Öpuleden är en väg att söka in till Åbo Akademi

Den alternativa antagningsformen, Öpuleden, har tagit stora steg framåt i och med projektet Toinen reitti yliopistoon – Alternativ väg till universitetet (TRY).

Två unga personer går upp för en trappa.

Finland har som mål att höja utbildnings- och kunskapsnivån. Strävan är att 50 procent av alla 25–34-åringar ska ha en högskoleutbildning år 2030, när det i dagsläget är 40 procent i samma åldersgrupp som har det. Bland annat det här ambitiösa målet kräver nytänk i universitetsvärlden – man behöver fler sätt att anta studerande och man behöver utveckla stödfunktionerna för att de studerande så smidigt som möjligt kan ta sig igenom sina studier.

Projektet Toinen reitti yliopistoon – Alternativ väg till universitetet (TRY) har jobbat för att göra Öpuleden till en trovärdig form av universitetsantagning. Öpuleden, det vill säga Öppna universitetsleden, innebär att man avlägger vissa kurser med tillräckligt höga vitsord vid Öppna universitetet och kan sedan med dessa studieresultat ansöka om studieplats för examensstudier och få kurserna till godo inom sin examen.

Ansökan till Öpuleden sker i gemensam ansökan, och i samband med det ska man också sända in intyg över avlagda Öpustudier. I år är gemensam ansökan till högskolor den 17−31 mars.

 

TRY-projektet inleddes 2018 och avslutas under våren 2021. Utbildningschef Majlen Saarinen vid Öppna universitetet vid Åbo Akademi beskriver TYR-projektet som ett ovanligt lyckat projekt.

– Projektet hade ett konkret mål, att utveckla alternativa antagningsvägar till universiteten. Det har vi lyckats med. Öpulederna utkristalliserades som den viktigaste formen av alternativ antagningsväg. Utvecklingen fortsätter naturligtvis också efter att projektet nu tar slut men vi har en klar riktning för hur vi ska fortsätta, säger Saarinen.

Fjorton av Åbo Akademis utbildningslinjer har nu en Öpuled som omfattar 15–30 studiepoäng. Ytterligare två planeras redan aktivt och målet är att alla utbildningslinjer så småningom ska erbjuda antagning via Öpuleden som alternativ.

– Det är helt klart att det finns behov av alternativa antagningsförfaranden vid sidan av betygsantagning och urvalsprov. Öpuleden är särskilt lämplig för dem som inte riktigt vet vad den vill studera, vid Öppna universitetet har man möjlighet att prova på olika kurser. Vi har också sett flera vuxna gå Öpuleden, de tar steget vidare i karriären och kan effektivera sina studier genom att först studera vid Öpu och sedan via Öpuleden få studieplats för examen.

 

Inom TRY-projektet hade man också fokus på att utveckla informations-, rådgivnings- och handledningstjänsterna utgående från den studerandes behov. Antagningsgrunderna och behörighetskraven ska vara rimliga och tydligt kommunicerade och den studerande ska få stöd både före och under studierna. Vid Åbo Akademis Öppna universitet har projektet satt igång många processer kring kommunikation och studerandestöd.

– Samarbetet inom projektet har gett oss många goda tips och idéer. Vid Öpu har vi vidtagit olika åtgärder, bland annat har vi en arbetsgrupp som jobbar med att förbättra informationen på webbsidorna, vi har utsett ansvarspersoner för tillgänglighet för att underlätta för studerande med funktionsnedsättning, och vi har en arbetsgrupp som ska klargöra processen för det övergripande studerandestödet. De känns bra att kunna konstatera att vi verkligen tar stora steg framåt just nu, säger Saarinen.

 

Fakta: 

TRY-projektet (2018–2021) finansierades av Undervisnings- och kulturministeriet. I projektet medverkade 11 universitet, 2 läroanstalter för fritt bildningsarbete och över 30 studieämnen. I styrgruppen fanns dessutom en bred representation av olika intressentgrupper från studerande, aktörer inom fritt bildningsarbete och studiehandledare, till universitet utanför projektet (LUT och Hanken).

Slutrapporten för Toinen reitti yliopistoon-projektet Marginaalista vakiintuneeksi valintatavaksi : ideoita avoimen väylän kehittämiseen.

En sammanfattning av Alternativ väg till universitetet-projektets publikation Från nykomling till etablerat ansökningssätt – idéer för utvecklande av öppna ansökningsleder.

Information om Öpulederna vid Öppna universitetet vid Åbo Akademi.

Text: Mia Henriksson

Personalpresentation: Daniel Rönnberg

Daniel Rönnberg

Hejsan! Mitt namn är Daniel Rönnberg och jag jobbar som sekreterare vid Åbokansliet sedan december förra året. Till mina uppgifter administration i form av registrering av kursdeltagare och vitsord, fakturering och skrivning av intyg. Dessutom sköter jag om Öppna universitetets mail, vilket gör att jag dagligen kommer i kontakt med studerande. Att börja ett nytt jobb mitt under en pågående pandemi har definitivt varit omtumlande, men som tur är har jag härliga kolleger som hjälpt mig och svarat på alla mina frågor.

Daniels växter

Min studiebakgrund ligger inom folkrätt och hållbar utveckling, något som jag fortsatt att utveckla mina kunskaper inom även efter att jag blivit utexaminerad. På fritiden tycker jag om att vara ute i naturen, gå på promenader och lyssna på poddar (USA-podden och Klotet är favoriterna!). Dessutom har mitt intresse för grönväxter blivit allt större under senaste året. På bilden ovan syns en del av samlingen som får sola under växtlampan under vinterhalvåret.

Rättigheter, förmåner och tjänster – allt detta och mycket till på kursen i förvaltningsrätt nästa vår

fötter trottoar

I din vardag möter du förvaltningsrättsliga frågor då du söker kontakt med myndigheter för att få ta del av lagstadgade rättigheter och förmåner. Exempel på detta är då du ansöker om dagvårdsplats till ditt barn, lämnar in ansökan om bygglov till kommunen då du vill bygga hus, eller då du efter antagning till högskolestudier ansöker om studiesociala förmåner från FPA.

Förfarandet hur ärenden, som i exemplen ovan, inleds, behandlas och avgörs av myndigheter regleras i lag. Den materiella lagstadgade rättigheten, som tex. rätten till studiestöd, konkretiseras för individer genom ett förvaltningsförfarande som leder till ett förvaltningsbeslut.

Myndigheter kan även självmant inleda och ta beslut i ärenden som påverkar ditt och andras vardagsliv. Då du är med om att planera byaföreningens höstmarknad, får du veta att regionen drabbats av en smittosam sjukdom som sprids i oroväckande takt. För att stävja smittspridningen fattar regionförvaltningsverket beslut om begränsningar av sammankomster.

Offentlig maktutövning i form av enskilda beslut om fördelar, rättigheter och skyldigheter som myndigheter vidtar med stöd av lag kan ses som kärnan i förvaltningsrätten. Men, det offentliga har också hand om verksamheter av olika slag. Konkreta exempel är grundläggande undervisning och social- och hälsovårdstjänster. Då du hör till en given åldersgrupp kan du bli vaccinerad mot en sjukdom under givna klocktider i vissa lokaler, som skolelev tar du del av undervisningen i den klass du går i, etc.  Regleringen av förfarandet hur denna typ av offentlig verksamhet/offentliga tjänster konkretiseras hittas i den specifika lagstiftningen, som kan ge ett brett utrymme för myndigheter i att välja förfaranden och tillvägagångssätt. Kravet på god förvaltning ger dock för handen att vissa principer bör förverkligas i all förvaltningsverksamhet.

Hur förfarandet i förvaltningsärenden regleras och vad principerna om god förvaltning innebär, hör till de stora helheterna som behandlas i kursen Förvaltningsrätt, 5 sp. Därtill behandlas hur förvaltningens organisering är rättsligt reglerad och hur tillsyn av myndighetsverksamhet och överprövning av myndighetsbeslut sker.

I slutet av våren går en version av kursen Förvaltningsrätt, 5 sp. vid Öppna universitetet och anmälan till kursen öppnar 21.12.2020. Mer information om kursen hittar du i studiehandboken. Vid frågor kan du kontakta utbildningsplanerare Emil Oljemark, som även fungerar som lärare i denna kurs.

https://www.abo.fi/opu-amnen/rattsvetenskap/

 

Martina gick Öpuleden till examen vid Åbo Akademi

En blond leende kvinna.

Martina Mäntynen. Foto: Privat.

Studier vid Öppna universitetet är en alternativ väg till universitetet.

– Jag rekommenderar Öpuleden varmt åt alla som funderar på att börja studera, jag ställer gärna upp på intervju och berättar om mina erfarenheter!

Ungefär så här svarar Martina Mäntynen på frågan om hon vill delta i en broschyr om att studera vid Åbo Akademi. Hon har kommit in via Öpuleden och det alternativet har passat henne och hennes livssituation väldigt bra. Hon rekommenderar det varmt – både åt den som nu ska börja studera, som kanske inte kommit in till de universitetsstudier den sökt till, och åt den som vill bygga på sin befintliga utbildning.

Mäntynen är 39 år och bor i Vanda. Hon är utbildad polis från Polisskolan i Tammerfors där hon gick grundutbildningen 2003–2005 och har jobbat som polis sedan dess.

– I något skede börjar man fundera på framtiden, får barn och familj. Jag tänkte att jag gärna vill bygga på min utbildning. Alternativen för mig var att utbilda mig inom polisväsendet, eller i det civila. Jag råkade nämna det här för en vän som är studiehandledare och hon tipsade mig om Öpuleden, säger Mäntynen.

Öpuleden innebär att man först avklarar kurser vid Öppna universitetet och sedan på basis av dessa kurser söker till Åbo Akademi. När man fått en studieplats får man räkna de redan avlagda kurserna till godo.

Mäntynen började med att läsa alla kurser i rättsvetenskap som fanns och fyllde sedan på med kurser i bland annat offentlig förvaltning och olika grundkurser som till exempel sociologi.

– Jag rekommenderar att man tar någonting lite lättare än rättsvetenskap som första kurs, för i början är det kämpigt att komma igång med allt och förstå vilka kurser man ska ta och hur allt fungerar.

Det mesta av studierna vid Öppna universitetet kunde Mäntynen avlägga på distans och via nätet och kunde därför avklara dem vid sidan av jobbet. Dessutom gick det att ordna så att hon kunde tenta vid Vanda vuxeninstitut och behöver inte åka till Åbo för att göra det.

– Jag sökte sedan in för examensstudier våren 2019. Ansökningsprocessen var smidig men det var spännande ända in i det sista, då man inte visste hur många poäng som krävs för att komma in. Jag hade 83 studiepoäng.

Poänggränsen beror på hur många andra som söker via Öpuleden till samma utbildningslinje, eftersom antalet som antas den vägen är begränsat.

– Det var en lättnad när jag sedan fick veta att jag kommit in och efter det gick allt jättefint. Studierådgivaren vid Åbo Akademi var fantastisk. Hon välkomnade mig med öppna armar och tog sig tid att pussla mina studier och förklara för mig vad som ännu behöver göras.

Mäntynen har nu folkrätt som huvudämne, privaträtt som biämne och skriver just nu sin kandidatavhandling.

– Den handlar om internationellt bortförande av barn, hur EU ser på det och hur det kan förebyggas. Jag kommer i kontakt med det också i jobbet, så ämnet är mycket intressant för mig och jag har nytta av det jag lär mig.

Tack vare möjligheten till vuxenutbildningsstöd har Mäntynen kunnat vara studieledig och studera på heltid, vilket var en förutsättning då hon hade närstudier i Åbo.

– Visst var det en stor omställning och tidvis tungt men det var roligt att komma i kontakt med andra studerande. Jag hade från början som mål att snabbt bli klar och jag har lyckats hålla bra takt. Tidigare tänkte jag att när jag har mina kandidatpapper ska jag aldrig mera studera! Men nu har jag anmält mig som närvarande för vårterminen, så får se, kanske jag fortsätter till magister.

Mäntynen har för avsikt att fortsätta jobba inom polisen också efter studierna men nu har hon fler valmöjligheter.

– Jag är väldigt nöjd, nu har jag möjlighet att göra någonting annat om jag vill, inom polisen eller inom det civila, kanske vid ett ministerium, alternativen är många efter att jag tagit min examen.

Vilken hälsning har du till den som funderar på att söka in via Öpuleden?

– Våga klicka, registrera dig och börja på! Det svåra är att fatta beslutet att börja och att komma igång, sen går det av bara farten. Det har varit så allmänbildande att gå de här kurserna, jag förstår samhället bättre nu, efter en kurs i sociologi förstår jag till och med min blivande tonåring bättre. Om man är motiverad att studera lär man sig massor. Dessutom är det väldigt billigt, vid ÅA:s Öppna universitetet betalar man endast en terminsavgift på 50 euro, det är ingenting.

 

Öppna universitet – en alternativ väg till universitetet

Öppna universitetet erbjuder flexibla möjligheter för studier, det är öppet för alla och kräver inte att du är inskriven som examensstuderande. Årligen erbjuds drygt 200 kurser i cirka 45 olika ämnen. Till vardags kallar vi Öppna universitetet för Öpu.

Du kan studera kurser vid Öpu för att prova på vad du kunde vara intresserad av att studera i framtiden, eller också kan du ansöka om en studieplats med hjälp av kurserna via Öpuleden.

Öpus kurser arrangeras i samarbete med respektive ämne vid Åbo Akademi och motsvarar de kurser som ges inom universitetets examensutbildningar. Du kan också gå kurser som arrangeras av någon av Öpus samarbetsparter. De kurser du avlagt kan senare räknas till godo inom en examen när du ansökt och blivit antagen till examensstudier.

Öpuleden

Öppna universitetsleden, Öpuleden, innebär att du kan ansöka om studieplats för examensstudier på basis av studier avlagda inom det öppna universitetet. En förutsättning är att de avlagda studierna ingår i den utbildning som du ansöker till. Ansökan sker i studieinfo.fi.

Som Öpusökande får du inte grundpoäng utan din ansökan behandlas i en separat kö inom ansökningsmålet och värderas enligt de studier som du avlagt vid Öpu. Du bör alltså skicka in intyg över avlagda Öpustudier med din ansökan. Antagning via Öpuleden sker i regel utan urvalsprov.

Läs mera om Öppna universitetet på abo.fi/opu och om Öpuleden på abo.fi/opuleden.

Ny anmälningsblankett och ändrad annulleringstid fr o m 23.11.2020

Home freelance desktop with open laptop computer, cup of coffee, digital tablet and green plant lying on the table

Öppna universitetets anmälningssystem uppdateras från och med 23.11 och detta gäller kurserna för våren 2021. Uppdateringen innebär bland annat att annulleringstiden ändras. Om du anmält dig till en kurs men inte kan delta bör du annullera före anmälningstiden gått ut. Om du annullerar efter anmälningstidens utgång eller om du inte deltar i kursen uppbärs en annulleringsavgift på 20 €, förutom i force majeure-situationer (bestyrkta sjukdomsfall etc.).
Annulleringsavgiften gäller även inskrivna examensstuderande vid ÅA som är befriade från Öpus terminsavgift.

Gymnasister får smaka på att studera teologi – Öpukurs kan möjliggöra studieplats

Hur är det att studera teologi? Det finns antagligen lika många svar på den frågan, som vad det finns teologer. Nu ges studerande på andra stadiet möjlighet att prova på, för att se om teologi är något man vill studera. Genom att avklara kursen ”Att studera teologi” har man också chansen att säkra sin studieplats inom teologi vid Åbo Akademi.

Ungdomar kring en lägereld.

Vill man jobba med människor och förbättra världen är teologi ett väldigt bra alternativ. Hos oss fokuserar vi mycket på kommunikation och kanske det är en av orsakerna till att så många teologer arbetar inom branscher där sådant behövs, säger Kim Groop, utbildningslinjeansvarig för teologin vid Åbo Akademi.

Att studera teologi är en fem studiepoängs kurs uppdelad i fem moduler. De två första delarna svarar på frågan Vad är teologi? Genom filmatiserat material, litteratur, poddar och diskussion får man en introduktion i ämnesområdet teologi, förståelse för vad det är för skillnad på teologi och tro, och vad teologistudier innebär. I de tre senare modulerna får man själv prova på att forska i teologi.

Kim Groop är utbildningslinjeansvarig för teologin vid Åbo Akademi.

– Vi vill utbilda studerande till att bli kreativa och inom universitetet använder vi vår kreativitet inom forskning. De som går vidare efter de första två modulerna får därför själva agera forskare i teologi, genom att undersöka och skriva om ett tema som de själva väljer, och som de sedan kan publicera till exempel som en Wikipediaartikel. Vi vill att kursdeltagarna får känna att de uppnått någonting och att de klarat av något som också kan komma till nytta. Samtidigt lär de sig hur man hittar information, hur man intervjuar, och annat som de kommer att ha nytta av i framtiden, säger Groop.

Kursen ordnas på distans och stora delar av den avklarar man på egen hand när det passar en själv. Under hela kursens gång blir man coachad och har stöd från kursens lärare. Den som avklarat kursens moduler 1–2 får gå vidare till modulerna 3–5. Fyra personer som bedömts med tillräckligt högt vitsord kan få studierätt i teologi vid Åbo Akademi.

– Det här är också en fin möjlighet för finskspråkiga att prova på att studera på svenska. Med avklarat språkprov kan man sedan komma in vid Åbo Akademi.

Varför ska man studera teologi?

– Inom teologin ligger fokus på kristendom i sin fulla bredd och många blir präster eller religionslärare, men också mycket annat. Vill man jobba med människor och förbättra världen är teologi ett väldigt bra alternativ. Hos oss fokuserar vi mycket på kommunikation och kanske det är en av orsakerna till att så många teologer arbetar inom branscher där sådant behövs. Och vill man ha större bredd i sina arbetsmöjligheter så kan det ju vara klokt att kombinera teologi med något annat, till exempel psykologi, ekonomi, eller IT. Man kan alltså designa sina studier både med hjärtat och hjärnan, säger Groop med ett leende.

Han konstaterar att teologin i Åbo är väldigt samhällstillvänd i studierna och forskningen.

– Många präster utbildar sig också till psykoterapeuter, till exempel, det finns ett stort behov av terapeuter nu och i framtiden och många kommer in på det via teologi och själavård.

Groop säger att teologin är en väldigt bred utbildning. Teologin vid Åbo Akademi är en hel disciplin med sju olika ämnen, där man kan fördjupa sig i allt från judendom och etik, kristendomens rötter och innehåll till mera praktiska tillämpningar av teologi.

– Det har blivit något av det ”nya normala” att vi kompletterar vår utbildning och expertis genom så gott som hela livet. Även om vår utbildning redan nu ger goda arbetsmöjligheter behöver vi hålla oss uppdaterade. Därför tror jag också att vi både inom teologin och andra universitetsdiscipliner kommer att fokusera mer i framtiden på kurser för dem som vill utveckla sin kompetens.

Att studera teologi (5 sp) går 18.1–28.3.2020. Anmälan pågår 23.11.2020–11.1.2021. Mera information och anmälningar.

Kursen har förverkligats som en del av det nationella Öppna universitets-projektet Toinen reitti yliopistoon – En alternativ väg till universitetet (TRY).

 

Text: Mia Henriksson
Bild: Pexels / Pixabay

 

Personalpresentation: Camilla Lundström

Camilla Lundström

Hej! Jag heter Camilla Lundström och har arbetat vid Öppna universitetet och Centret för livslångt lärande sedan hösten 2015. Jag har i flera år skött sekreteraruppgifter vid Öpukansliet i Åbo, och för tillfället jobbar jag både med studerandeadministration och med andra administrativa uppgifter, och gör också en del projektrelaterat arbete.

De senaste åren har det nya studieregistret vid Åbo Akademi varit aktuellt, och utvecklingsarbetet kring det fortsätter. Vi arbetar på att få det bättre anpassat till Öppna universitetets behov.

Nu i distansvardagen saknar jag mest kaffepauserna med kollegerna. Och så saknar jag mitt skrivbord som på kontoret är betydligt tommare och bättre organiserat än bordet här hemma.

På fritiden spenderar jag majoriteten av tiden med familjen, och försöker hinna med lite motion, trädgårdsarbete och långa promenader med hunden.

Personalpresentation: Anna Toivonen

människor kring kaffebord

Vår psykologiplanerare Anna Toivonen slutar för att bli privatföretagare. Öpugänget i Åbo har avtackat henne.

personer vid kaffebord blombukett.

Utbildningschef Majlen Saarinen tackade Anna och sade att hon frimodigt har tagit sig an alla arbetsuppgifter och är orädd för att kasta sig in i det okända. Anna har haft många utvecklingsidéer och varit en inspirerande kollega som vi kommer att sakna.

anna toivonen med blombukett

Nu söker vi en planerare i psykologi och logopedi.

https://abo.rekrytointi.com/paikat/index.php?jid=335&key=&o=A_RJ&rspvt=1ukhfeguf140c4kkows4sc44kg04888

personer vid kaffebord

Du som är intresserad att söka, här ser du hur vi ser ut! 🙂

personer vid kaffebord

Personalpresentation: Linda Karvonen

Hej! Jag heter Linda Karvonen och jobbar sedan maj 2019 vid Centret för livslångt lärande. Sedan mars har jag varit med på ett hörn och jobbat med projektet #toinenreittiyliopistoon, där Öpuleder utvecklas. Det är intressant och givande att få fundera på bland annat hemsidornas upplägg och hur informationen ska nå studerande vid rätt tidpunkt. Det är fint att sätten att kunna bli antagen till universitetet är mångsidiga.

hamstern Nötis

Min fritid spenderar jag bland annat med att följa med min hamsters framsteg, röra mig i naturen och försöka lära mig grunderna i arabiska.

Min studiebakgrund är inom folkrätt och mänskliga rättigheter och jag engagerar mig gärna inom dessa. På sistone har jag även fått jobba med hållbar utveckling på olika plan, vilket har varit väldigt intressant. När jag får tid jag planerar jag att öka mitt kunnande genom att delta i någon av Öppna universitetets kurser inom hållbar utveckling. Kanske vi ses där?

Lättare att kritisera än att ändra värderingar kring mat och miljö

Kursen Mat, miljö och livstilsval granskar trender kring mat och miljö ur ett kulturvetenskapligt perspektiv.

handskar, plantor och tillbehör för att odla småskaligt.

Mat har aldrig varit neutralt. Vad vi väljer att äta eller inte äta är situationsbundet och ofta ett etiskt, moraliskt eller ekonomiskt val, eller så väljer vi på känsla. Framför allt är mat trendkänsligt. I en enkät nyligen gjord av K-gruppen säger över hälften av de svarande att de i och med Coronapandemin köper mera inhemskt. Mandelmanns gård och Bonde söker fru samlar massor framför TV:n, samtidigt som cityodling, kolonilotter och självhushållning blir allt vanligare. Det är inne att vara medveten om mat, miljö och hälsa, om vad man äter, hur det är producerat och distribuerat.

Kursen Mat, miljö och livsstilsval i ämnet kulturanalys tar fasta på aktuella trender i västvärlden, relaterade till matproduktion och miljöhänsyn. Den diskuterar upplevelsekonsumtion, downshifting, avfall, matsvinn och hållbarhet. Lärare är Andreas Backa, själv folklorist med ingenjörsbakgrund, som utöver sin forskning sysslar med ekologisk odling, byggnadsvård av bondgården från 1800-talet där han bor, samt fårhållning.

– Kursen definierar inte vad som är hållbart eller ett rätt sätt att leva, utan vi ser på trender och lär oss reflektera kring dessa frågor ur ett kulturanalytiskt perspektiv. All mänsklig kultur, också matkultur bygger på normer och värderingar och tanken är att vi efter kursen lite bättre förstår varför världen ser ut som den gör, vi analyserar vilka val vi gör, varför och vad de leder till, säger Backa.

Det här är stora frågor som saknar entydiga svar. De flesta av oss är överens om att det är viktigt att ta fram hållbara lösningar, samtidigt som det i många frågor råder oenighet om vilken som är den bästa hållbara lösningen – ofta är lösningsförslagen diametralt motsatta.

”… dragkampen om vad som är hållbart handlar mycket om vad man har för föreställningar om framtiden och hur man vill eller tror att den ska se ut. Det är inte lätt att hitta klara svar och det är just det som är hela poängen med kursen, att ta steget tillbaka och analysera…”

– Det sker hela tiden förhandlingar om vad som är hållbart. Är till exempel kalhyggen värsta miljöförstöringen eller tjänar de som kolsänkor och är en källa till välfärd? Den här dragkampen handlar mycket om vad man har för föreställningar om framtiden och hur man vill eller tror att den ska se ut. Det är inte lätt att hitta klara svar och det är just det som är hela poängen med kursen, att ta steget tillbaka och analysera ur olika synvinklar.

Backa påpekar att det oftast är lätt att förhålla sig kritiskt till det man tycker är dåligt och som kanske inte berör en på nära håll, men inte så lätt när det gäller någonting man tycker om, som man kanske inser att man borde avstå från men inte vill.

Under kursen får deltagarna som uppgift att konkret prova på att göra en förändring i sin vardag, till exempel leva en tid utan att producera avfall, inte köra bil om man brukar göra det, leva enligt mindfulness-tekniker, och sedan analysera sitt test vetenskapligt. På det här sättet tränar man på att reflektera och nyansera sitt eget sätt att tänka.

– I dagens värld är ingenting självklart, vi ställs varje dag inför olika val vad gäller hållbarhet, miljö, mat och livsstil. Det ger en helt annan insikt att faktiskt börjar med något i praktiken. Det visar sig kanske att det var svårt att verkställa eller att det ledde till annat än väntat resultat. Allt som har med mat att göra är väldigt grundläggande för människan, det kan aktivera många intressanta reaktioner när man börjar peta i dessa vanor, säger Backa.

Kulturvetare har ofta en dubbelroll med ett särskilt intresse för nånting, samtidigt som de har intresse att analysera fenomenet för att få en mångfasetterad och rättvis bild av det.

– Min vardag är resultatet av en längre tids funderande kring dessa frågeställningar. Jag har ena foten på landsbygden, den andra i den akademiska världen. Jag försöker hitta ett alternativ till 8–16-samhället och leva hållbart. Ingenting är ändå svart-vitt, det är ingen självklarhet att man blir lyckligare av att satsa på självhushållning och skippa stämpelklockan.

– Det krävs mycket disciplin att sköta ett arbete utan fasta arbetstider, en del stressas av det. Arbetet är en så stor del av vårt liv att det är viktigt att man trivs med det man gör. Men det är individuellt vad som passar en bäst och man måste göra sina val enligt det.

Kursen Mat, miljö och livsstilsval är ny och den ges som distanskurs, vilket innebär att man kan delta var som helst utan geografiska hinder. Kursen inleds 5.10.2020. Mera information och anmälan på Öpus webbplats under ämnet kulturanalys.
Öppna universitetets kurser är öppna för alla intresserade, man behöver inte vara inskriven vid universitetet för att delta.

Text: Mia Henriksson
Bild: Bigstock