Kategoriarkiv: Okategoriserade

Det finns flera vägar till universitetet – reform gör antagningsprocessen lättare

entuggakunskap, Okategoriserade, vägledning, , , ,

Den tunga ansökningsprocessen ska göras lättare, det är målet då antagningen till högskolorna ändrar våren 2020. En av de stora förändringarna är att en större del av de sökande antas på basis av betyg. Den direkta betygsantagningen är vad som hittills främst diskuterats i offentligheten men reformen ger fler alternativ än så. Framöver kommer man att kunna söka till högskolor och universitet också via allmänna urvalsprov och via Öppna universitetsstudier. Reformen har genomförts stegvis, så egentligen finns dessa möjligheter redan nu, men ska vara etablerade fullt ut i vår.

De allmänna urvalsproven förutsätter högskolebehörighet, vilket innebär att man utöver betyg från gymnasiet kan delta i provet på basis av en yrkesexamen. Hur urvalsproven ser ut varierar från ämne till ämne och högskola till högskola. Till exempel ekonomiutbildningarna har gemensamma, nationella urvalsprov, som infördes redan 2018. Vid Åbo Akademi har ungefär hälften av utbildningarna urvalsprov som inte är nationella. För de utbildningarna ordas ett gemensamt urvalsprov som mäter allmänna färdigheter. Tanken är att testa allmänna förutsättningar för högskolestudier, snarare än ämneskunskap. Dessutom har vissa ämnen vid Åbo Akademi, till exempel psykologin och logopedin, ett eget urvalsprov.

opuleden

Ytterligare en väg till högskoleexamen är de alternativa vägarna till universitetet, en modell som i sig inte heller är ny men som i och med antagningsreformen struktureras nationellt och får mera tyngd. Dessa vägar går via Öppna universiteten och vid Åbo Akademi kallar men dem Öpuleder. Öpulederna innebär att man avlägger studier vid Öppna universitetet och med dem som grund sedan ansöker om en studieplats.

– Redan tidigare har man kunnat söka in på det här sättet via Öppna universitet men det har krävt två–tre års studier för att få en studieplats. Nu minskas omfattningen så att man kan få en studieplats efter att ha avlagt 15–30 studiepoäng på ett läsår.

Det säger Majlen Saarinen, utbildningschef vid Öppna universitetet vid Åbo Akademi. Saarinen leder Öppna universitetets arbete i projektet Alternativa vägar till universitet, eller TRY-projektet som det kallas efter Toinen reitti yliopistoon. Elva universitet deltar i TRY-projektet med målet att utveckla Öpuleder. De kurser man avlagt längs Öpuleden räknas till godo i examen när man väl ansökt och fått studieplatsen.

– De studerande får en uppfattning om studierna och ämnet de siktar in sig på, medan de studerar vid Öppna universitetet. Det är ett bra sätt att prova på och bekanta sig med branschen innan man antas till examensstudier. Öpulederna är en chans också för dem som mognar sent och som inte riktigt hinner satsa i gymnasiet, deras kapacitet kan komma fram under studierna på Öpuleden, säger Saarinen.

De alternativa vägarna till universitetet breddar utbudet också för andra än dem som kommer direkt från andra stadiet. De är ett alternativ också för dem som är i behov av ett mellanår, alternativt inte fick studieplats på första försöket, eller för vuxna som vill utveckla sitt kunnande inom arbetslivet. Det kostar att studera vid Öppna universitet. En del tar betalt per avlagt studiepoäng men vid Öppna universitetet vid Åbo Akademi tar man en terminsavgift på 50 euro. På det här sättet hoppas man snarare uppmuntra till att avlägga många studiepoäng.

TRY-projektet pågår under tiden 1.8.2018–31.12.2020, leds av Jyväskylä universitet och finansieras av Undervisnings- och kulturministeriet.

Läs mera om Öpuleden på: www.abo.fi/opuleden

Text: Mia Henriksson

En del löser korsord – Marianne studerar vid Öppna universitetet

entuggakunskap, Okategoriserade, , ,

Viljan att slutföra, kunde beskrivas som Marianne Tanttinens ledstjärna som studerande. I snart 20 år har hon studerat som hobby och när hon väl blev pensionär smällde hon till med att avklara en magisterexamen.

Tanttinen utsågs till Årets vuxenstuderande vid Öppna universitetet vid Åbo Akademi (Öpu) i december 2019. Motiveringen var att hon under flera års tid studerat flitigt, visat en imponerande bredd i sitt ämnesval och dessutom avlagt sina kurser med höga vitsord. Det står också i motiveringen att Marianne uppvisar studieglädje, är nyfiken och ivrig att diskutera, hon är aktiv på kurserna och tar fördomsfritt till sig nya tekniska hjälpmedel.

Marianne Tanttinen

Marianne Tanttinen är född 1946 och bor i Träskända. Det var i början av 2000-talet som hon kom i kontakt med Öpu då hon deltog i kurser i konstvetenskap som var förlagda i Helsingfors.

– Hela livet har jag varit intresserad av konst. När det sedan fanns möjlighet att studera i Helsingfors nappade jag på. Först avklarade jag grundstudierna, sedan ytterligare ämnesstudier småningom.

Flera år senare när Tanttinen blev pensionär kände hon att hon vill slutföra det hon börjat. Hon ville avklara en magisterexamen i konstvetenskap, och det gjorde hon åren 2013–2016.

– Då hade jag redan kommit långt i mina studier via Öpu, och hade också avklarat mitt biämne genusvetenskap. Det krävdes endast lite komplettering av de ämnesstudier i konstvetenskap som jag avklarat vid Öpu, innan jag kunde påbörja de fördjupade studierna som jag sedan avlade som inskriven studerande vid ÅA.

Som ung studerade hon psykologi och hade en kandidatexamen i humanistiska vetenskaper i bagaget. Innan pensioneringen jobbade Tanttinen inom mediebranschen.

Varför ville du ta en examen i konstvetenskap?

– Visst insåg jag att jag yrkesmässigt inte kommer att ha nytta av min examen men på något sätt irriterade det mig att jag aldrig avlagt en magisterexamen utan stannade vid kandidat. Jag ville slutföra det, säger Tanttinen.

Hon tillägger ändå att hon haft nytta av allt hon studerat.

– Allt nytt jag lärt mig har gett mig något, och studierna har alltid varit en givande hobby för mig. En del löser korsord, jag går på Öpukurser, skrattar Tanttinen.

De Öpukurser Tanttinen gick i Helsingfors i början av 2000-talet gav henne vänner för livet. På kursen hittade ett gäng konstintresserade kvinnor varandra och bildade en klubb som fortfarande sammankommer, går på utställningar och åker på resor.

På senare tid har de Öpukurser Tanttinen gått varit digitala kurser, det vill säga studierna har skett över nätet.

– Det är klart att man inte lär känna deltagarna på samma sätt då, men vi för en hel del diskussioner inom ramen för kurserna. Det är både roligt och viktigt att få diskutera med varandra och inte endast läsa och skriva för sig själv. De är väldigt givande diskussioner då alla har så olika bakgrund och erfarenheter, säger Tanttinen.

Även om Tanttinen nu har sin magisterexamen fortsätter hon studera. Just nu tar hon kurser i sociologi och religionsvetenskap.

– Och jag har precis börjat en kurs i ekologisk hållbarhet. Det är ett helt nytt ämnesområde för mig, ett ämne som det talas och skrivs mycket om och jag vill kunna se kritiskt på det som skrivs, säger Tanttinen.

Nu har hon inget mål för vad hon ska studera eller hur mycket. Förra våren gick hon så många kurser samtidigt att hon tyckte att det sociala livet led en aning.

– Jag har faktiskt aldrig lämnat en kurs på hälft, utan slutfört dem jag anmält mig till. Det som är fint med Öppna universitetet vid Åbo Akademi är att man betalar en terminsavgift, många andra ställen tar betalt per studiepoäng. Det är bättre så här, då kan man studera och ta fler kurser an efter, enligt tid och intresse.

Vem skulle du rekommendera Öpustudier åt?

– Alla! Men det passar bra åt min ålderskategori, alltså pensionärer. Jag har lätt att hänga med och känner mig inte gammal och dessutom har jag mera tid nu som pensionär. Jag skulle också rekommendera Öpustudier åt unga som inte genast kommer in dit de vill på universitetet. Via Öpu får man en grund som man sedan kan bygga vidare på.

Text: Mia Henriksson

Personalpresentation: Annette Hartvik

Okategoriserade

Nu inleder vi presentation av Öpus personal här på bloggen. Först ut att presentera sig är Annette.

Hej! Ja häiter Annette Hartvik och ja arbetar som byråsekretierar på ÖPUs kansli i Vasa. Men kanski e ji best att ja fortsetter på rikti svensk å int på Pörtomdialekt. 🙂

Jag är bara inne på mitt andra år inom ÖPU men jag hoppas det blir många, många år till. Jag trivs så oerhört bra, både med mina arbetsuppgifter och mina kollegor! Mina viktigaste arbetsverktyg är studieregistret Peppi och e-posten. Jag registrerar varje kursdeltagare som anmält sig till en kurs arrangerad av oss i Vasa, jag fakturerar, registrerar vitsord och skriver intyg. Så om du vill veta ditt vitsord eller beställa intyg eller har andra frågor så är det bara att mejla mig, eller på adressen opu@abo.fi . Ibland skulle jag kunna byta min arbetstitel till detektiv för jag befinner mig ofta i arkivet och söker försvunna intyg och prestationer. 🙂

Min fritid tillbringar jag oftast med barnen och tar del av deras hobbyn, men jag gillar också att dansa zumba eller ta en promenad på Söderfjärden.

Jag hoppas ni har trevliga studiestunder på våra öpukurser och önskar er en härlig början på våren!

//Annette

Öppna universitetet gav behörighet för chefsjobb

Okategoriserade

Biblioteks- och kulturchef Mervi Appel studerar gärna vid sidan av jobbet.

Mervi Appel

Mervi Appel är biblioteks- och kulturchef i Jomala på Åland sedan slutet av mars i år. Vid sidan av sitt nya arbete studerar hon informationsvetenskap vid Åbo Akademis öppna universitet – grunderna i informationsvetenskap, 15 studiepoäng, var en förutsättning för att få jobbet.

– Jag har jobbat länge inom kulturförvaltning på Åland, både för landskapsregeringen och Mariehamns stad. Min tidigare erfarenhet från bibliotekssidan har jag fått genom mina tio år som projektledare och kultursekreterare i Mariehamns kulturförvaltning, där biblioteket ingick. Då hade vi tätt samarbete och många litterära projekt men jag har aldrig jobbat som bibliotekarie.

Appel är i grunden filosofie magister och konstvetare, hon har studerat konsthistoria och kulturhistoria, samt en del språk, både vid Åbo universitet och Åbo Akademi.

– I våras hakade jag på Öppna universitetets kurs i informationsledning, nu har jag egentligen redan nästan jobbat ihop de 15 studiepoäng som var det formella kravet för mitt jobb men jag kommer att fortsätta studera informationsvetenskap, det är väldigt intressant och nyttigt, säger Appel.

I kursen informationsledning har hon fått lära sig om informationssökningsstrategier, samhällets processer, om hur organisationer i företagsvärlden eller inom offentliga sektorn kan skapa mervärde med information och också vilka utmaningar man kan vänta i framtiden.

– Biblioteket i Jomala är ett kommunbibliotek men också ett skolbibliotek, det innebär att vi ska serva många olika grupper på olika sätt. Tänk till exempel på barn och unga, hur mycket stimuli de får från olika medier i olika kanaler, det är inte lätt att fokusera och förstå vad som är viktigt. Här kan biblioteken hänvisa till pålitliga källor och påminna om att var och en ska tänka själv. Vi kan försöka motarbeta fenomenet ”fake news”. Jag tror att biblioteken överlag har en viktig roll i digitaliseringen, bland annat måste vi fundera på hur vi rent praktiskt kan tillämpa den och stötta den vanliga medborgaren att hantera den, säger Appel.

Studierna hjälper henne att hålla sig ajour med samhällsutvecklingen och öppnar ögonen för möjliga nya samarbetsparter och utvecklingsmål. Hon har lärt sig en hel del om att samla och filtrera information och också om integritetsfrågor.

– Det är bra att utmana sig själv att tänka om och analysera fenomen ur olika vinklar. I studierna har vi ofta par- eller gruppdiskussioner och -arbeten. Det ger väldigt mycket, tack vare att alla har så olika bakgrund och jobbar med olika saker, man får mycket ut av diskussionerna.

– Det är ett fint sätt att lära känna sina studiekompisar, man frågar inte så mycket om varandra utan lär känna varandra genom fakta och uppgifter man delar. Det är intressant.

Det mesta av studierna sker över nätet, men i januari ska gruppen ha en närstudiedag i Åbo.

Det är egentligen första gången som Appel studerar på distans, trots att hon har studerat en hel del också utöver sin egentliga examen.

– För några år sedan studerade jag grunderna i juridik vid Öppna högskolan på Åland, men det var närstudier. En gång tidigare har jag försökt göra en kurs över nätet men det systemet var så svårt att använda rent tekniskt så jag gav upp. Nu var jag verkligen positivt överraskad över hur smidigt Moodle-verktyget fungerar. Kurserna har i regel varit väldigt bra designade och logiskt uppbyggda, så det har varit lätt att förstå var materialet finns och var man lämnar in. Det är också bra att man kan kolla på power point-presentationer och lyssna på föreläsningar när det passar en själv. Någon enstaka gång har jag varit tvungen att fråga hur det riktigt är tänkt att man ska göra med uppgiften, säger Appel.

Skulle du rekommendera studier vid Öppna universitetet åt andra?

– Faktiskt rekommenderar jag det varmt. Välj ett ämne som intresserar dig, som du kan ha konkret nytta av, då känns det särskilt givande. Studier i informationsvetenskap rekommenderar jag åt till exempel journalister och andra som jobbar med samhällsfenomen, åt någon som tänker forska eller som håller på med olika utredningar i sitt jobb. Den här utbildningen ger verktyg för det.

Hur får du jobb, studier och övrigt liv att gå ihop?

– Jag tycker jag hittat en bra rytm, jag försöker sätta mig in i materialet och göra uppgifterna tidigt under veckan kvällstid. Deadline är oftast följande måndag. Alltid går det inte att göra uppgifterna på vardagskvällarna då får man stiga upp klockan åtta på lördag och söndag för att göra uppgifterna klara. Varje vecka är det inte heller lika mycket arbete med studierna. Vid behov kan man få lite uppskov och komplettera uppgifter om man inte hunnit till en deadline, ibland är det ju svårt om man har en arbetsresa eller något stort projekt eller evenemang att ordna på jobbet. Det är bra att det finns en viss flexibilitet.

– Man måste ha självdisciplin. Och jag tycker faktiskt att den här utbildningen är så intressant och givande att jag gärna jobbar lite extra för det här.

Anmälningen till vårens kurser vid Åbo Akademis öppna universitet är öppen, kolla in kursutbudet på: abo.fi/opu

Text: Mia Henriksson

Årets vuxenstuderande vid Öppna universitetet är Marianne Tanttinen

Okategoriserade

Marianne Tanttinen

Marianne Tanttinen har utsetts till årets vuxenstuderande 2019 vid Åbo Akademis öppna universitet. Motiveringen till utmärkelsen är att Marianne har studerat flitigt under flera års tid vid Öppna universitetet. Hon har visat en imponerande bredd i sitt val av ämnen då hon avlagt kurser i konstvetenskap, filosofi, genusvetenskap, historia, religionsvetenskap, sociologi och teologi – och dessutom med höga vitsord.

Marianne uppvisar studieglädje, är nyfiken och ivrig att diskutera, hon är aktiv på kurserna och tar fördomsfritt till sig nya tekniska hjälpmedel. Marianne Tanttinen är född 1946 och bor i Träskända, hon är pensionär och jobbade tidigare inom mediebranschen.

Vi gratulerar henne och önskar lycka till med fortsatta studier. Åbo Akademis öppna universitet utser varje år ”årets vuxenstuderande” bland sina studerande.

Vill du också studera vid Öppna universitetet? Anmälningen till vårens kurser är öppen, kolla in kursutbudet på: abo.fi/opu

Öpuplanerare deltog i höstkonferens om distansutbildning och lärande

Okategoriserade

Öpu-planerarna Katarina Humina och Nancy Pettersson deltog i september i en två dagars Multipler Event samt Höstkonferens ordnad av SVERD-Svenska riksorganisationen för distansutbildning. Det blev två dagar med föredrag och diskussioner om online, flexibelt och distanslärande men också nätverkande med nordiska kolleger.

Verktyg för lärare och företag

Under den första dagen presenterades Multiplier Event för EU Erasmus+ projekten Virtual teachers toolbox (VTT) som vänder sig till skolorna, speciellt en ”Self-Evaluation Mandala” som är ett självutvärderingsverktyg för elever väckte intresse. Projektet Technical innovation in blended learning (TIBL) har bland annat arbetat fram ett verktyg för kursplanering och idéer för deras användning, som kan ge uppslag även för universitetskurser även om projektet vänder sig till små/medelstora företag.

Utveckling av distansutbildning på olika nivåer

Under den första dagen fick vi också ta del av Oscar Tylstedts, IKT-pedagog på Campus Telge, framförande där han berättade om hur digitaliseringen skulle kunna underlätta för de studerande inom yrkesutbildningen. Man ser stora möjligheter i att utveckla verksamheten digitalt, men arbetet går långsamt. Utvecklingen saktas av pga rädslan att digitaliseringen leder till studentbortfall men främst pga avsaknad av en gemensam vision hos lärarna och i ledningen. Mycket arbete återstår ännu.
Följande taltur gick till Anders Söderholm, generaldirektör vid Universitetskanslersämbetet. Han presenterade under rubriken ”Om behovet av högskolepedagogiska utvecklingsinsatser” ett pågående regeringsuppdrag vilken innefattar uppföljning av det pedagogiska utvecklingsarbetet vid svenska universitet och högskolor. Arbetet ska utmynna i en rapport och fungera som underlag för en högskolepedagogisk strategi. En strategi är av nödo eftersom studentpopulationen vid högskolorna och arbetsmarknaden genomgått stora förändringar. Man kan ta del av resultatet bl. a här: www.uka.se

Behov av kompetensutveckling på distans

Kristina Dervojeda från PricewaterhouseCoopers talade under rubriken ”Promoting Online Training opportunities for the workforce in Europe”. Robotiseringen, AI och arbetskraftens rörlighet m.fl ökar behovet av kompetensutveckling och fortbildning särskilt inom små och medelstora företag i Europa. Speciellt i små företag har personalen sällan möjlighet att delta i utbildningar pga begränsade resurser. Dessutom är behoven av kompetenshöjning väldigt individuella. Dervojeda efterlyser ett nytänk kring fortbildning: ”just-in-time just-for-me solutions”. Det finns en beställning på flexibel, skräddasydd nätbaserad fortbildning. Men fortfarande finns det en hel del utmaningar att tackla: företagsledningens brist på engagemang, bristfällig kunskap om personalens behov och otillräcklig teknisk infrastruktur.
Föredragshållarna den andra dagen var från såväl universitet, kommun som privata sektorn. Vi fick bland annat ta del av Mikael Anderssons, Universitets- och högskolerådet, ”Distansutbildning för alla, i hela landet och för livslångt lärande”. Andersson beskriver det pågående regeringsuppdraget där 10 miljoner SEK utlyses för svenska lärosäten att söka. Medlen bör inom loppet av ett år användas till att utveckla kvaliteten på distansutbildning. Målet för uppdraget är bl. a att bredda rekryteringen från studieovana målgrupper i glesbygden samt att öka genomströmningen.

Lärande i en digital tid

Pedagogikprofessor Italo Masiello tog oss på er resa 10000-tals år tillbaka fram till idag: ”Lärande i en digital tid”. Vi människor har funnits på jorden i en miljon år och fortfarande fungerar våra hjärnor på samma sätt. Synapserna i hjärnan, nätverket, behöver påminnelse, repetition. Under de senaste 998 000 åren har människans inlärning skett genom lek, utforskning och fysisk aktivitet. Men för 150-200 år sedan skedde en dramatisk ändring. Undervisningens utbredning ledde till att leken, utforskningen och den fysiska aktiviteten nästan utplånades. ”Kyrkan, militären, politiken och industrin säger att inlärning är arbete, inte lek”, menar Masiello. Digitaliseringen som fenomen är väldigt nytt och vi är ännu ganska vilse med den. Vår kropp är inte byggd för den. Men vår hjärna är väldigt anpassningsbar och den digitala teknologin kommer även framledes att lösa problem, inte bara skapa dem. Masiello avslutade sitt anförande med antal frågor som rör lärande i en digital tid: Hur kommer vi att ha tillgång till kunskap? Vad är en pålitlig informationskälla? Var sker inlärningen och vem övervakar den? Interaktion och sociala aspekter-är de distraherande? Behöver vi examinera i framtiden? Vem formar utbildningsagendan i framtiden?
På eftermiddagen var det dags för paneldebatten The digital revolution is not about technology-It’s about people. Panelen diskuterade bl. a. exempel på god digitalisering och framförde gamification som ett sådant. Vidare tyckte panelen av vi måste komma bort från att prata om digitalt lärande, det handlar om lärande i en digital tid.

Nordisk nätverk för flexibel, öppen distansutbildning

Slutligen fick vi också veta att ett nordiskt nätverk vid namn NordFlexOn som vill jobba för att utveckla nätbaserat och flexibelt distanslärande håller på att bildas och att medlemmarna i föreningen sinsemellan skall dela med sig av sina idéer och erfarenheter. Den som är intresserad får bli medlem, medlemskapet är kostnadsfritt. Forumets webbsida öppnades nyligen och den fylls på hela tiden: https://www.icde.org/nordflexon

Nancy Petterson
Katarina Humina

Öppna högskolan på Åland fyllde 50 år 27.9.2019

Okategoriserade

Varmt tack till Öppna högskolan på Åland för en fin 50-årsfest ,
det var roligt att få fira tillsammans med vår långvariga samarbetspart!

Enhetschef Bo Nygård och Rainer Juslin

Jubilarerna på rad

Vi uppskattar den otvungna och personliga dialogen med er och ser fram emot
ett fortsatt öppet samarbete -lycka till i framtiden!

Mirre Schauman och Öpuplanerarna Johanna och Christina

Öpus gåva, skålen och buketten

Johanna, Katarina och Emil

 

Christina, Katarina, Johanna och Emil

Årets ÖPU-lärare tackar

Okategoriserade

 

Nancy Pettersson

Årets ÖPU-lärare 2019, mera stolt kan jag inte bli! Jag är glad att det arbete jag gjort sedan 2001 vid Åbo Akademis Öppna universitet uppskattas och jag har utan tvekan utvecklats under åren i mitt sätt att hjälpa studerande framåt i sina studier.

Mitt mål som ÖPU-lärare och handledare på kurserna inom ämnet informationsvetenskap är att stöda och uppmuntra de studerande, för det är inte alltid enkelt att vara vuxenstuderande. Motivationen är hög men man studerar oftast vid sidan av sitt arbete, familj och allt från glädje till sorg ryms med under de tre år studierna tar. Jag vill också att kurserna skall vara uppbyggda så att de är givande och intressanta för alla, det betyder t.ex. omväxlande övningar under kursens gång. På så sätt har de studerande alla chanser att utvidga sin kunskap sig på bästa sätt. Ett ambitiöst mål kan tyckas, men alla har vi ett mål. Jag vill ge alla en chans att studera ämnet, som ger en bra grund att stå på i vårt digitala, informationsspäckade och ständigt uppkopplad samhälle… på gott och ont.

Ämnet informationsvetenskap kan man studera via ÖPU till en omfattning av 60 sp och de flesta är ute efter just 60 sp. En del vill jobba inom biblioteksvärlden, andra inom den privata sektorn och en tredje studerar ämnet av rent och skärt intresse för allmänbildningens skull. Sedan finns det också enskilda kurser som under årens lopp väckt extra mycket intresse. En sådan kurs är Informationssökning, som lockar andra än de som vill läsa ämnet till en omfattning av 60 sp. Ämnet är väldigt allmänbildande med tanke på det samhälle som vi lever i idag.

Det är med glädje jag fortsätter mitt arbete med att försöka ge tydliga instruktioner till kursdeltagarna, beakta vuxenstuderandes livspussel, ge konstruktiv feedback och vara lättillgänglig.

Tack!

Planerare Nancy Pettersson, årets ÖPU-lärare 2019

Nancy Pettersson är årets Öpu-lärare 2019

Okategoriserade

Utbildningsplanerare Nancy Pettersson har valts till årets Öpu-lärare vid Åbo Akademis Öppna universitet. Pettersson, som har jobbat vid Öppna universitetet i 18 år, valdes med motiveringen att hon är en energisk och glad lärare. Hon är lätt att ta kontakt med och beaktar flexibelt vuxenstuderandes livssituation i studierna. Utnämningen bygger på respons som kommit in via kursresponsen på Öppna universitetets kurser.

Se en kortfilm på överräckningen.