Av Björn Vikström, professor i systematisk teologi

All teologi är kontextuell. Vare sig vi är medvetna om det eller inte färgas våra tolkningar och våra val av forskningsfrågor eller teman för föreläsningar av den verklighet som vi lever i.

Det här är en begränsning på både gott och ont. Att relatera undervisning och forskning till vår akademiska, kulturella och samhälleliga situation ger relevans och aktualitet åt det teologiska arbetet. I andra vågskålen ligger risken för inåtvärmande självtillräcklighet, som aktivt måste motarbetas.

Systematisk teologi vid ÅA inbegriper officiellt dogmatik, religionsfilosofi och teologisk etik, men även patristik och livsåskådningsforskning spelar en viktig roll inom ämnet. Det här innebär att såväl kursutbudet som forskargemenskapen täcker en mångfald av existentiella teman, religiösa föreställningar och handlingar, etiska övervägningar, undersökningar av livsåskådningar med mera.

Materialet, metoderna och frågeställningarna anknyter till de andra teologiska disciplinerna men också t.ex. till filosofi, religionsvetenskap, litteratur- och konstvetenskap, samhällsvetenskap, miljöbiologi och psykologi. Ämnet systematisk teologi har under åren deltagit i olika tvärvetenskapliga projekt med discipliner som mänskliga rättigheter, miljöbiologi och offentlig förvaltning. Inom forskningen av vaccinationsattityder har vi för tillfället ett nära samarbete med psykologin. De här projekten är bra exempel på hur den teologiska forskningen kan visa sig vara både kontextuell och relevant. Jag vill utmana mig själv och andra systematiker att skapa nya fruktbara och gränsöverskridande samarbetsformer inom Åbo Akademi och internationellt.

Vem är vi inom ämnet? Tre lärare, för tillfället ungefär 6 studerande som skriver eller planerar för sina magisteravhandlingar, och ett forskarseminarium bestående av 14-16 doktorander och äldre forskare. Under förra året disputerade fyra inom systematisk teologi, och beroende på hur slutspurten förlöper kan vi förvänta oss nästan lika många under detta år. Den breda floran av forskningsintressen framgår av ämnets hemsida.

En sådan kreativ och bred forskargemenskap förutsätter att vi handledare är beredda att gå utanför vårt bekvämlighetsområde, läsa in oss på nya teman, men också lyckas etablera samarbete med sakkunniga inom andra universitet  och andra discipliner. Teologin vid ÅA har av gammalt starka band i synnerhet till det övriga Norden – men också till universitet i Tyskland och på andra håll. Möjligheten för våra doktorander och lärare att delta i internationella forskarskolor och nätverk är livsviktigt för en liten enhet. Minst lika viktigt för oss är att odla och stärka samarbetet med teologerna i Helsingfors och Joensuu.

Pandemirestriktionerna har paradoxalt nog underlättat möjligheten att i forskarseminarierna engagera sakkunniga från andra länder. Det är betydligt lättare att be personer medverka en timme över nätet, än resa till Åbo. Även för seminariedeltagare som kommer från olika håll i landet och övriga Norden har deltagandet underlättats.  Det ”nya normala” efter pandemin tror jag kommer att innebära att vi fortsätter med dessa distansseminarier, som komplement till forskarseminarier på plats i Åbo.

Mina egna forskningsintressen har under de senaste åren gått från boken om gästfrihetens teologi till undersökningar av relationerna mellan populism, nationalism och religion. För tillfället håller jag tillsammans med kolleger på med två olika artiklar om minoritetsteologi. Det här är ett tema med stor nationell och internationell aktualitet, och som dessutom knyter an till ett av Åbo Akademis profileringsområden. Här ser jag igen ett sätt på vilket den systematiska teologin kan kontextualiseras både i vår akademiska och vår samhälleliga kontext.