Personalpresentation: Mia Henriksson

Bild på Mia Henriksson. Hej! Mitt namn är Mia Henriksson. Jag jobbar med kommunikation, dels vid Öppna universitetet, dels vid en del andra verksamheter vid Centret för livslångt lärande. Mycket av mitt jobb går ut på att skriva texter, till nyhetsbrev, blogg, webb, sociala medier, osv, och att fundera på hur man lättfattligt och smidigt kan berätta om vad vi håller på med här vid Öpu.

Ofta hör jag mig själv säga ”oj, den här kursen vill jag gå” när jag intervjuar Öpukollegerna om kurser som planeras – det finns så mycket intressant man gärna skulle lära sig. Och det bästa av allt, Öpu är öppet för alla!

Jag tror att vi aldrig blir färdiga, utan mår bäst av att anta utmaningar och lära oss nytt genom hela livet. Själv har jag snart avklarat en socionomutbildning vid sidan av mitt arbete, ett helt annat kunskapsområde, som känns som ett bra komplement till min tidigare pol.mag.-examen och ett halvt yrkesliv inom kommunikation och journalistik.

På min fritid är jag aktiv Martha, jag gillar långa promenader i gott sällskap, guidade (stads)vandringar och museibesök.

#kontinuerligtlärande #öpu #entuggakunskap

Min distansvardag

I februari poserade jag ännu glatt i mitt arbetsrum för ett inlägg på Instagram…

 

Sedan mars har jag liksom hela kollegiet jobbat på distans.

I augusti skrev jag till mina kolleger:

Om ni märker att jag har glömt nånting viktigt… så såg jag nyss i ögonvrån att en vit papperslapp från mitt arbetsbord (=matsalsbordet) föll ner och gled in under skåpet invid!!! Antagligen en anteckningslapp för den var mindre än en A4.
Det GÅR INTE att få bort den (har försökt med en tunn sticka, stl 2 ½) och jag har ingen aning om det var en arbets- eller en privat minnesanteckning.
Dammsugare funkade inte heller. En massa damm och annat skräp fick jag nog bort…
Voj suck! 🙂
För att muntra upp mig kan ni ju skicka en bild från er distansvardag! Som ni ser har jag en gammal barnplastpall som fotstöd. Det funkar utmärkt men är kanske inte så estetiskt. 😛

I september gav jag upp och meddelade kollegerna:

Efter nästan 6 mån. vid matsalsbordet insåg jag att det blir för stressigt att tömma det när vi får gäster (vilket vi ju inte hade en enda gång under våren). Nu har jag flyttat till vårt lillalilla skrivbord och kompletterat med en hylla där det finns plats för mappar, printer och pappershögar. Under stolen finns ett golvskydd av plast. På väggen min guldlockiga pappa, 4 år.

Distansarbetet vid Åbo Akademi fortsätter hela hösten och de flesta Öpukurserna ordnas på distans – välkommen med bara!

Christel (Pigge) Söderholm

Kurser vid Öppna universitetet för dig som vill söka in till Flerformsutbildning för lärare inom småbarnspedagogik

En grupp förskolebarn leker tillsammans.

Har du också hört talas om en flerformsutbildning för lärare inom småbarnspedagogik/pedagogie kandidat, 180 sp?
För att kunna söka skall du ha avlagt grundstudier (25 sp) i pedagogik, vuxenpedagogik eller småbarnspedagogik och det kan du göra via Öppna universitetet. För mer info om Öpukurser: kontakta pernilla.rauma (a) abo.fi

Mera information om själva utbildningen, samt Q&A på Åbo Akademis hemsida.

Antagningen kommer ske våren 2021 och Åbo Akademi kommer ha minst 20 studieplatser.

För att vara antagningsbar behöver den sökande ha:

  • Universitetsbehörighet
  •  Avlagt 25 sp grundstudier i pedagogik/småbarnspedagogik/vuxenpedagogik
  • Ha relevant  arbetserfarenhet om minst 9 månader från daghem
  • Sökande skall därtill före ansökningstidens utgång avklarat a) behörighet för att arbeta som barnskötare, b) annan utbildning på andra stadiet inom social- och hälsovårdsområdet eller c) högskoleutbildning
  • Avlagt lärarlämplighetsprov (sker via kallelse i juni)

Ansökningstiden kommer vara 17.3 – 31.3.2021 via studieinfo.fi. Specifika antagningsgrunderna publiceras under denna höst. OBS! sista inlämningsdag av bilagor är 3.5.2021.
Kontaktperson för ansökningsrådgivning under våren är studierådgivare Jannika Backholm, jannika.backholm (a) abo.fi

Går du i YRK-tankar?

Då är du inte ensam! Varje höst är det många vuxna ute i arbetslivet som tar kontakt med oss på öppna universitetet för att höra sig för om möjligheter att bli behörig yrkeslärare. Anledningen är ofta att man redan jobbar som lärare men önskar bli behörig, eller att man vill jobba med något annat inom sitt kompetensområde och därmed börja undervisa studerande. För att kunna bli antagen till utbildningen pedagogiska studier för yrkeslärare vid ÅA bör du uppfylla dessa kriterier:

  • Du bör ha avlagt studier på andra stadiet eller på högre nivå eftersom du behöver en bransch att göra dina undervisningsövningar inom.
  • Inom ansökningstidpunkten (inom mars månad) skall du ha avlagt minst 10 sp/25sp inom vuxenpedagogik eller allmän pedagogik för att kallas till urvalsprov. För att kunna antas till utbildningen måste du visa upp intyg över minst 20 sp (inom april). Här hittar du öppna universitetets kurser inom pedagogik och vuxenpedagogik: se här

Pedagogiska studier för lärare omfattar 60 sp och erbjuds som deltids- och flerformsstudier. Tack vare de schemalagda närstudietillfällena, distansstudierna och självstudierna är det möjligt att avlägga ämnesstudierna på två läsår. Därmed är det också möjligt att studera till yrkeslärare vid sidan om sitt förvärvsarbete. I studierna ingår också undervisnings- och kompetenspraktik i yrkesläroanstalter i Svenskfinland. Ämnesstudierna består bl.a av yrkes- och ämnesdidaktisk teori och praktik, specialpedagogik och undervisningspraktik. Mer info hittar du här

Dekorativ bild

 

Farmaceuter behövs – Sarah är en av dem

Är du intresserad av farmaci men skulle vilja veta lite mer om vad en farmaceut egentligen gör? Jobbar de alla i apotek eller kan man göra annat också?

Öppna universitetets planerare Carina Gräsbeck beslöt att ta reda på saken och satte sig ner en solig söndag på Café Art för att intervjua farmaceut Sarah Lilius som för tillfället jobbar på Hangö apotek. Hon har även arbetserfarenhet från läkemedelscentralen vid Hangö hälsovårdscentral. Sarah är uppvuxen i Hangö och har en farmaceutexamen från Åbo Akademi, hon utexaminerades år 2018.

Bild på Sarah Lilius, ung kvinna med mörkt hår.

Sarah Lilius.

Sarah, vad fick dig att lockas av just farmaceutyrket?

– Jag har alltid varit intresserad av medicin och biologi, men eftersom det är väldigt svårt att komma in till medicinska fakulteten och jag dessutom inte var helt säker på att jag faktiskt ville jobba som läkare så kändes farmaceututbildningen som ett bra mellanting. Dessutom hade jag en kompis som redan studerade farmaci vid ÅA och hon pratade gott om utbildningen.

Var Åbo Akademi ett självklart val för dig?

– Jo, det var det nog, dels på grund av min kompis som pratade så bra om farmacin och om ÅA, dels för att det går att studera helt på svenska här.

Vad tyckte du att var det bästa med att studera vid ÅA?

– Det var nog många saker. Att kunna studera på svenska, hela studiemiljön med en jättebra stämning vid ämnet. Det var dessutom väldigt lågt tröskel att ta kontakt med lärarna och fråga om sådant man undrade över.

Hur ser då vardagen ut på ett apotek för en farmaceut?

– Mycket handlar förstås om att skriva ut recept och ge råd åt kunden, men också att kontrollera att kunden känner till biverkningarna. Det är alltså främst kundservice, vilket är väldigt givande. Däremot visste jag själv inte om att till exempel FPA-ersättningar också hör till jobbet. Det finns ju en hel del regler som det gäller att känna till och ha koll på, som att personer med utkomststöd har rätt till gratis medicin. Det sker också mycket på apoteken som inte syns för kunderna, till exempel hur vårdhemmen beställer mediciner åt sina klienter.

Vad har du som farmaceut för syn på traditionella läkemedel jämfört med så kallade naturläkemedel?

– Utbildningen fokuserar ju mer på de traditionella vetenskapligt beprövade läkemedlen där det finns klara bevis, även om en hel del baserat sig på naturläkemedelsforskning. Det kräver lite mera arbete av farmaceuten att ta reda på tillförlitlig information om naturläkemedel.

Vilka befogenheter har du då som farmaceut att rekommendera till exempel tranbärspreparat istället för antibiotika?

– Läkarens recept är ju det som gäller, farmaceuten kan inte gå emot det men däremot nog ge goda råd framförallt när det gäller förebyggande vård. Sedan ansvarar ju farmaceuten för att kolla att doseringen är korrekt och kan komplettera läkarens råd. Men låt oss säga att någon ofta får urinvägsinfektioner då kan farmaceuten rekommendera till exempel tranbärspreparat.

Till sist, förutom på apotek, var kan en farmaceut hitta jobb?

– Inom sjukhusvärlden kan man jobba på sjukhusapotek och läkemedelscentraler, och det börjar bli allt vanligare att sjukhus har avdelningsfarmaceuter. Inom industrin finns det också mycket varierande saker man kan jobba med, allt från marketing till forskning och produktion. Arbetsmarknaden är god för farmaceuter, det finns jobb och farmaceuter behövs!

Öppna universitetet erbjuder kurser i farmaci under läsåret 2020–2021. Kursutbudet finns på adressen: www.abo.fi/opu-amnen/farmaci

Det finns också en Öpuled i farmaci. Läs mera om Öpuleden, en alternativ väg till studieplats på: www.abo.fi/opuleden

Text och bild : Carina Gräsbeck, planerare vid Öppna universitetet. 

 

Kursen Akademiska studiefärdigheter lär ut tips och trix för smidigare studier

Dekorativ bld på en person som tar del av en distansföreläsning via sin laptop.

 

Hur gör man egentligen när man studerar vid ett universitet? Det ger kursen Akademiska studiefärdigheter svar på. Kursen ordnas för alla examensstuderande vid Åbo Akademi och nu för andra gången också för dem som studerar vid Öppna universitetet (Öpu).

Planerare Nancy Pettersson rekommenderar kursen för alla Öpustuderande.

– På kursen lär man sig tips och trix som sedan gör studierna lättare och smidigare. Universitetet erbjuder en hel del resurser som är bra att känna till så att man kan utnyttja dem till fullo. Det här är en kurs man i första hand gör för sitt eget bästa, fast den också ger fem studiepoäng, säger Pettersson.

Kursen är indelad i fyra moduler: Orientering i studiemiljö och akademiska studier, studieteknik, studieplanering och uppföljning av studierna, samt informationskompetens.

Inledningsvis lär man sig om den studerandes rättigheter och skyldigheter, hur Åbo Akademi och Öppna universitetet fungerar och vem man kan vända sig till i vilka frågor.

– Vi diskuterar också etik, fusk och plagiat och reflekterar kring vad akademiska studier innebär, i motsats till studier på andra stadiet.

I modul två och tre handlar det om självledarskap och studieteknik – hur man lägger upp sina studier och planerar sin tid för att avklara kurserna i den takt och ordning man tänkt sig. Öpustudierna genomförs ofta på distans, vilket innebär att den studerande själv bär ett stort ansvar för sina studier. Karriärplanering ingår också, inte minst som en motivationshöjande faktor. Varför studerar jag och vilken nytta kommer jag att ha av mina studier?

– Det är också viktigt att sätta i system hur man följer upp sina planer och genom kursutvärderingar bidrar till att utveckla undervisningen och utbildningen, säger Pettersson.

Den fjärde modulen, informationskompetens, ger redskap för att hitta vetenskaplig information och kurslitteratur. Hur hittar man i bibliotekens databaser, hur fjärrlånar man tryckt material och vilka elektroniska källor har man tillgång till via Åbo Akademis bibliotek och vetenskapliga biblioteket Tritonia? Källkritik är också viktigt att lära sig för att veta vilket material som kan anses vara vetenskapligt i dagens oändliga informationsflöde.

– Biblioteken i Åbo och Vasa fungerar lite olika, så kursens uppgifter i informationskompetens anpassas enligt deltagaren så att man helt konkret får prova på att söka information vid det bibliotek man framöver kommer att använda mest.

Kursen Akademiska studiefärdigheter examineras genom mindre uppgifter och egna reflektioner, som görs efter hand. Kursen inleds 21.9, den går på distans och går bra att utföra vid sidan av andra kurser.

Kursen är också bra för den som vill prova på om akademiska studier alls är någonting man vill göra.

– Betyget var gott i fjolårets kursutvärdering. En deltagare önskade att hon hade gått kursen för länge sedan, när hon började studera, en annan tyckte det var väldigt bra med en uppdatering, eftersom det var så länge sedan senaste studier. Kursen är också bra för den som vill prova på om akademiska studier alls är någonting man vill göra.

Öpustuderande anmäler sig till Akademiska studiefärdigheter via Öpus anmälningsdatabas som finns bakom länken https://www.abo.fi/opu-anmalan/

Samma kurs ordnas igen på vårterminen med start 1.2. Läs mera om kursen, tider och anmälan på adressen: https://www.abo.fi/opu-amnen/gemensamma-studier/.

 

Text: Mia Henriksson, bild: Bigstock

Självtest för dig som är intresserad av juridik

Studier vid ett universitet är på många sätt annorlunda än gymnasiestudier, eller studier som bidrar till konkreta färdigheter för ett yrke. Ämnena vid ett universitet kan kännas främmande, obekanta och själva målet med utbildningen kan vara svårt att greppa.

Universitetsstudiernas syfte är inte enbart att tillföra kunskap och färdigheter. Studerande ska bilda sig förmågan att självständigt tillämpa kunskap och bidra till utvecklingen av sitt eget ämnesområde i arbetslivet, då man blir utexaminerad. Studier vid ett universitet ger även färdigheter för eventuella forskarstudier.

Ett av de universitetsämnen som kan kännas obekant och svårt att greppa är juridik. Har du inte tidigare läst juridisk litteratur och vill testa dig fram ifall studier i rättsvetenskap kunde vara något för dig, kan du ta ett självtest via länken här

Finner du ett intresse i ämnet och vill studera vidare, så erbjuder vi årligen via Öpu flera kurser i rättsvetenskap. Länk här till vårt kursutbud i ämnet.

Blev du utan studieplats?

en tjej som deppar över studierBlev du utan studieplats? Det känns tråkigt när saker och ting inte går som man tänkt – att inte komma in och få börja studera där man vill gör en både besviken, arg och ledsen. Men det sägs att när en dörr stängs, öppnas istället ett fönster, eller kanske till och med flera! Det betyder att möjligheterna fortfarande är många, du har flera vägar att gå för att ändå kunna studera.

Öppna universitetet (Öpu) är till för dig som är utan studieplats, har ett mellanår, eller av andra orsaker vill läsa in dig på olika ämnen. Det är också för dig som ännu bara funderar på om studier vid ett universitet passar dig. Vid Öpu kan du prova på, avlägga kurser och se vilka ämnen som intresserar dig.

Via Öppna universitetsleden, alltså Öpuleden, har du också chans att söka in till examensstudier vid Åbo Akademi. Det innebär att du först avlägger Öpukurser och sedan med dina avklarade kurser ansöker om studieplats vid Åbo Akademi. Ansökan görs via gemensam ansökan i studieinfo.fi. När du väl fått din studieplats får du dina avlagda kurser till godo inom din examen – med andra ord sparar du tid då du nu inte behöver vänta ett helt år på att komma i gång med studierna.

Antagningskriterierna vad gäller Öpuleder skiljer sig mellan olika utbildningar och Öpulederna utvecklas hela tiden. Många Öpuleder vid Åbo Akademi har nu en omfattning på 30 sp, som du måste avlägga innan du kan söka in, bland annat Öpulederna för utbildningslinjerna ekonomi, rättsvetenskaper och samhällsvetenskaper. Mera information om alla Öpuleder kommer att publiceras i augusti och allt finns på adressen abo.fi/opuleden.

Anmälningen till Öpus kurser öppnar den 17 augusti 2020. Kursutbudet hittar du via sidan abo.fi/opu.

Vi fortsätter att njuta av sommaren några veckor till och sen slår vi upp Öpudörrarna på vid gavel och alla är välkomna att studera!

Majlen Saarinen
Utbildningschef vid Åbo Akademis Öppna universitet

Personalpresentation: Katarina Humina

Jag heter Katarina Humina. Att jobba som utbildningsplanerare vid Öppna universitetet är lite som att jobba i en godisaffär ifall man är av den nyfikna och kunskapstörstiga sorten. Att kunna erbjuda allmänheten en möjlighet att delta i akademiska kurser är en viktig uppgift, upplever jag. Jag deltar också själv i kurser då och då. Jag studerade konstvetenskap och etnologi i tiderna och båda ämnen ligger mig varmt om hjärtat. Vilken tur att jag får arbeta med dem i mitt jobb vid sidan av andra humanistiska ämnen såsom filosofi, historia, kulturanalys, genusvetenskap, teologi, svenska språket samt språk och kommunikation. När jag inte arbetar med kurser, umgås jag med familjen, springer på konstutställningar och konserter och hänger på cafeer.

katt

Assistenterna Findus och Figaro har övervakat distansarbetet under våren


#kontinuerligtlärande
#entuggakunskap
#öppnauniversitetet
#historia
#teologi
#kulturanalys
#genusvetenskap
#svenskaspråket
#filosofi
#konstevetnskap
#etnologi

katt

Alla har en röst – lär dig hur den fungerar!

en man som ropar

Över hälften av finländarna jobbar i röstyrken, alltså yrken där rösten är ett av de viktigaste arbetsredskapen, till exempel lärare, kommunikatörer, präster, daghemspersonal, försäljare… listan kan göras lång. Utöver det är rösten ett viktigt redskap för många på fritiden, till exempel för körsångare och fotbollstränare.

Susanna Sid är lärare på kursen Rösten, en grundkurs i logopedi, som erbjuds som sommarkurs vid Åbo Akademi.

– Det är en kurs som alla kan ha nytta av, man behöver inte vara intresserad av logopedi som ämne eller framtida yrke. Det kommer förhoppningsvis att bli en rolig, interaktiv kurs där deltagarna har möjlighet att påverka innehållet en hel del.

Kursen innehåller många praktiska moment. Förutom olika slags övningar gör man gör man akustisk analys av röster med hjälp av dataprogram. Till exempel kan man definiera en persons individuella grundton genom

att se antal stämbandsvibrationer per sekund, eller se vad som händer när man piper, viskar eller ropar.

– Det finns ett genusperspektiv i frågan om röst. Manliga rösten har ansetts vara norm och forskning visar att det finska folket vill höra på djupa mansröster till exempel i radionyheterna.

Kursen utgår från normal röstproduktion och tar upp förebyggande aspekter – vad man kan göra för att rösten ska må bra och orka – i allmänhet är det mycket enkelt.

– Ett viktigt tema på kursen är röstergonomi, det vill säga miljön omkring oss, så som buller och luftkvalitet och hur det kan påverka vår röst att tala i utrymmen med dålig akustik.

Under kursen tas också upp grunderna i röstanatomi och röstens åldrande och utveckling.

David Bowie har en fantastisk röst. Jag har någon gång roat mig med att jämföra versioner av låten Changes från när den utkom på 70-talet och senare versioner när han är äldre. Hans sångröst har fått en lägre klang. Ofta blir rösten ljusare hos mycket gamla män, medan kvinnor ofta får lägre röst i medelåldern, men det är individuellt, så som allt som har att göra med rösten.

Susanna Sid (f.d. Simberg) var tidigare professor i logopedi vid Åbo Akademi. Hon utlovar en lätt och trevlig kurs, trots den intensiva tidtatbellen.

– Det blir mycket praktiskt, diskussioner, övningar och analyser. Och pauser behöver man ha under så långa dagar med distansundervisning. Min tanke är att försöka genomföra examinationen under kursens gång, så att kursen faktiskt är slut när den är slut. Det beror lite på deltagarna hur vi lägger upp det.

Sid säger att kursen Rösten är allmänbildande och till nytta för vem som helst, oberoende av ämnesval i studierna eller yrkesval i framtiden. Alla har en röst!

Praktisk information om kursen

Rösten, 5 sp, nätkurs i logopedi med distansföreläsningar och praktiska moment.
Tidpunkt: 6–9.7, kl. 10–17.
Inga förkunskaper krävs.
Max 20 deltagare. Antagning enligt anmälningsordning. Sista anmälningsdag 22.6.2020.

Kursen är öppen för examensstuderande vid Åbo Akademi, nyblivna studenter i hela Svenskfinland, samt gymnasieelever. Kursen erbjuds avgiftsfritt och avklarad kurs får räknas tillgodo om man börjar studera vid Åbo Akademi i höst eller senare.

Klicka här för att anmäla dig till kursen.
Klicka här för att kolla Åbo Akademis hela utbud av sommarkurser 2020.