Att ge och ta emot feedback

Den ena av Åbo Akademis två toppenheter inom utbildning, Handelshögskolan, arrangerade 21.10.2011 en konferens om feedback.
Flera av presentationerna bandades och görs också tillgängliga på webben, se här.

Bild: Babben Schauman hälsar konferensdeltagarna välkomna

Barbro Schauman, projektledare för Hankens toppenhetsprojekt, presenterade vilka aktiviteter Hanken har påbörjar och planerar göra inom ramen för toppenhetsprojektet.

Åbo Akademis rektor Jorma Mattinen inledde med en allmän reflektion om vikten av feedback, vilket gäller också kolleger emellan. Rektor önskade en systematisk studentrespons, dvs. han vill kunna visa på att ÅA kvalitetssäkrar utbildningen. Sedan steg han ur rektorsskorna och påpekade att det för studenterna är mycket viktigt att de också får veta vad som läraren gör och gjort för att beakta deras och tidigare studenters feedback för att på riktigt förändra undervisningen.

Följande presentatörer på seminariet var akademilektor Mira Karrasch och professor Pekka Santtila från Institutionen för psykologi och logopedi, den andra toppenheten inom utbildning.

Mira påpekade vikten av motivation för lärande – och också hur viktigt det är att läraren är intresserad och motiverad av sitt undervisningsarbete. Studier visar att lärarens kunskap & kompetens, entusiasm, förmåga att strukturera, presentationsförmåga, sociala förmågor och tillgänglighet har mycket stor betydelse för hurudan feedback studerandena ger. Studier visar också att det är en kombination av flera faktorer som påverkar hur studenterna upplever utbildningens kvalitet. ”Neither the `stand-up comic’ with no content expertise nor the `cold-fish expert’ with only content expertise receives the highest ratings consistently” (Braskamp and Ory, 1994, p. 180).

Mira försvarade numerisk kursutvärdering med att det gör utvärderingar jämförbara, men påpekade att studenterna också bör ha möjlighet att skriva öppna svar.

Ole Karlsson, kvalitetskoordinator, tog fasta på det som Mira berättade om studier som visar att det omdöme en lärare får i början är svår att ändra på. Dvs. det skulle vara viktigt att en ny lärare kunde få en mentor, med vilken han/hon kan diskutera sin undervisning, så att inte ev. negativ feedback i början av karriären lyckas demotivera läraren. Pekka Santtila berättade att IPL, som länge utvärderat alla kurser, har upplevt problem med anonym feedback, dvs. hur mycket skada osaklig och aggressiv feedback kan ge orsaka. Negativ kritik ska naturligtvis få ges, men utbildningen är ett samarbete mellan studenter och lärare, så kritiken bör framföras på ett konstruktivt sätt.

Pekka Santtila presenterade de system för feedback som finns på IPL, dvs. kursfeedback, handledningsfeedback och alumnifeedback (samlas in dels av Arbetsforum, dels av IPL). Feedbacken behandlas på institutionsrådet och på ett feedbackseminarium och beaktas i undervisngsplaneringen. Prefekten har som uppgift att diskutera de kurser som fått negativ feedback med läraren – detta är dock inte alls en lätt uppgift.

Det som IPL inte har är praktik- och intressentfeedback, vilka ska utvecklas i samband med toppenhetsprojektet. I utbildningen borde också integreras olika typer av allmänfärdigheter (t.ex. köns- och minoritetsfrågor) – om det inte ordnas särskilda kurser om allmänfärdigheter så är det extra viktigt att genom studentfeedback få fram ifall olika allmänfärdigheter lärs ut i utbildningens egna kurser. En annan sak som ska utvecklas inom IPL:s toppenhetsprojekt är att se hur man kan utvärdera att lärandemålen uppfylls både i enskilda kurser och i examen.

På eftermiddagen fortsatte konferensen med presentationer i mindre grupper. Nina Kivinen, universitetslärare i företagets organisation och ledning, talade om graduhandledning. Feedback på handledningen får handledarna av lärarkollegiet – Nina upplever det som mycket bra att graduhandledningen diskuterar vid ämnet, kollegerna är ett bra bollplank. Konkret feedback av studenterna får handledaren ofta först då studenterna redan blivit utexaminerade. Den feedback Nina fått för graduhandledningen är mestadels bara positiv – det har fått henne att fundera om det är så att studenterna vid små ämnen helt enkelt inte vågar ge negativ feedback på handledningen under processens gång? Hon vill inte direkt heller formalisera utvärderingen, men skulle önska mer direkt feedback.

Anna-Maria Huldén från Suomen ekonomit – Finlands ekonomer presenterade Sefes undersökning om ekonomutbildningen – Hanken konstaterade att det är mycket bra att ha tillgång en sådan här nationell utvärdering, som görs med alla ekonomutbildningar och är jämförbar över år. Hanken får också tillgång till hela utvärderingsmaterialet som kommit in av HHÅA-studenterna, där de fria kommenterarna ger mycket information om hur ekonomutbildningen fungerar.

Lars Losvik, pedagog och inspiratör, avslutade seminariet med att bara ÅA som organisation och dess lärare gör sitt yttersta för att erbjuda så bra utbildning som möjligt (utvärderar och förbättrar existerande system, vågar slänga ut gammalt och i stället ta in nytt), så är det också upp till studenterna att ta ansvar för sina studier.