kungliga Svenska Patriotiska Sällskapet. Liknande ekonomiska sällskap verkade i Europa men få har lika väl bevarad dokumentation av sin verksamhet.

Vilka verksamheter hade K. Finska Hushållningssällskapet och hur förmedlas detta av arkivet?

― Sällskapets uppdrag var att förbättra Finlands ekonomi och befolkningens levnadsförhållanden. För att få en heltäckande bild av de sociala och ekonomiska förhållanden som rådde i landet inrättades ett landsomfattande nätverk av korrespondenter. Framför allt arbetade sällskapet för att utveckla lantbruket och dess binäringar, bland annat genom upplysande verksamhet och praktiska åtgärder. Det var huvudsakligen genom sällskapets försorg som potatisodlingen infördes i Finland. En annan viktig del av sällskapets verksamhet man inte genast kommer att tänka på är att de införde smittkoppsvaccineringen.

Vem kan forska i arkivet?

― Alla! Både forskare och privatpersoner kan höra av sig.

Den innehållsrika, över 40 hyllmeter stora samlingen består av material från sällskapets verksamhetsperiod ända från dess grundande år 1797 fram till omkring år 1917. På bibliotekets webbsida för arkivet kan du läsa mer om arkivet. Om du har frågor eller vill bekanta dig med arkivet, kontakta Åbo Akademis biblioteks arkivsamlingar.

 

Användarundersökning: bibliotekets kommunikation (LibQUAL 3/3)

Denna vår genomförde biblioteket sin största användarundersökning någonsin. Glädjande många – 558 – besvarade enkäten. Tack! I en tredelad bloggserie ska vi göra vårt bästa för att besvara era kommentarer. I den tredje delen lyfter vi fram era kommentarer gällande hur biblioteket informerar om sina resurser, d.v.s. hur vi kommunicerar med våra användare.

Vad ni säger om bibliotekets kommunikation
Såväl studerande som personal tyckte att informationen om bibliotekets resurser och tjänster många gånger kunde vara bättre. Ett par respondenter berättade om situationer där de saknat en tjänst eller resurs som senare visat sig redan finnas. Ibland informerade biblioteket förvisso sina användare på ett tillfredsställande vis, men vid fel tidpunkt (för tidigt).

Kommentarer
“Jag har aldrig fått någon information över bibliotekets tjänster. Detta kunde ni gärna åtgärda genom att skriva/sammanställa en väl utformad broschyr, endast några sidor lång, och distribuera den till ALLA enheter och institutioner i ÅA”
” I have not had much information about the capabilities of our library and the services they offer.”
“De nya Libguides kan väl innebära en viss förbättring, men det största problemet är att biblioteket inte verkar marknadsföra sina tjänster särskilt aktivt.”
” Information om databaser behövs vid ett senare skede av studierna, inte under orienteringsveckorna när allt är nytt.”
”Eftersom biblioteket erbjuder mycket som inte alltid är känt kunde viss uppsökande verksamhet vara på plats (face-to-face)”

Biblioteket svarar
Kommentarerna talar sitt tydliga språk. Otillräcklig kommunikation och information är ett problem biblioteket känner till. Vi har börjat arbeta idogt för att höja oss ett – eller gärna flera – snäpp på den här mycket viktiga punkten. Sedan hösten ordnar vi informationstillställningar på nätet, d.v.s. webbinarier. Att tillställningarna ordnas på nätet ska hoppeligen göra det enklare för er att delta i dem. Det är fritt fram att logga in och bara lyssna med ena örat! Webbinarierna spelas in och kan således också ses senare. Vi ska dessutom skapa fler korta och koncisa instruktionsvideor som demonstrerar användningen av olika biblioteksresurser.

Här kan du se andra filmsnuttar som biblioteket gjort.

Ett annat område vi fortsätter satsa på är LibGuides. LibGuides innehåller ämnesguider där en ämnesbibliotekarie framhäver viktiga resurser inom ett visst ämne. Vi ämnar också öka antalet guider som inte har ett visst ämne i fokus utan presenterar och förklarar användningen av en resurs.

Användarundersökning: bibliotekets resurser (LibQUAL 2/3)

Denna vår genomförde biblioteket sin största användarundersökning någonsin, med verktyget LibQUAL. Glädjande många – 558 – besvarade enkäten. Tack! I en tredelad bloggserie ska vi göra vårt bästa för att besvara era kommentarer. I den andra delen går vi igenom era synpunkter på bibliotekets resurser.

Vad ni säger om bibliotekets resurser
Ganska många respondenter, särskilt inom personalen, ansåg att de elektroniska resurserna var otillfredsställande. De tyckte att de elektroniska resurserna var besvärliga att använda eller så saknade de tillgång till för dem viktiga resurser. Den besvärliga användningen tillskrevs ofta Nelliportalen, som beskrevs som ”snårig” och ”ointuitiv”.

Många studerande efterfrågade ändrade lånetider och -regler som skulle påskynda cirkulationen av kursböcker. Samtidigt önskade många också att antalet kursböcker vore högre.

Kommentarer
”Nelli har jag däremot upplevt vara ytterst otympligt och svårhanterligt.”
”De elektroniska resurserna är inte alltid särskilt enkla att använda. [E]n bra resurs […] stöder intuition.”
”Det finns ofta väldigt få kursböcker i många kurser på Hanken som har ett väldigt stort deltagarantal.”
”Två ord: Böcker. Tidsskrifter. Det är vad jag vill ha av mitt bibliotek. Böcker kan vara i e-form eller fysiska, tidsskrifter ska vara elektroniska.”

Biblioteket svarar
Bibliotekets förvärvsbudget går numera så gott som helt till de elektroniska resurserna. Samtidigt som dessa medel stagnerat eller sjunkit har licenskostnaderna för de elektroniska resurserna fortsatt stiga.

LibQUAL_ALMA_bild

Nelliportalen stängs vid årsskiftet! (Se Nelli upphör). Ersättaren, en helt förnyad Alma, har redan tagits i bruk. Alma innehåller numera bibliotekets tryckta material och de licenserade elektroniska resurserna. Även bildsamlingens och en del andra till Åbo Akademi eller Åbo Akademis bibliotek tillhörande arkivs material är inkluderat.

Lånereglerna för kursböcker ändrades från och med denna höst. Lånetiden för kursböcker är fortfarande 14 dagar men låneförbud följer sju dagar efter förfallodagen om lånet inte förnyas eller returneras. Tidigare följde låneförbud 14 dagar efter förfallodagen. Vi hoppas att denna ändring ska påskynda returneringen av utlånade kursböcker.

Anskaffningen av kursböcker görs utifrån den undervisande personalens önskningar. Vi strävar efter att skaffa ett antal som motsvarar en tredjedel av kursens förväntade deltagarantal. Vår förhoppning för framtiden är att vi ska kunna erbjuda allt fler kursböcker i elektronisk form (och i ett obegränsat antal). Tyvärr erbjuder förlagen sällan böcker som uttryckligen är kursböcker i elektronisk form. Samtidigt är utbudet på svenskspråkiga vetenskapliga e-böcker skralt. Ett annat underliggande problem är att förlagen och leverantörerna ofta har sina egna plattformar för e-böcker, vilket bidrar till att försvåra anskaffningen för biblioteket och användningen för slutanvändarna.

Användarundersökning: bibliotekets utrymmen och öppettider (LibQUAL 1/3)

Denna vår genomförde biblioteket sin största användarundersökning någonsin, med verktyget LibQUAL. Glädjande många – 558 – besvarade enkäten. Tack! Undersökningen gav oss intressanta data och såväl en del väntade som oväntade åsikter.

Vad ni säger om bibliotekets utrymmen
Åsikter om bibliotekets utrymmen upptog innehållet i många studerandes kommentarer. Detta är inte så konstigt då undersökningens andra stora respondentgrupper – personal och forskare – ofta har egna utrymmen att tillgå. Studerandena berömde i regel Arkens bibliotek och Asa-biblioteket medan övriga biblioteksbyggnader kunde av en upplevas som oinspirerande och av en annan som stillsamma och angenäma. Fler och olika typer av läsesalar och (grupp)arbetsrum stod högt på önskelistan. Ni var också flera som påtalade temperaturproblemen i huvudbiblioteket och Arkens bibliotek, vilka vintertid dessvärre är något kalla. Både studerande och personal var upprörda över det nyligen nedstängda biblioteket i Biocity och många kommentarer gällde detta.

Kommentarer
”Ljudnivån är lämplig för mig, lite bakgrundsljud och ljud av andra som jobbar utan att det blir för mycket som stör. Små läsrum som är för instängda för att studera i, varenda lilla rörelse hörs och stör.”
”fler områden där man kan studera i lugn och ro.”
”Fler lättillgängliga gruppstudierum skulle uppskattas.”
”Atmosfären i biblioteket är trevlig.”
”Det finns bra med tysta utrymmen att jobba på, men jag saknar grupparbetsrum där man kunde prata utan att störa dem som vill jobba i tystnad. Det finns ju några sådana, men för få.”
”Jag tycker att det är för kallt i Åbo Akademis bibliotek för att jag skulle kunna jobba där en längre stund”
”Det funkar inte att studera i bibban eftersom vi har mycket grupparbeten som kräver att man diskuterar. Mer studieutrymmen där man kan prata behövs.”
”The libraries lacks good and inspirational study rooms.”

Biblioteket svarar
Vissa önskar tysta utrymmen, vissa önskar rum som tillåter diskussion och grupparbeten. Undersökningen visar på ett allmänt plan hur vi alla har olika behov och preferenser för vad som utgör ett optimalt studie- och arbetsutrymme. Huvudbibliotekets tidskriftsläsesal har nyligen möblerats om för att också tillgodose grupper som vill arbeta ihop. Tidskriftsläsesalen är numera alltså ett mångsidigare utrymme än vad dess namn låter antyda.

De kyliga förhållandena i Arkens bibliotek och huvudbibliotekets läsesal är besvärliga. Läsesalen i huvudbiblioteket värms upp av en golvvärmeanläggning från 1950-talet. Tyvärr kan dessa inte rättas till utan större renoveringar. I båda biblioteken finns nu filtar som besökarna kan använda.

Vad gäller bibliotekets framtida utrymmen har vi stora förväntningar på det så kallade Campus Gadolinia. När Campus Gadolinia står färdig hoppas biblioteket kunna erbjuda nya och mångsidiga – och temperaturmässigt behagliga – utrymmen till alla Åbo Akademis studerande. Planeringen av eventuella nya utrymmen kommer vi att göra i samråd med användarna.

Kommentarer om bibliotekets öppettider
Öppettiderna fick ett flertal kommentarer, många med en önskan om att de nuvarande tiderna ska kunna bibehållas:

”…det är fint att huvudbiblioteket håller öppet på lördagar. Utopin skulle vara söndagsöppet, men man kan inte få allt”
”Jättebra att ni har öppet så länge och öppnar så tidigt!”
”Arken biblioteket borde öppna 8 på morgonen (det skulle inte behöva finnas någon anställd på plats)”
”It should be open more hours”
“Det är viktigt att ha tillräckliga öppethållningstider, jag hoppas att ni inte kommer att minska dem”

Biblioteket svarar
Överlag var kommentarerna om öppettiderna positiva med en önskan om att de inte ska minska. Från och med september ändrades öppettiderna på Arkens bibliotek, Asa-biblioteket och Axelias bibliotek och biblioteken gick in för mera självbetjäning. Arken och Asa har öppet, med personal på plats, måndag-torsdag kl. 12-20 och fredag kl. 12-16. På vardagar har ÅAs personal och studerande tillträde till biblioteken med egen hid-nyckel kl. 9-12. Axelia har öppet måndag-fredag kl. 12-14 och där kommer ÅAs personal och studerande in med hid-nyckel kl. 7-22.

Förändringen har tagits väl emot. Bibliotekens utrymmen kan användas och böcker kan lånas i automaterna även om det inte finns personal på plats. Även på huvudbiblioteket har vi gått in för att öka på möjligheten till självbetjäning. Beställda och reserverade böcker (hemlån) ställs numera på en öppen hylla och kan lånas med en automat.

Christel Lindfors och Rasmus Rantala

Nya RefWorks är här!

Sedan hösten 2016 finns RefWorks i en helt ny version. Webbgränssnittet är fullständigt omarbetat och utvidgat med nya funktioner. För att använda den nya versionen ska du skapa ett nytt användarkonto med din @abo.fi-adress på den nya webbplatsen refworks.proquest.com. Hänvisningsverktyget Write-N-Cite kvarstår men ett nytt motsvarande verktyg har utvecklats: RefWorks Citation Manager. Hänvisningsverktyget Write-N-Cite är fortfarande det verktyg som tas upp på bibliotekets akurser. (RefWorks Citation Manager fungerar inte på Åbo Akademis datorer med Windows 7.)

Gamla RefWorks kan användas åtminstone till slutet av januari 2018. Obs! Om du redan använder gamla RefWorks, gå över till nya RefWorks först när du påbörjar en ny text! Om du har påbörjat en text med ett användarkonto i gamla RefWorks är dokumentet bundet till det kontot.

Besök bibliotekets webbplats om referenshantering.

Bibliotekets kurser

RefWorks

Alma blir mer

alma
 
Från och med hösten kommer bibliotekskatalogen Alma, sökportalen Nelli och arkivens sökportal Spegeln att ingå i ett nytt söksystem som fortsättningsvis heter Alma. I fortsättningen används Alma-classic om den nuvarande Alma.

I Alma ingår bibliotekets tryckta och elektroniska material, arkivens material och
Depåbibliotekets material. Tidskriftsartiklar i fulltext kan man söka i ett stort
sökindex (Primo Central Index, PCI), där många olika databaser ingår, både licensbelagda
och fritt tillgängliga. Där ingår även material från dagstidningar, publikationsarkiv, rapporter m.m. Sökningen görs i ett och samma sökfönster i Alma varefter man kan rikta sökningen genom att välja bland flikarna. Ytterligare kan man bearbeta sökresultatet enligt materialtyp, ämne, samling, år osv.

Åbo Akademis bildsamlingar, det kulturvetenskapliga arkivet Cultura och Sibeliusmuseum är de arkiv som finns med i tjänsten i nuläget. Flera arkiv och mera material infogas så småningom i Alma.

I Alma kan man göra sökningar utan att logga in, men som inloggad kan du beställa böcker, förnya lån samt spara sökningar och träffar. Som inloggad med ÅA-användarnamn får du också tillgång till licensbelagda resurser. Logga in med ÅA-användarnamn och anslut bibliotekskortet till ditt konto.

Vi lanserar nu en beta-version av Alma på adressen, abo.finna.fi. Under våren har biblioteket samarbetat med ämnet Informationssystem och lärare Eyal Eshet som lett kursen Usability testing där både studenter och forskare deltagit i testning av den nya tjänsten. Utvecklingen av Alma pågår och vi hoppas på respons från våra användare för att göra tjänsten bättre.

Bibliotekets webbsidor uppdateras under sommaren så att texter och instruktioner överensstämmer med den nya tjänsten. I beta-versionen fungerar inte allting ännu och för distansanvändning av elektroniska resurser rekommenderas sökning i Nelli eller användning av VPN-förbindelse.

Samlingarna i Alma ingår samtidigt också i den nationella söktjänsten FINNA, som ger tillgång till material i Finlands museer, bibliotek och arkiv. I Finna ingår redan många organisationer och fler är på kommande. Alma blir Åbo Akademis lokala Finna-portal.

Använd Alma och hjälp oss att utveckla tjänsten genom att ge oss feedback! Respons-formulär finns på Alma-sidorna och du kan också skicka e-post till biblioteket@abo.fi.

Christel Lindfors, informationsspecialist
Tommy Lahtinen, planerare

Smygtitt på helt nya RefWorks!

RefWorks får ett länge väntat ansiktslyft! Från hösten 2016 kan studerande och personal vid Åbo Akademi använda det helt nya referenshanteringsprogrammet RefWorks. Nya RefWorks innehåller också länge saknade förbättrade funktioner för forskarsamarbete.

Förbättringarna i nya RefWorks är många. Designen är avskalad och detta förenklar bland annat sorteringen och taggandet av referenser. Referenser med felaktiga eller rentav knasiga uppgifter korrigeras nu enkelt med den inbyggda Summon-databasen. Lika smidigt – för att inte säga avspänt – är det att ladda upp ett fulltext-dokument till RefWorks-kontot genom att dra det (drag ’n’ dop) till kontot och se dokumentet förses med referensuppgifter automatiskt. Nya RefWorks erbjuder också utökade möjligheter att dela och annotera referenser med kollegor.

refworks

refworks4

 

För användare av Word 2016 finns ett helt nytt citeringsverktyg som ersätter Write-N-Cite. Det finns också ett citeringsverktyg för användare av Google Docs. Så här ser det nya citeringsverktyget ut i Word 2016 – det brevinkastssmala fönstret i Write-N-Cite är ett minne blott!

refworks1

 

När den nya versionen av RefWorks tagits i bruk vid Åbo Akademi förblir den nuvarande versionen av RefWorks tillgänglig till åtminstone januari 2018. Båda versionerna kan användas parallellt eftersom nya RefWorks förutsätter att man skapar ett nytt konto. Vi meddelar mera när lanseringen av nya RefWorks närmar sig!

Hurudan biblioteksservice vill du ha?

1När man ska utveckla en biblioteksverksamhet med minskande resurser har man inte så stor hjälp av klassiska enkäter där man frågar användarna hur nöjda de är med servicen. Det som behövs för att kunna kanalisera resurserna rätt och anpassa servicen enligt behov är kunskap om användarnas förväntningar. Den användarenkät som biblioteket nu har distribuerat har de kvalifikationer som krävs för att få en bild av hur väl den nuvarande servicen motsvarar förväntningarna. Den är något jobbigare att besvara men ger ett mycket rikare resultat.

Enkäten som heter LibQual+ är utvecklad i USA av forskningsbibliotekens samfund och är ett välbeprövat instrument för att samla in användarfeedback och därigenom öka förståelsen hos biblioteken för användarnas uppfattning av och förväntningar på servicekvaliteten. Inom ramen för ett pilotprojekt inom LIBER (Europeiska forskningsbibliotekens nätverk) har flera europeiska forskningsbibliotek än tidigare nu gått in för att använda LibQual+. Det här är en stor fördel eftersom LibQual+-instrumentet även erbjuder möjligheten att jämföra resultaten med andra biblioteks resultat. Det egna kvalitetsarbetet kommer in i ett större sammanhang och lämpliga partners för en noggrannare benchmarking kan identifieras.

Kvantitativa instrument fungerar bäst i kombination med kvalitativa. Sedan 2010 har vi genomfört fokusgruppundersökningar som riktats till olika målgrupper. Vi har också gått runt och samtalat med nyckelpersoner för att få en bättre förståelse för den verksamhet vi ska stöda och för att ge information om de utmaningar vi själva står inför. Vi påminner gärna om att våra dörrar står öppna för dem som vill titta in och diskutera.

För att kvalitetsarbetet ska fungera utgående från ett enkätinstrument behövs många engagerade biblioteksanvändare som vill medverka i utvecklingen av sitt bibliotek och ge av sin tid för att svara på frågorna. Vid en tid när alla har bråttom är vi oerhört tacksamma för varje svar vi får och lovar göra vårt bästa i att ta alla synpunkter som kommer fram i betraktande. Eftersom vi inte kan tacka alla personligen lottar vi ut några priser för att visa vår uppskattning.

Jag vädjar nu till alla forskare, lärare, studerande och administratörer vid ÅA samt till våra externa användare att ägna 5-10 minuter på att besvara enkäten och delta i utvecklingen av Åbo Akademis bibliotek.

Pia Södergård
Överbibliotekarie

Svara på enkäten

The survey in English

Ingmar Lundbergs fotoutställning i Åbo Akademis bibliotek 22.2 – 31.3.2016

”I den bästa av världar”

1978-2015 13 analoga fotografier av Ingmar Lundberg 22.2-31.3.2016

lundberg_1

Ingmar Lundbergs utställning presenterar ett urval foton både i svart-vitt och färg från de senaste trettiofem åren (1966 -2000). Denna period sammanfaller till största delen med hans tjänstgöring som bibliotekarie på Åbo Akademis bibliotek; han pensionerades hösten 1996 och flyttade till Mariehamn 1998.

Lundberg har under sin tjänstetid haft förtroendeuppdrag: han har representerat Åbo Akademi i Finlands fotografiska museums representantskap under åren 1981-89 (denna uppgift har efter honom skötts av en annan fotointresserad bibliotekarie från ÅAB) och kallats till hedersmedlem i Åbo fotoklubb, där han sedan 1966 varit verksam. Inte endast stillbilden utan också den levande bilden har fascinerat Lundberg. Bl. a fungerade han som filmkritiker i Åbo Underrättelser i början av 1960- talet.

Som emeritus har han haft mera tid att fördjupa sig i sina kära hobbies, som inte bara har att göra med ljusets inverkan på verkligheten utan också ljudets behag. Men om man tror att en bibliotekarie under fritiden läser böcker, så har jag aldrig hört Ingmar säga att en text i en bok tilltalat honom lika mycket som en bild. Det har nog varit olika slags bilder i fototidskrifter och foto- och konstböcker, som fått honom att visa sin entusiasm åt utomstående ”bilddiggare”. Vi har haft många intressanta diskussioner om foton, som piggat upp arbetsdagen. Ingmar har varit en erfaren fotospecialist att lita på, då det behövts råd och hjälp i arbetet på Bildsamlingarna och i min egen fotoforskning.

Bibliotekarier med fotointressen finns och har funnits på biblioteken. Redan under 1960- och 70-talet hade vi en kunnig naturfotograf, Nils Söderman på ÅAB. Det är bra för biblioteksbranschen att det finns både bokmalar och bildmalar, speciellt under dessa tider, då den digitaliserade bilden spelar en allt större roll för informationsförmedlingen i samhället. Ingmar deltog med en bildsvit i den stora utställningen ”Amatörfotografer vid Åbo Akademi 1918-1993” vid Åbo Akademis 75-årsjubileum år 1993. Där presenterades flera generationer av amatörfotografer som varit verksamma vid ÅA som forskare, tjänstemän, studerande mm. och lämnat efter sig visuella dokument, som ännu förmedlar stämningar och traditioner från gångna tider. Ingmar har under åren dokumenterat personalens arbetsliv och fester i bilder, som nu bevaras i Bildsamlingarna. Han har också donerat till ÅAB sina fotografier, som finns upphängda på bibliotekets väggar.

Utställaren har själv deklarerat att han älskar det klassiska fotografimediet, dess förmåga att dokumentera det omedelbara, att fånga en händelse som varat blott ett ögonblick. För att nå ett tillfredställande resultat behöver en fotograf god tur: han skall befinna sig på rätt plats vid rätt tidpunkt i rätt belysning och tillräckligt nära sitt motiv. Urvalet av motiv och begränsningen av motivet gör varje fotograf intuitivt. En erfaren fotograf har under sina lärlingsår med hjälp av försök och misstag lärt sig ”se” eller urskilja sina motiv ur det massiva utbudet av impulser i omgivningen.

Lundbergs produktion kan indelas i två perioder, perioden 1966-1982 med svartvita bilder och perioden 1983- med färgbilder. Sina motiv hittar han i vardagslivet i staden: människan agerande ensam eller i grupp och människans arkitektoniska skapelser, och i naturen där tiden och naturkrafterna lämnat spår efter sig. Bilderna har ofta ett symboliskt innehåll. Han är till uttryckssättet både asket och romantiker.

Stenen som material har Lundberg fotograferat under de båda perioderna: dekorativa kurvor och rutmönster i stenbeläggningarna på gatorna, varierande struktur i olika stenbyggnader och monumentala stenbumlingar och bergslandskap som fotografen fascinerats av under sina sommarvistelser i den åländska och åboländska skärgården. Det finns en romantiker bakom de
ofta strängt förenklade motiven: formen är omringad av en mystisk atmosfär som tilltalar åskådaren. Han har använt symboler bekanta från surrealisternas konst, t.ex. käpp, pålar, reflekterande ytor, skuggor.

Mina tolkningar av Ingmars foton baserar sig dels på våra diskussioner och dels på kunskaper som samlats under arbetsåren på ÅAB, men bilderna lever också sitt eget liv och talar sitt eget språk som vem som helst utan bakgrundsinformation kan bli delaktig.

Catherine af Hällström

 

 

Foto: Heimer Lindström, 1993.

Foto: Heimer Lindström, 1993.

Ingmar Lundberg

född 27.6.1932 i Helsingfors, bosatt i Mariehamn

  • bibliotekarie vid Åbo Akademis bibliotek under åren 1966-1996
  • hedersmedlem i Åbo fotoklubb
  • varit med om att arrangera och haft bildkollektioner med på utställningen ARTFOTO, som har ordnats av Åbonejdens fotoklubbar vart tredje år under åren 1969-1979
  • diplom vid den internationella fotobiennalen för småbildsformat i Warszawa 1978
  • representerat Åbo Akademi i Finlands fotografiska museums representantskap under åren 1981-1989
  • deltagit med en utställning vid Amatörkulturdagarna 21.3 – 4.4 1987 i Åbo kulturcentrum
  • deltagit med 13-bilders kollektion i utställningen ”Amatörfotografer vid Åbo Akademi 1918-1993” vid Åbo Akademis 75-års-jubileum
  • separatutställning på Laterna Magica i Helsingfors i december 1995(med Leena Saraste och Mikko Junninen)
  • separatutställning i Åbo Akademis biblioteks entréhall i Åbo i februari-mars 1997
  • separatutställning i Ålands folkhögskola i juni 1997
  • separatutställning på Laterna Magica i Helsingfors i januari 1998 (med Hideo Matsumoto, Tom Rajalin och Catharina Kajander)
  • separatutställning i Ständerhuset i Helsingfors vid Finska Vetenskapssocietetens symposium om färgen den 18 maj 1998
  • separatutställning på Mariehamnsgalleriet i september 1998
  • separatutställning i Ålands Hotell och Restaurangskola i Mariehamn i mars-april 1999
  • separatutställning på Laterna Magica i Helsingfors i juni-juli 1999 (med Erkki Heinonen)
  • stipendium av föreningen Konstsamfundet 1995, 1997 och 1999
  • utställning ”Italien i våra hjärtan” i Ålands konstmuseums entrégalleri i Mariehamn, tillsammans med Folke Wickström (teckningar), hösten 2012
  • utställning tillsammans med Hans-Peter Fagerholm i Galleri Fäktargubben i Mariehamn, vintern 2012
  • publikationer:
    • Lundberg, Ingmar, Fotokopieringen vid vetenskapliga bibliotek och upphovsrättslagstiftningen: nuläge och framtidsperspektiv, [utg. av] Nordiska rådet, Nordiska ministerrådet, Stockholm, København, 1978.
    • Paul Jansson, Ringa Sandelin, Siv Storå, Staden: begrepp, miljö, erfarenhet/ urval och redigering:, Åbo : Åbolands litteraturförening, 1994. Fotografier av Ingmar Lundberg (pärmen, s. 8-13) och Stig Gustafsson (s. 34-37).
    • Lundberg, Ingmar, Intuition, Mariehamn, 2010.
    • Lundberg, Ingmar, Forma tankar, foto; Erik Andersson, text, Mariehamn, 2005.

representerad i:
Fotografiska museet, Stockholm
Nordiska museet, Stockholm
Finlands fotografiska museum, Helsingfors
Ålands Konstmuseum, Mariehamn
Åbo Akademis bibliotek
Mariehamns stadsbibliotek

Allting blir enklare med Libguides!

Libguides

Libguides är höstens stora nyhet på Åbo Akademis bibliotek. Lanseringen av Libguides innebär att det blir enklare för dig att överblicka de biblioteksresurser som är viktiga inom ditt studieämne och forskningsområde.

Varje ämne vid Åbo Akademi har nu eller får alldeles snart en egen libguide. Guiderna lyfter fram och förklarar de biblioteksresurser som är viktiga inom respektive ämnesområde. Här hittar du tips på aktuella böcker samt relevanta tidskrifter och databaser. Guiderna riktar sig till såväl studerande som forskande och undervisande personal och vi hoppas att särskilt magisterstuderande och forskare ska ha stor nytta av guiderna. Våra campusbibliotekarier har utvecklat guiderna och kommer fortsättningsvis i samarbete med ämnespersonal och guidernas användare att förbättra guidernas innehåll.

Bibliotekets resurser finns där du befinner dig!
När du är uppkopplad i Åbo Akademis nätverk – d.v.s. när du använder en dator eller det trådlösa nätverket på Åbo Akademis campus – når du resurserna i Libguides omedelbart. Är du på distans och går till en licensbelagd resurs blir du tillfrågad om ditt Åbo Akademi-användarnamn och -lösenord.

Maria Lassén-Seger på Arkens bibliotek har skapat flera guider för de humanistiska ämnena vid Åbo Akademi. Hon tycker att guiderna är ett bra sätt att åskådliga det mångsidiga utbud av resurser som biblioteket tillhandahåller.

Maria Lassén-Seger”Idag är ÅAB ett modernt hybridbibliotek med tillgång till information i både tryckt och digital form. Det är inte längre så att man som kund går in i biblioteket och har allt material fysiskt kring sig på hyllorna. Därför kan det också vara knepigt att veta var och hur man hittar relevant information. Med hjälp av ämnesguiderna kan vi överskådligt samla allt på ett ställe och lotsa våra kunder fram till relevant information oberoende om den finns i en e-bok eller i en tryckt tidskrift.”

Allt du nu behöver göra är att öppna ditt ämnes guide och bläddra bland din campusbibliotekaries urval av biblioteksresurser och tidskrifts- och litteraturtips!

libguides.abo.fi