Kategoriarkiv: entuggakunskap

Kursen Akademiska studiefärdigheter lär ut tips och trix för smidigare studier

Dekorativ bld på en person som tar del av en distansföreläsning via sin laptop.

 

Hur gör man egentligen när man studerar vid ett universitet? Det ger kursen Akademiska studiefärdigheter svar på. Kursen ordnas för alla examensstuderande vid Åbo Akademi och nu för andra gången också för dem som studerar vid Öppna universitetet (Öpu).

Planerare Nancy Pettersson rekommenderar kursen för alla Öpustuderande.

– På kursen lär man sig tips och trix som sedan gör studierna lättare och smidigare. Universitetet erbjuder en hel del resurser som är bra att känna till så att man kan utnyttja dem till fullo. Det här är en kurs man i första hand gör för sitt eget bästa, fast den också ger fem studiepoäng, säger Pettersson.

Kursen är indelad i fyra moduler: Orientering i studiemiljö och akademiska studier, studieteknik, studieplanering och uppföljning av studierna, samt informationskompetens.

Inledningsvis lär man sig om den studerandes rättigheter och skyldigheter, hur Åbo Akademi och Öppna universitetet fungerar och vem man kan vända sig till i vilka frågor.

– Vi diskuterar också etik, fusk och plagiat och reflekterar kring vad akademiska studier innebär, i motsats till studier på andra stadiet.

I modul två och tre handlar det om självledarskap och studieteknik – hur man lägger upp sina studier och planerar sin tid för att avklara kurserna i den takt och ordning man tänkt sig. Öpustudierna genomförs ofta på distans, vilket innebär att den studerande själv bär ett stort ansvar för sina studier. Karriärplanering ingår också, inte minst som en motivationshöjande faktor. Varför studerar jag och vilken nytta kommer jag att ha av mina studier?

– Det är också viktigt att sätta i system hur man följer upp sina planer och genom kursutvärderingar bidrar till att utveckla undervisningen och utbildningen, säger Pettersson.

Den fjärde modulen, informationskompetens, ger redskap för att hitta vetenskaplig information och kurslitteratur. Hur hittar man i bibliotekens databaser, hur fjärrlånar man tryckt material och vilka elektroniska källor har man tillgång till via Åbo Akademis bibliotek och vetenskapliga biblioteket Tritonia? Källkritik är också viktigt att lära sig för att veta vilket material som kan anses vara vetenskapligt i dagens oändliga informationsflöde.

– Biblioteken i Åbo och Vasa fungerar lite olika, så kursens uppgifter i informationskompetens anpassas enligt deltagaren så att man helt konkret får prova på att söka information vid det bibliotek man framöver kommer att använda mest.

Kursen Akademiska studiefärdigheter examineras genom mindre uppgifter och egna reflektioner, som görs efter hand. Kursen inleds 21.9, den går på distans och går bra att utföra vid sidan av andra kurser.

Kursen är också bra för den som vill prova på om akademiska studier alls är någonting man vill göra.

– Betyget var gott i fjolårets kursutvärdering. En deltagare önskade att hon hade gått kursen för länge sedan, när hon började studera, en annan tyckte det var väldigt bra med en uppdatering, eftersom det var så länge sedan senaste studier. Kursen är också bra för den som vill prova på om akademiska studier alls är någonting man vill göra.

Öpustuderande anmäler sig till Akademiska studiefärdigheter via Öpus anmälningsdatabas som finns bakom länken https://www.abo.fi/opu-anmalan/

Samma kurs ordnas igen på vårterminen med start 1.2. Läs mera om kursen, tider och anmälan på adressen: https://www.abo.fi/opu-amnen/gemensamma-studier/.

 

Text: Mia Henriksson, bild: Bigstock

Blev du utan studieplats?

en tjej som deppar över studierBlev du utan studieplats? Det känns tråkigt när saker och ting inte går som man tänkt – att inte komma in och få börja studera där man vill gör en både besviken, arg och ledsen. Men det sägs att när en dörr stängs, öppnas istället ett fönster, eller kanske till och med flera! Det betyder att möjligheterna fortfarande är många, du har flera vägar att gå för att ändå kunna studera.

Öppna universitetet (Öpu) är till för dig som är utan studieplats, har ett mellanår, eller av andra orsaker vill läsa in dig på olika ämnen. Det är också för dig som ännu bara funderar på om studier vid ett universitet passar dig. Vid Öpu kan du prova på, avlägga kurser och se vilka ämnen som intresserar dig.

Via Öppna universitetsleden, alltså Öpuleden, har du också chans att söka in till examensstudier vid Åbo Akademi. Det innebär att du först avlägger Öpukurser och sedan med dina avklarade kurser ansöker om studieplats vid Åbo Akademi. Ansökan görs via gemensam ansökan i studieinfo.fi. När du väl fått din studieplats får du dina avlagda kurser till godo inom din examen – med andra ord sparar du tid då du nu inte behöver vänta ett helt år på att komma i gång med studierna.

Antagningskriterierna vad gäller Öpuleder skiljer sig mellan olika utbildningar och Öpulederna utvecklas hela tiden. Många Öpuleder vid Åbo Akademi har nu en omfattning på 30 sp, som du måste avlägga innan du kan söka in, bland annat Öpulederna för utbildningslinjerna ekonomi, rättsvetenskaper och samhällsvetenskaper. Mera information om alla Öpuleder kommer att publiceras i augusti och allt finns på adressen abo.fi/opuleden.

Anmälningen till Öpus kurser öppnar den 17 augusti 2020. Kursutbudet hittar du via sidan abo.fi/opu.

Vi fortsätter att njuta av sommaren några veckor till och sen slår vi upp Öpudörrarna på vid gavel och alla är välkomna att studera!

Majlen Saarinen
Utbildningschef vid Åbo Akademis Öppna universitet

Alla har en röst – lär dig hur den fungerar!

en man som ropar

Över hälften av finländarna jobbar i röstyrken, alltså yrken där rösten är ett av de viktigaste arbetsredskapen, till exempel lärare, kommunikatörer, präster, daghemspersonal, försäljare… listan kan göras lång. Utöver det är rösten ett viktigt redskap för många på fritiden, till exempel för körsångare och fotbollstränare.

Susanna Sid är lärare på kursen Rösten, en grundkurs i logopedi, som erbjuds som sommarkurs vid Åbo Akademi.

– Det är en kurs som alla kan ha nytta av, man behöver inte vara intresserad av logopedi som ämne eller framtida yrke. Det kommer förhoppningsvis att bli en rolig, interaktiv kurs där deltagarna har möjlighet att påverka innehållet en hel del.

Kursen innehåller många praktiska moment. Förutom olika slags övningar gör man gör man akustisk analys av röster med hjälp av dataprogram. Till exempel kan man definiera en persons individuella grundton genom

att se antal stämbandsvibrationer per sekund, eller se vad som händer när man piper, viskar eller ropar.

– Det finns ett genusperspektiv i frågan om röst. Manliga rösten har ansetts vara norm och forskning visar att det finska folket vill höra på djupa mansröster till exempel i radionyheterna.

Kursen utgår från normal röstproduktion och tar upp förebyggande aspekter – vad man kan göra för att rösten ska må bra och orka – i allmänhet är det mycket enkelt.

– Ett viktigt tema på kursen är röstergonomi, det vill säga miljön omkring oss, så som buller och luftkvalitet och hur det kan påverka vår röst att tala i utrymmen med dålig akustik.

Under kursen tas också upp grunderna i röstanatomi och röstens åldrande och utveckling.

David Bowie har en fantastisk röst. Jag har någon gång roat mig med att jämföra versioner av låten Changes från när den utkom på 70-talet och senare versioner när han är äldre. Hans sångröst har fått en lägre klang. Ofta blir rösten ljusare hos mycket gamla män, medan kvinnor ofta får lägre röst i medelåldern, men det är individuellt, så som allt som har att göra med rösten.

Susanna Sid (f.d. Simberg) var tidigare professor i logopedi vid Åbo Akademi. Hon utlovar en lätt och trevlig kurs, trots den intensiva tidtatbellen.

– Det blir mycket praktiskt, diskussioner, övningar och analyser. Och pauser behöver man ha under så långa dagar med distansundervisning. Min tanke är att försöka genomföra examinationen under kursens gång, så att kursen faktiskt är slut när den är slut. Det beror lite på deltagarna hur vi lägger upp det.

Sid säger att kursen Rösten är allmänbildande och till nytta för vem som helst, oberoende av ämnesval i studierna eller yrkesval i framtiden. Alla har en röst!

Praktisk information om kursen

Rösten, 5 sp, nätkurs i logopedi med distansföreläsningar och praktiska moment.
Tidpunkt: 6–9.7, kl. 10–17.
Inga förkunskaper krävs.
Max 20 deltagare. Antagning enligt anmälningsordning. Sista anmälningsdag 22.6.2020.

Kursen är öppen för examensstuderande vid Åbo Akademi, nyblivna studenter i hela Svenskfinland, samt gymnasieelever. Kursen erbjuds avgiftsfritt och avklarad kurs får räknas tillgodo om man börjar studera vid Åbo Akademi i höst eller senare.

Klicka här för att anmäla dig till kursen.
Klicka här för att kolla Åbo Akademis hela utbud av sommarkurser 2020.

Personalpresentation: Majlen Saarinen

Jag heter Majlen Saarinen och jobbar som utbildningschef. Öppna universitetet är en fantastisk uppfinning och vår verksamheten är inkluderande och jämlik eftersom vem som helst kan gå på våra kurser, oavsett bakgrund och erfarenhet. Vi erbjuder alltfler nätkurser för att öka tillgängligheten och flexibiliteten i studierna. Öpu är till för alla!

Vi har på öppna universitetet ett brett nätverk av samarbetsparter i Svenskfinland. Vi har gott samarbete med lärare och ämnesansvariga på fakulteterna vid Åbo Akademi, utan alla dessa duktiga människor skulle vi inte ha någon verksamhet.  Våra studerande är en heterogen grupp, från gymnasiestuderande till pensionärer. Däremellan ryms alla de som i olika skeden av arbetskarriären vill komplettera sin kompetens.

Det bästa sättet att utveckla samhället är med hjälp av kunskap. Utbildning och bildning är alltid rätt!  Under många år har jag inte själv haft tid att gå på kurs, men nu läser jag spanska och det är fantastiskt roligt att lära sig något nytt.

Just nu längtar jag tillbaka till mitt arbetsrum med utsikt mot domkyrkan. Då vi nu jobbar på distans och ser människor mest via skärmen så är det viktigt att få ombyte och avkoppling på annat sätt. Jag njuter av trädgård och natur och följer med vårens framsteg aktivare och ännu mera förväntansfullt än andra år.

#kontinuerligtlärande
#entuggakunskap
#öppnauniversitetet

Vad kan en sjuåring lära oss vuxna om stresshantering?

”Det som är bra just nu är att vi kör så mycket mindre bil. Se på luften” säger Ella, 7 år. Hon når den springande punkten i nuläget mycket snabbt.

På en vecka i mars förändrades hela världen. Våra tidtabeller skrevs om. Känslan av trygghet fick sig en törn. Hela samhället tvingades att förhålla sig till att det som var igår, inte är idag. Flera av oss har förlorat sina jobb, uppdrag och resultatmål för i  år. Andra tvingas pressa sig till utmattningens gräns med arbetstimmar som inte är mänskliga, hälsosamma eller självvalda. Några är totalt skilda från sin familj eller ensamma utan någon att bolla dagliga tankar med.

Ella, 7år, kan knappast oroa sig för risken att insjukna eller den ekonomiska krisen, fenomenen är så  abstrakta, men hon besitter en förmåga som är så viktig just nu. Vi har alla olika sätt att stå ut med att inte veta hur och när coronakrisen kommer att ta slut. Många av oss hanterar ovissa lägen med en törst efter information. Det handlar om statistik, drabbade, en jämförelse av regeringsförfaranden och nationella strategier i krisläge.

På sociala medier har bildspel som uppmanar oss till ett positivt informationsflöde och tänkande retat en del, eftersom vi sitter mitt inne i en kris utan att veta när den kommer att ta slut. Ändå finns det något så värdefullt i den positiva psykologin som hanteringssätt, som vi kan dra nytta av just nu. Att förstärka sina stresshanteringsverktyg med hjälp av positiv psykologi handlar inte om att tänka positivt och förneka negativa realiteter. Däremot handlar det om att uppleva nuet, att vi i ett meningsfullt liv också i en kris strävar efter ett eudamoniskt handlande, det vill säga att vi inte strävar endast efter att klara oss på ett personligt plan utan också ser till andra. Vi människor blir i själva verket ofta  lyckligare och mer handlingskraftiga då vi drar vårt strå till stacken, oavsett hur liten gest det kan gälla. Vi är tillsammans i den här situationen och försöker vårt bästa. Det finns  Facebookgrupper för nuläget, där människor organiserar och kör ut mat och medicin till behövande. Att självuppoffrande hjälpa andra ingår i vårdandet av våra sjuka och gamla. Denna strävan finns hos varje person som väljer att stanna hemma för att minimera spridningen av coronaviruset.

Det bästa med idag är enligt Ella, 7 år, att hon får baka bullar tillsammans med mamma hemma och att hennes kanin ska få ungar vilken dag som helst. Hon käkar bulle tills hon får lite ont i magen, men ler som ett solsken för den första ungen ska heta Pelle. En som heter så måste ju överleva, säger hon.

 

Det här kan du göra för att i nuläget stärka din psykiska hälsa

  • Försök att minska frossande i information kring coronasituationen, om du märker att det gör dig ångestfylld. Särskilt grafiskt bildmaterial kan vara bra att undvika.
  • Ifall du har förlorat ditt jobb eller är permitterad kan det vara bra att upprätthålla rutiner. Koncentrera dig tillsammans med dina närmaste på sådant tidsfördriv som ger dig känslan av att du känner igen dig, eller gå ut i friska luften. Följ ändå rådande anvisningar vad gäller att undvika social kontakt.
  • Ifall du jobbar på distans kan det vara bra att öka den kognitiva ergonomin så att inte varje samtal, e-post eller teams-avisering avbryter din tanke. Våra hjärnor är inte gjorda för ständiga avbrott.
  • Ifall det inte går att rå på avbrott, hemskola, inlärning av ett berg av nya IT-program, så kan den bästa lösningen vara att du tar en paus utan krav, var snäll med sig själv och påminn dig om att detta inte kommer att vara för evigt.

Anna Toivonen
Utbildningsplanerare i psykologi vid Öppna universitetet
Legitimerad psykolog

Personalpresentation: Emil Oljemark

Jag heter Emil Oljemark, utbildningsplanerare med ansvar för våra kurser i rättsvetenskap och offentlig förvaltning. Ställer mig allmänt nyfiken till litteratur, politik och maktstrukturer. Av någon oförklarlig anledning har jag halkat in på EU-frågor under mina studier och min karriär hittills. Trivs bra med den kursplanering och undervisning jag har på mitt bord och kryddar på med en del andra uppdrag därtill. Jag har ett arbetssätt att ständigt reflektera mellan det allmänna och det specifika och inspireras till det av goda kolleger och ett antal muggar kaffe om dagen. Då jag sticker näsan utomhus kan man finna mig ute på resa med familjen, på stugan eller ute till sjöss.

Det finns flera vägar till universitetet – reform gör antagningsprocessen lättare

Den tunga ansökningsprocessen ska göras lättare, det är målet då antagningen till högskolorna ändrar våren 2020. En av de stora förändringarna är att en större del av de sökande antas på basis av betyg. Den direkta betygsantagningen är vad som hittills främst diskuterats i offentligheten men reformen ger fler alternativ än så. Framöver kommer man att kunna söka till högskolor och universitet också via allmänna urvalsprov och via Öppna universitetsstudier. Reformen har genomförts stegvis, så egentligen finns dessa möjligheter redan nu, men ska vara etablerade fullt ut i vår.

De allmänna urvalsproven förutsätter högskolebehörighet, vilket innebär att man utöver betyg från gymnasiet kan delta i provet på basis av en yrkesexamen. Hur urvalsproven ser ut varierar från ämne till ämne och högskola till högskola. Till exempel ekonomiutbildningarna har gemensamma, nationella urvalsprov, som infördes redan 2018. Vid Åbo Akademi har ungefär hälften av utbildningarna urvalsprov som inte är nationella. För de utbildningarna ordas ett gemensamt urvalsprov som mäter allmänna färdigheter. Tanken är att testa allmänna förutsättningar för högskolestudier, snarare än ämneskunskap. Dessutom har vissa ämnen vid Åbo Akademi, till exempel psykologin och logopedin, ett eget urvalsprov.

opuleden

Ytterligare en väg till högskoleexamen är de alternativa vägarna till universitetet, en modell som i sig inte heller är ny men som i och med antagningsreformen struktureras nationellt och får mera tyngd. Dessa vägar går via Öppna universiteten och vid Åbo Akademi kallar men dem Öpuleder. Öpulederna innebär att man avlägger studier vid Öppna universitetet och med dem som grund sedan ansöker om en studieplats.

– Redan tidigare har man kunnat söka in på det här sättet via Öppna universitet men det har krävt två–tre års studier för att få en studieplats. Nu minskas omfattningen så att man kan få en studieplats efter att ha avlagt 15–30 studiepoäng på ett läsår.

Det säger Majlen Saarinen, utbildningschef vid Öppna universitetet vid Åbo Akademi. Saarinen leder Öppna universitetets arbete i projektet Alternativa vägar till universitet, eller TRY-projektet som det kallas efter Toinen reitti yliopistoon. Elva universitet deltar i TRY-projektet med målet att utveckla Öpuleder. De kurser man avlagt längs Öpuleden räknas till godo i examen när man väl ansökt och fått studieplatsen.

– De studerande får en uppfattning om studierna och ämnet de siktar in sig på, medan de studerar vid Öppna universitetet. Det är ett bra sätt att prova på och bekanta sig med branschen innan man antas till examensstudier. Öpulederna är en chans också för dem som mognar sent och som inte riktigt hinner satsa i gymnasiet, deras kapacitet kan komma fram under studierna på Öpuleden, säger Saarinen.

De alternativa vägarna till universitetet breddar utbudet också för andra än dem som kommer direkt från andra stadiet. De är ett alternativ också för dem som är i behov av ett mellanår, alternativt inte fick studieplats på första försöket, eller för vuxna som vill utveckla sitt kunnande inom arbetslivet. Det kostar att studera vid Öppna universitet. En del tar betalt per avlagt studiepoäng men vid Öppna universitetet vid Åbo Akademi tar man en terminsavgift på 50 euro. På det här sättet hoppas man snarare uppmuntra till att avlägga många studiepoäng.

TRY-projektet pågår under tiden 1.8.2018–31.12.2020, leds av Jyväskylä universitet och finansieras av Undervisnings- och kulturministeriet.

Läs mera om Öpuleden på: www.abo.fi/opuleden

Text: Mia Henriksson

Trump höjer efterfrågan på bibliotekstjänster

Om det finska biblioteksväsendet, ur ett historiskt perspektiv, inte funnits skulle Finland knappast vara det land det är idag. Biblioteken har under en lång tid höjt vår kunskapsnivå, läskunnighet och informationskompetens.

Vid slutet av 1800- och början av 1900-talet var biblioteken i Finland influerade av den amerikanska biblioteksutvecklingen. 1929 införde man en folkbibliotekslag i Finland som innebar en allmän standardhöjning för biblioteken och tio år senare, alltså 1939, hade man uppnått målet att ha ett kommunalt bibliotek i varje kommun.

Idag är det den amerikanska presidenten och många fler ledare och politiker som leder till att biblioteken, inte bara i Finland utan världen över, har en om möjligt ännu viktigare roll i samhället. I och med populismen och propagandan som följer i till exempel Trumps fotspår har biblioteken som uppgift att höja invånarnas informationskompetens för att kunna se ”alternativa fakta” och falska nyheter för vad de är. Falska och osanna.

Enligt bibliotekslagen från 2017 skall biblioteken främja:

  1. befolkningens likvärdiga möjligheter till bildning och kultur,
  2. tillgången till och användningen av information,
  3. läskulturen och en mångsidig läskunnighet,
  4. möjligheterna till livslångt lärande och utveckling av kompetensen,
  5. ett aktivt medborgarskap, demokrati och yttrandefrihet.

Verksamheten för att uppnå syftet ska bygga på gemenskap, pluralism och kulturell mångfald.*

Biblioteken i Finland, och hela världen, har en viktig roll i vårt samhälle. Heja biblioteken och alla bibliotekarier! Kämpa på!

* https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2016/20161492

Nancy Pettersson,
utbildningsplanerare och lärare på kurser inom ämnet informationsvetenskap, ämnet man läser om man vill bli bibliotekarie

Mera om ämnet informationsvetenskap på: https://www.abo.fi/cll-subject/informationsvetenskap/

En del löser korsord – Marianne studerar vid Öppna universitetet

Viljan att slutföra, kunde beskrivas som Marianne Tanttinens ledstjärna som studerande. I snart 20 år har hon studerat som hobby och när hon väl blev pensionär smällde hon till med att avklara en magisterexamen.

Tanttinen utsågs till Årets vuxenstuderande vid Öppna universitetet vid Åbo Akademi (Öpu) i december 2019. Motiveringen var att hon under flera års tid studerat flitigt, visat en imponerande bredd i sitt ämnesval och dessutom avlagt sina kurser med höga vitsord. Det står också i motiveringen att Marianne uppvisar studieglädje, är nyfiken och ivrig att diskutera, hon är aktiv på kurserna och tar fördomsfritt till sig nya tekniska hjälpmedel.

Marianne Tanttinen

Marianne Tanttinen är född 1946 och bor i Träskända. Det var i början av 2000-talet som hon kom i kontakt med Öpu då hon deltog i kurser i konstvetenskap som var förlagda i Helsingfors.

– Hela livet har jag varit intresserad av konst. När det sedan fanns möjlighet att studera i Helsingfors nappade jag på. Först avklarade jag grundstudierna, sedan ytterligare ämnesstudier småningom.

Flera år senare när Tanttinen blev pensionär kände hon att hon vill slutföra det hon börjat. Hon ville avklara en magisterexamen i konstvetenskap, och det gjorde hon åren 2013–2016.

– Då hade jag redan kommit långt i mina studier via Öpu, och hade också avklarat mitt biämne genusvetenskap. Det krävdes endast lite komplettering av de ämnesstudier i konstvetenskap som jag avklarat vid Öpu, innan jag kunde påbörja de fördjupade studierna som jag sedan avlade som inskriven studerande vid ÅA.

Som ung studerade hon psykologi och hade en kandidatexamen i humanistiska vetenskaper i bagaget. Innan pensioneringen jobbade Tanttinen inom mediebranschen.

Varför ville du ta en examen i konstvetenskap?

– Visst insåg jag att jag yrkesmässigt inte kommer att ha nytta av min examen men på något sätt irriterade det mig att jag aldrig avlagt en magisterexamen utan stannade vid kandidat. Jag ville slutföra det, säger Tanttinen.

Hon tillägger ändå att hon haft nytta av allt hon studerat.

– Allt nytt jag lärt mig har gett mig något, och studierna har alltid varit en givande hobby för mig. En del löser korsord, jag går på Öpukurser, skrattar Tanttinen.

De Öpukurser Tanttinen gick i Helsingfors i början av 2000-talet gav henne vänner för livet. På kursen hittade ett gäng konstintresserade kvinnor varandra och bildade en klubb som fortfarande sammankommer, går på utställningar och åker på resor.

På senare tid har de Öpukurser Tanttinen gått varit digitala kurser, det vill säga studierna har skett över nätet.

– Det är klart att man inte lär känna deltagarna på samma sätt då, men vi för en hel del diskussioner inom ramen för kurserna. Det är både roligt och viktigt att få diskutera med varandra och inte endast läsa och skriva för sig själv. De är väldigt givande diskussioner då alla har så olika bakgrund och erfarenheter, säger Tanttinen.

Även om Tanttinen nu har sin magisterexamen fortsätter hon studera. Just nu tar hon kurser i sociologi och religionsvetenskap.

– Och jag har precis börjat en kurs i ekologisk hållbarhet. Det är ett helt nytt ämnesområde för mig, ett ämne som det talas och skrivs mycket om och jag vill kunna se kritiskt på det som skrivs, säger Tanttinen.

Nu har hon inget mål för vad hon ska studera eller hur mycket. Förra våren gick hon så många kurser samtidigt att hon tyckte att det sociala livet led en aning.

– Jag har faktiskt aldrig lämnat en kurs på hälft, utan slutfört dem jag anmält mig till. Det som är fint med Öppna universitetet vid Åbo Akademi är att man betalar en terminsavgift, många andra ställen tar betalt per studiepoäng. Det är bättre så här, då kan man studera och ta fler kurser an efter, enligt tid och intresse.

Vem skulle du rekommendera Öpustudier åt?

– Alla! Men det passar bra åt min ålderskategori, alltså pensionärer. Jag har lätt att hänga med och känner mig inte gammal och dessutom har jag mera tid nu som pensionär. Jag skulle också rekommendera Öpustudier åt unga som inte genast kommer in dit de vill på universitetet. Via Öpu får man en grund som man sedan kan bygga vidare på.

Text: Mia Henriksson

Jag överlevde natten i mitt eget hem, check

Hemmet är fortfarande en av de farligaste platser att vistas på som kvinna, ändå är kvinnor oftare rädda för att röra sig utanför hemmet då det är mörkt eller sent på dygnet. Samtidigt som män mer sällan är rädda för att röra sig i offentlig miljö, där de är mycket mer utsatta än i hemmet. För andra kan stället där de placerats för sin egen trygghet vara ett otryggt ställe; tillnyktringsceller, barnhem, vårdinstitutioner, skolor.

Terrorism är ett hot mot rikets inre säkerhet. Terrorattacker upprör massorna, skapar stora rubriker och som får oss att gå in på Facebooks krisrespons och checka in ”Jag är i säkerhet”. I Finland dog åren 2010–2018 två personer i brott som klassas som terrorism, sju skadades. Under samma tid har drygt 960 personer avlidit till följd av dödligt våld. Av dessa skedde 68 % i privata bostäder. Kvinnor utsätts för sexualbrott, våld och dödligt våld främst i privata utrymmen. Men vi har inga incheckningar för vardag och hem ”jag är i säkerhet trots att jag är hemma”.

Varför uppfattas vissa former av utsatthet som allvarligare än andra vad gäller resursering och insatser? Vilka följder har rädsla?

Trygghet är ett mångfasetterat begrepp som i hög grad handlar om hur vi upplever den miljö vi befinner oss i. Men det handlar också om antaganden och uppfattningar om fara eller trygghet – uppfattningar som inte nödvändigtvis har grund i faktiska risker att bli utsatt för brott eller hot. Olika befolkningsgrupper uppfattar olika rum och trygghet eller otrygghet på olika sätt. Där de som tillhör normen känner sig trygga, till exempel i vita medelklassområden, kan kvinnor som bär hijab känna sig otryggare och vara mer utsatta än på andra platser.

Samhället har ett ansvar att skapa trygghet och att planera den offentliga miljön, skolor, arbetsplatser och så vidare, så att de är trygga för oss alla. Problemet är att vi utgår från vissa normer då trygghet definieras. Detta upprepas då de trygghetsfrämjande åtgärderna planeras. Ofta är normbrytande gruppers otrygghet och utsatthet inte med i kalkylen, eller tas inte på allvar. När antalet väktare ökas, känner sig den som hör till normen tryggare. För dem som har erfarenheter av etnisk profilering är inte fler väktare nödvändigtvis en insats som ökar känslan av trygghet.

”Trygghetens rum ur ett feministiskt perspektiv” är en kurs där man genom att tillämpa normmedvetna och intersektionella perspektiv på trygghet, kan synliggöra olika perspektiv på trygghet och trygghetsfrämjande åtgärder. Under kursen läggs därför särskild tonvikt vid olika praktiker som främjar trygghet även för normbrytande befolkningsgrupper. Man tittar bland annat närmare på diskurser kring genusneutrala toaletter, trygghet på institutioner och i arbetslivet.

Samhället som ska vidta åtgärder för att skapa tryggare rum, består både av oss alla som privatpersoner men även i olika professionella roller. Kursen riktar sig både till dem som jobbar på offentliga institutioner, som är arbetsgivare, rektorer, poliser, lärare, vårdare, samt studerande med ett intresse för trygghet, likabehandling och social rättvisa. Vi kan skapa tryggare rum tillsammans!

 

Mia Henriksson
Kommunikatör

Texten baserar sig på samtal med kriminolog Maria Normann, som är en av lärarna på den tvärvetenskapliga kursen ”Trygghetens rum ur ett feministiskt perspektiv”. Kursen ordnas av Öppna universitetet, sista anmälningsdag är 9.3 (dagen efter kvinnodagen). Mera info: https://www.abo.fi/opu-amnen/genusvetenskap/