Etikettarkiv: öppna universitetet

Kursen Akademiska studiefärdigheter lär ut tips och trix för smidigare studier

Dekorativ bld på en person som tar del av en distansföreläsning via sin laptop.

 

Hur gör man egentligen när man studerar vid ett universitet? Det ger kursen Akademiska studiefärdigheter svar på. Kursen ordnas för alla examensstuderande vid Åbo Akademi och nu för andra gången också för dem som studerar vid Öppna universitetet (Öpu).

Planerare Nancy Pettersson rekommenderar kursen för alla Öpustuderande.

– På kursen lär man sig tips och trix som sedan gör studierna lättare och smidigare. Universitetet erbjuder en hel del resurser som är bra att känna till så att man kan utnyttja dem till fullo. Det här är en kurs man i första hand gör för sitt eget bästa, fast den också ger fem studiepoäng, säger Pettersson.

Kursen är indelad i fyra moduler: Orientering i studiemiljö och akademiska studier, studieteknik, studieplanering och uppföljning av studierna, samt informationskompetens.

Inledningsvis lär man sig om den studerandes rättigheter och skyldigheter, hur Åbo Akademi och Öppna universitetet fungerar och vem man kan vända sig till i vilka frågor.

– Vi diskuterar också etik, fusk och plagiat och reflekterar kring vad akademiska studier innebär, i motsats till studier på andra stadiet.

I modul två och tre handlar det om självledarskap och studieteknik – hur man lägger upp sina studier och planerar sin tid för att avklara kurserna i den takt och ordning man tänkt sig. Öpustudierna genomförs ofta på distans, vilket innebär att den studerande själv bär ett stort ansvar för sina studier. Karriärplanering ingår också, inte minst som en motivationshöjande faktor. Varför studerar jag och vilken nytta kommer jag att ha av mina studier?

– Det är också viktigt att sätta i system hur man följer upp sina planer och genom kursutvärderingar bidrar till att utveckla undervisningen och utbildningen, säger Pettersson.

Den fjärde modulen, informationskompetens, ger redskap för att hitta vetenskaplig information och kurslitteratur. Hur hittar man i bibliotekens databaser, hur fjärrlånar man tryckt material och vilka elektroniska källor har man tillgång till via Åbo Akademis bibliotek och vetenskapliga biblioteket Tritonia? Källkritik är också viktigt att lära sig för att veta vilket material som kan anses vara vetenskapligt i dagens oändliga informationsflöde.

– Biblioteken i Åbo och Vasa fungerar lite olika, så kursens uppgifter i informationskompetens anpassas enligt deltagaren så att man helt konkret får prova på att söka information vid det bibliotek man framöver kommer att använda mest.

Kursen Akademiska studiefärdigheter examineras genom mindre uppgifter och egna reflektioner, som görs efter hand. Kursen inleds 21.9, den går på distans och går bra att utföra vid sidan av andra kurser.

Kursen är också bra för den som vill prova på om akademiska studier alls är någonting man vill göra.

– Betyget var gott i fjolårets kursutvärdering. En deltagare önskade att hon hade gått kursen för länge sedan, när hon började studera, en annan tyckte det var väldigt bra med en uppdatering, eftersom det var så länge sedan senaste studier. Kursen är också bra för den som vill prova på om akademiska studier alls är någonting man vill göra.

Öpustuderande anmäler sig till Akademiska studiefärdigheter via Öpus anmälningsdatabas som finns bakom länken https://www.abo.fi/opu-anmalan/

Samma kurs ordnas igen på vårterminen med start 1.2. Läs mera om kursen, tider och anmälan på adressen: https://www.abo.fi/opu-amnen/gemensamma-studier/.

 

Text: Mia Henriksson, bild: Bigstock

Personalpresentation: Majlen Saarinen

Jag heter Majlen Saarinen och jobbar som utbildningschef. Öppna universitetet är en fantastisk uppfinning och vår verksamheten är inkluderande och jämlik eftersom vem som helst kan gå på våra kurser, oavsett bakgrund och erfarenhet. Vi erbjuder alltfler nätkurser för att öka tillgängligheten och flexibiliteten i studierna. Öpu är till för alla!

Vi har på öppna universitetet ett brett nätverk av samarbetsparter i Svenskfinland. Vi har gott samarbete med lärare och ämnesansvariga på fakulteterna vid Åbo Akademi, utan alla dessa duktiga människor skulle vi inte ha någon verksamhet.  Våra studerande är en heterogen grupp, från gymnasiestuderande till pensionärer. Däremellan ryms alla de som i olika skeden av arbetskarriären vill komplettera sin kompetens.

Det bästa sättet att utveckla samhället är med hjälp av kunskap. Utbildning och bildning är alltid rätt!  Under många år har jag inte själv haft tid att gå på kurs, men nu läser jag spanska och det är fantastiskt roligt att lära sig något nytt.

Just nu längtar jag tillbaka till mitt arbetsrum med utsikt mot domkyrkan. Då vi nu jobbar på distans och ser människor mest via skärmen så är det viktigt att få ombyte och avkoppling på annat sätt. Jag njuter av trädgård och natur och följer med vårens framsteg aktivare och ännu mera förväntansfullt än andra år.

#kontinuerligtlärande
#entuggakunskap
#öppnauniversitetet

Vad kan en sjuåring lära oss vuxna om stresshantering?

”Det som är bra just nu är att vi kör så mycket mindre bil. Se på luften” säger Ella, 7 år. Hon når den springande punkten i nuläget mycket snabbt.

På en vecka i mars förändrades hela världen. Våra tidtabeller skrevs om. Känslan av trygghet fick sig en törn. Hela samhället tvingades att förhålla sig till att det som var igår, inte är idag. Flera av oss har förlorat sina jobb, uppdrag och resultatmål för i  år. Andra tvingas pressa sig till utmattningens gräns med arbetstimmar som inte är mänskliga, hälsosamma eller självvalda. Några är totalt skilda från sin familj eller ensamma utan någon att bolla dagliga tankar med.

Ella, 7år, kan knappast oroa sig för risken att insjukna eller den ekonomiska krisen, fenomenen är så  abstrakta, men hon besitter en förmåga som är så viktig just nu. Vi har alla olika sätt att stå ut med att inte veta hur och när coronakrisen kommer att ta slut. Många av oss hanterar ovissa lägen med en törst efter information. Det handlar om statistik, drabbade, en jämförelse av regeringsförfaranden och nationella strategier i krisläge.

På sociala medier har bildspel som uppmanar oss till ett positivt informationsflöde och tänkande retat en del, eftersom vi sitter mitt inne i en kris utan att veta när den kommer att ta slut. Ändå finns det något så värdefullt i den positiva psykologin som hanteringssätt, som vi kan dra nytta av just nu. Att förstärka sina stresshanteringsverktyg med hjälp av positiv psykologi handlar inte om att tänka positivt och förneka negativa realiteter. Däremot handlar det om att uppleva nuet, att vi i ett meningsfullt liv också i en kris strävar efter ett eudamoniskt handlande, det vill säga att vi inte strävar endast efter att klara oss på ett personligt plan utan också ser till andra. Vi människor blir i själva verket ofta  lyckligare och mer handlingskraftiga då vi drar vårt strå till stacken, oavsett hur liten gest det kan gälla. Vi är tillsammans i den här situationen och försöker vårt bästa. Det finns  Facebookgrupper för nuläget, där människor organiserar och kör ut mat och medicin till behövande. Att självuppoffrande hjälpa andra ingår i vårdandet av våra sjuka och gamla. Denna strävan finns hos varje person som väljer att stanna hemma för att minimera spridningen av coronaviruset.

Det bästa med idag är enligt Ella, 7 år, att hon får baka bullar tillsammans med mamma hemma och att hennes kanin ska få ungar vilken dag som helst. Hon käkar bulle tills hon får lite ont i magen, men ler som ett solsken för den första ungen ska heta Pelle. En som heter så måste ju överleva, säger hon.

 

Det här kan du göra för att i nuläget stärka din psykiska hälsa

  • Försök att minska frossande i information kring coronasituationen, om du märker att det gör dig ångestfylld. Särskilt grafiskt bildmaterial kan vara bra att undvika.
  • Ifall du har förlorat ditt jobb eller är permitterad kan det vara bra att upprätthålla rutiner. Koncentrera dig tillsammans med dina närmaste på sådant tidsfördriv som ger dig känslan av att du känner igen dig, eller gå ut i friska luften. Följ ändå rådande anvisningar vad gäller att undvika social kontakt.
  • Ifall du jobbar på distans kan det vara bra att öka den kognitiva ergonomin så att inte varje samtal, e-post eller teams-avisering avbryter din tanke. Våra hjärnor är inte gjorda för ständiga avbrott.
  • Ifall det inte går att rå på avbrott, hemskola, inlärning av ett berg av nya IT-program, så kan den bästa lösningen vara att du tar en paus utan krav, var snäll med sig själv och påminn dig om att detta inte kommer att vara för evigt.

Anna Toivonen
Utbildningsplanerare i psykologi vid Öppna universitetet
Legitimerad psykolog

Jag överlevde natten i mitt eget hem, check

Hemmet är fortfarande en av de farligaste platser att vistas på som kvinna, ändå är kvinnor oftare rädda för att röra sig utanför hemmet då det är mörkt eller sent på dygnet. Samtidigt som män mer sällan är rädda för att röra sig i offentlig miljö, där de är mycket mer utsatta än i hemmet. För andra kan stället där de placerats för sin egen trygghet vara ett otryggt ställe; tillnyktringsceller, barnhem, vårdinstitutioner, skolor.

Terrorism är ett hot mot rikets inre säkerhet. Terrorattacker upprör massorna, skapar stora rubriker och som får oss att gå in på Facebooks krisrespons och checka in ”Jag är i säkerhet”. I Finland dog åren 2010–2018 två personer i brott som klassas som terrorism, sju skadades. Under samma tid har drygt 960 personer avlidit till följd av dödligt våld. Av dessa skedde 68 % i privata bostäder. Kvinnor utsätts för sexualbrott, våld och dödligt våld främst i privata utrymmen. Men vi har inga incheckningar för vardag och hem ”jag är i säkerhet trots att jag är hemma”.

Varför uppfattas vissa former av utsatthet som allvarligare än andra vad gäller resursering och insatser? Vilka följder har rädsla?

Trygghet är ett mångfasetterat begrepp som i hög grad handlar om hur vi upplever den miljö vi befinner oss i. Men det handlar också om antaganden och uppfattningar om fara eller trygghet – uppfattningar som inte nödvändigtvis har grund i faktiska risker att bli utsatt för brott eller hot. Olika befolkningsgrupper uppfattar olika rum och trygghet eller otrygghet på olika sätt. Där de som tillhör normen känner sig trygga, till exempel i vita medelklassområden, kan kvinnor som bär hijab känna sig otryggare och vara mer utsatta än på andra platser.

Samhället har ett ansvar att skapa trygghet och att planera den offentliga miljön, skolor, arbetsplatser och så vidare, så att de är trygga för oss alla. Problemet är att vi utgår från vissa normer då trygghet definieras. Detta upprepas då de trygghetsfrämjande åtgärderna planeras. Ofta är normbrytande gruppers otrygghet och utsatthet inte med i kalkylen, eller tas inte på allvar. När antalet väktare ökas, känner sig den som hör till normen tryggare. För dem som har erfarenheter av etnisk profilering är inte fler väktare nödvändigtvis en insats som ökar känslan av trygghet.

”Trygghetens rum ur ett feministiskt perspektiv” är en kurs där man genom att tillämpa normmedvetna och intersektionella perspektiv på trygghet, kan synliggöra olika perspektiv på trygghet och trygghetsfrämjande åtgärder. Under kursen läggs därför särskild tonvikt vid olika praktiker som främjar trygghet även för normbrytande befolkningsgrupper. Man tittar bland annat närmare på diskurser kring genusneutrala toaletter, trygghet på institutioner och i arbetslivet.

Samhället som ska vidta åtgärder för att skapa tryggare rum, består både av oss alla som privatpersoner men även i olika professionella roller. Kursen riktar sig både till dem som jobbar på offentliga institutioner, som är arbetsgivare, rektorer, poliser, lärare, vårdare, samt studerande med ett intresse för trygghet, likabehandling och social rättvisa. Vi kan skapa tryggare rum tillsammans!

 

Mia Henriksson
Kommunikatör

Texten baserar sig på samtal med kriminolog Maria Normann, som är en av lärarna på den tvärvetenskapliga kursen ”Trygghetens rum ur ett feministiskt perspektiv”. Kursen ordnas av Öppna universitetet, sista anmälningsdag är 9.3 (dagen efter kvinnodagen). Mera info: https://www.abo.fi/opu-amnen/genusvetenskap/

Den lilla hembygdsföreningens personuppgifter på en digital inre marknad

Att vara föreningsaktiv betyder ofta att du får ta hand om evenemang av olika slag. Ett typexempel är att du har aktiverat dig i styrelsen och har ansvar för föreningens utflykter. På förra mötet fick du med anmälningslistan till medlemskryssningen i pappersform. När du ska boka resan, tar du listan fram på köksbordet och läser att Kalle är allergisk för nötter och Kajsa behöver en assistent med sig, p.g.a. sin sjukdom. När du rotar i dina arkiv, hittar du fler listor från tidigare år med allehanda uppgifter om deltagarna. Känslan att ha alla listorna där hemma börjar kännas obekväm, du frågar dig om det ens är lagligt?

Inom EU ses skyddet av personuppgifter som en grundrättighet. Unionen har därutöver tilldelats befogenheter att konkretisera skyddet genom EU-lagstiftning. För ett par år sedan trädde EU:s allmänna dataskyddsförordning i kraft. I folkmun tog man snabbt i bruk förordningens engelskspråkiga förkortning GDPR.

För att vara EU-lagstiftning, så fick reglerna om hantering av personuppgifter häpnadsvärt mycket publicitet i medierna och det skrevs om vad förordningen för med sig – främst då det gäller förbud och sanktioner. Den digra rapporteringen om innehållet och följderna var befogad. En EU-förordning är i sig allmänt gällande och direkt tillämplig. GDPR har därutöver ett väldigt brett tillämpningsområde, då hanteringen av personuppgifter blir en automatisk följd av ett flertal handlingar. Exempelvis kan en förening inte boka en kryssning för en grupp, utan att samla in och behandla personuppgifter.

GDPR blev synonym för att EU nu stramar åt lagstiftningen så till den grad att det är närmast omöjligt att ens ordna föreningens årliga bussresa och samla in namnen på deltagarna.

Men vad ledde GDPR till? Säkerligen en hel del diskussioner och ny praxis i föreningar, men också allmän uppgivenhet hos många föreningsaktiva. GDPR blev synonym för att EU nu stramar åt lagstiftningen så till den grad att det är närmast omöjligt att ens ordna föreningens årliga bussresa och samla in namnen på deltagarna. Men då man funderar på saken på ett mer allmänt plan så kommer man inte långt, ifall man bara utgår från upplägget tillåtet-förbjudet.

GDPR bygger på att personuppgifter måste kunna röra sig fritt på hela unionens område och ställer upp regler med vilka förutsättningar detta bör fungera, så att skyddet av personuppgifter kan garanteras. För numera är personuppgifter av ekonomisk betydelse, då de är integrerade i ett flertal digitala system. Därför är det följaktligen logiskt att ägaren (privatpersonen själv) bestämmer till vem man överlåter dessa uppgifter och för vilka ändamål, men vissa förbehåll till specifikt avgränsade offentliga intressen.

Samtidigt då du skrapar sig i huvudet över vad du ska göra med medlemskryssningens deltagarlistor, är du nöjd över att den tyska näthandeln levererar ett par jeans till hemdörren inom 36 timmar.  Du har kanske kryssat för att dina uppgifter kan sparas hos leverantören, så att nästa beställning går ännu snabbare. Givetvis har du då ett intresse i att dina personuppgifter behandlas korrekt och är nöjd över att det finns tvingande lagstiftning som tyglar användningen av dina uppgifter.

Vill du lära dig mera?

Vill du lära dig hur man ska ta an regelverk som GDPR ska du ta Öpukurs i rättsvetenskap, i stället för att leta efter tipslistor som kan ge uttömmande svar på vad som är tillåtet och vad som är förbjudet.

Studier i rättsvetenskap bygger metodiskt på en s.k. hermeneutisk cirkel. Du har en viss förståelse i grunden då du tar dig an en fråga (som t.ex. behandling av personuppgifter i en förening). När du fördjupar din kunskap om det faktiska läget och rättsläget ökar din kunskap (t.ex. hur definierar GDPR personuppgifter och vilken typ av uppgifter har du i handen då du kommer hem från ett styrelsemöte).

Efter en del läsning och analys märker du att pusselbitarna faller på sin plats och kan utnyttja din kunskap i din förening, i avtalsförhandlingar, i myndighetsärenden, i vårdnadstvister, eller helt enkelt som god allmänbildning som hjälper dig att ställa frågor på ett sätt som kan ge goda svar. Vill du gå hela vägen så kan du söka in till Åbo Akademi och studera rättsvetenskap.

Emil Oljemark, 
Utbildningsplanerare i rättsvetenskap vid Öppna universitetet

Ämnet rättsvetenskap har en egen sida på Öpus webbplats, följ med den för kursutbudet.

Varför har Öpu ett äpple i sin logo?

I början av 90-talet skapade Agnes Lönngren den första äppellogon till dåvarande Fortbildningscentralen. Symboliken var naturligtvis ”kunskapens frukt”. Snart kom äpplet ändå att främst användas av Öppna högskolan. Den första katalog som hittades i arkivet är från 1994-95. Fr.o.m. 1995 har alla universitet i Finland använt brandet Öppna universitetet.

Under åren har Peter Siegfrids på ÅA:s kommunikationsenhet modifierat äpplet i olika varianter.

Andra symboliska element som vi använt är stolar ”vi har en ledig plats just för dig – Öppna universitetet är öppet för alla” och kompasser ”hitta rätt kurs”.

Nu efter närmare 30 år erbjuder vi er blogginlägg som ”äppeltuggor” = smakbitar av vad öppna universitetet erbjuder. #entuggakunskap #öppnauniversitetet #kontinuerligtlärande

Christel Söderholm
Marknadsföringskoordinator
abo.fi/opu

Praktiska tips för en hållbarare vardag

Det lönar sig att syna sina vardagliga vanor i sömmarna och inte vara rädd att pröva nya saker ifall du vill lätta dina spår här på jorden. Det troliga är, att du hittar sätt att göra saker på som förutom att de är hållbarare, även sparar pengar och är bra för din hälsa!

  • Bege dig fördomsfritt ut på upptäcktsfärd bland vegetariska recept. Maträtter som är vegetariska från början (t.ex. många indiska rätter) är enkla att hålla köttfria, goda och billiga!
  • Klädindustrin är en storbov enligt alla hållbarhetsparametrar. Testa loppis-shopping eller ha en tjejkväll med klädbyte! Du kan fynda äldre kläder som är av bättre kvalitet än snabbmodet, och dessutom sätter du ihop din egna personliga stil.
  • Fundera över vilka tvättmedel du egentligen behöver. Vid nästa städning – se hur långt du kommer med bara varmt vatten, sätt kanske till lite diskmedel eller såpa om det behövs. Ättika och matsoda är gamla beprövade medel som fungerar på en hel del smuts.
  • Ditt avfall. Försök minska på uppkomsten av det, och använd dig sedan av de möjligheter som ges till sortering. Speciellt om du betalar för tömningen av ett kärl på gården blir detta en ekonomiskt lönsam affär. Har du dessutom en rabatt eller köksträdgård ger kompostering av köksavfall fin jordförbättring!
  • DIY! Även om du inte ser dig som en speciellt händig eller pysslig människa – pröva på att bygga, reparera, sticka, sy, odla, koka sylt, vadsomhelst istället för att gå till butiken och köpa nytt. Du kan hitta en ny passion eller hobby samtidigt som du känner tillfredsställelsen i att ha åstadkommit något själv.

Vi kan alla börja med små, enkla steg – sen när du vill lära dig mera erbjuder Öppna universitetet kurser i hållbarhet. Kurserna erbjuder den teoretiska grunden men uppmuntrar också till en personlig förändring i vardagen. Mera om kursutbudet på: https://www.abo.fi/opu-amnen/hallbar-utveckling/

Johanna Fredenberg, 
Utbildningsplanerare vid Öppna universitetet

Förresten, Öppna universitetet deltar i EDUCA-mässan på veckoslutet, 24–25.1.2020! Oss kan du träffa i CLL:s monter 6r38 i svenska Hörnan, där temat är hållbart lärande. Vi informerar bland annat om Öpuleden, en alternativ väg till universitetet. Hörnans program: https://www.fsl.fi/pa-gang/educa-2020/program

Utbildningschef Majlen Saarinen premierad

Majlen Saarinen, Mikko Hupa och Mika Wulff

Åbo Akademis rektor Mikko Hupa bjöd traditionsenligt personalen på julkaffe och ÅA100-tårta 19.12.

Under tillställningen delade rektor och personalchef Mika Wulff ut Åbo Akademis tjänsteutmärkelsetecken i silver såsom erkänsla för 30 års tjänstgöring vid Akademin till Öppna universitetets utbildningschef Majlen Saarinen. Vi gratulerar!

Bilder: Katarina Drugg

Årets ÖPU-lärare: Utan ÖPU-kurserna skulle jag inte vara universitetslärare

Ann-Sofie Smeds-Nylund

Det känns som en stor ära att bli utnämnd till årets ÖPU-lärare 2018. Tack för det! Det är utmanande att erbjuda meningsfulla möjligheter till lärande för vuxna människor som satsar sin fritid på studier. De vuxna har vardagserfarenheter att dela med andra och att sträva efter att ta dem till vara är intressant – erfarenheterna berikar det mera teoretiska innehållet i pedagogikstudierna. Under föreläsningarna kan man i bästa fall tillsammans klargöra iakttagelser från studerandes liv utanför akademin, ge iakttagelserna ny struktur och fördjupa förståelsen för dem.

Alla har nytta av pedagogik

Alla vuxna människor har erfarenhet av skola och utbildning i någon form. De kurser jag håller berör olika aspekter av pedagogik och pedagogiskt ledarskap och under kurserna händer det ofta att vi konstaterar att alla människor borde studera pedagogik – för att bättre kunna ta emot nyanställda på jobbet, för att bättre kunna hjälpa sina barn med deras skolarbete eller för att delta i den offentliga debatten om utbildning i ett samhällsperspektiv.

Livslångt lärande

Det öppna universitetets kurser förändrar människors liv – själv skulle jag inte idag vara universitetslärare inom allmän- och vuxenpedagogik i Vasa om inte ÖPU-kurser hade erbjudits i Sydösterbotten via folkhögskolorna och via medborgar- och arbetarinstituten på 1990-talet. Lättillgängliga kurser i regionerna är viktiga, därför utarbetar jag just nu två flerformskurser inom de allmänpedagogiska grundstudierna inom ramen för ÖPU. Jag tror på lärande tillsammans med andra, på reflektion och gemensam fördjupning av det man upplever och läser – hur det lyckas på distans återstår att se!

Ann-Sofie Smeds-Nylund

De övriga utnämnda lärarnas blogginlägg

2017 Håkan Hembergs blogginlägg

2016 Anna Forsman: Årets ÖPU-lärare

2015  Johanna Wassholm och Anna Sundelin: Vad lär oss sköldpaddssoppan om samhället?

2014  Rita Nordström-Lytz: Till folkbildningens lov – eller ode till ÖPU