REGISTER OCH STATISTIK ÖVER SVENSKSPRÅKIG KONSTKRITIK
1950-2000
Forskningsgruppen NAC (Nordic Art Criticism)
Registeransvarig: docent Fred Andersson, Åbo Akademi
Med start år 2008 har vi börjat bygga upp ett register över konstkritik i svenskspråkig dagspress, dvs. både de ”rikssvenska” och de finlandssvenska tidningarna. Projektet omfattar tiden 1950-2000, och med ”dagspress” menar vi tidningar som kommer ut åtminstone tre dagar i veckan. Här delar vi med oss av en del av dokumenten i projektet. De öppnas som pdf-dokument i ett separat fönster med klick på länkarna. Alla filer är fritt tillgängliga för nedladdning och faktum är att vi uppmuntrar nedladdning av materialet. (Se instruktion om sökning i filerna nedan.)
Än så länge kan vi bara visa exempel på vilka typer av information och vilken statistik som kan samlas in med de metoder som vi utvecklat. Informationen kommer dels från de tryckta registren Svenskt tidningsregister (1954-60) och Svenska Tidningsartiklar (1961-1999) som vi scannar med OCR-teknik (Optical Character Registration). Dels kommer den från klipparkivet (leikearkisto) vid Centralarkivet för bildkonst i Helsingfors, vars samlade klippböcker fram till år 1980 finns tillgängliga på mikrofilm. (Ämnet Konstvetenskap vid Åbo Akademi äger en uppsättning av dessa mikrofilmer med tillhörande register på mikrofiche.) Klippsamlingarna från Dokumenteringsarkiv för modern svensk konst vid Lunds Universitet (aktivt 1965-2001) är en annan källa, främst för komplettering av materialet och insamling av viss statistik.
ÖVERGRIPANDE INFORMATION
Arbetet med registret ingår i forskningsprojektet Konstkritiken och det nationella i Finland och Sverige 1950-2000 som syftar till att med registret som grund besvara frågeställningar om bildkonstens och konstkritikens roll för den nationella identiteten och dess förändringar. I praktiken har projektet dock mera inriktats på att få fram en grundläggande geografisk och sociografisk översikt över konstkritiken under 50-årsperioden. Mera intensivt arbete med projektet finansierades av Gyllensiernska Krapperupstiftelsen (Sverige) och Svenska Kulturfonden (Finland) under 2010-13. En rapport med preliminära slutsatser skrevs för Svenska Kulturfonden i december 2012 och kan läsas här:
I projektet har också publicerats en mera populärvetenskaplig artikel i den finländska svenskspråkiga tidskriften Ikaros, nr 3 2010. En presentation av projektet med vissa bilder och diagram finns i den tvåspråkiga finländska nättidskriften för konstvetenskap, Tahiti (Taidehistoria tieteenä / Konsthistorien som vetenskap). Samma presentation trycktes senare i den pressvetenskapliga tidskriften Nordicom Information. Följande länkar går till dessa artiklar:
I ett första steg måste vi med hjälp av register och statistik besvara sådana frågor som ”hur mycket skrevs?”, ”vilka skrev?”, ”vad skrev de om?” Kulturjournalistikens roll i den finländska och svenska tidningsbranschen som helhet måste klargöras, t.ex. genom att upplageutvecklingen jämförs med kulturjournalistikens utveckling. Var det alltid så att det skrevs mera kritik i tidningar med högre upplaga och större ekonomiska resurser? Kan kritiken på något sätt ha påverkats av tidningarnas ägarstruktur och politiska färg? Var vissa kritiker särskilt dominerande och kan den kritik de skrev ha påverkats av deras bakgrund och personliga övertygelser (politiska eller andra)? Påverkas kritiken av större redaktionella förändringar över tid, t.ex. ökat/minskat textutrymme och större/mindre andel bildutrymme i tidningslayouten? Är det lätt eller svårt att se skillnad mellan de texter som skrevs av kritiker/kulturjournalister och de vanliga reportagen eller nyhetsartiklarna?
Alla dessa faktorer har undersökts i medie- och kulturforskningen, men såvitt vi vet aldrig i ett samlat projekt med fokus på just konstkritik. I den mån det finns tidigare forskning som besvarar vissa frågor eller innehåller data vi kan använda kommer vi givetvis att hänvisa till den forskningen. Nordicom är det gemensamma informationscentret för medieforskning i Norden, och publicerar regelbundet statistik. Historiska data går att få via nationalbiblioteken, t.ex. Kungliga Biblioteket i Stockholm och databasen Dagstidningar efter 1900 (”Nya Lundstedt”). Allt tyder dock på att vi själva måste samla in en stor del av de uppgifter och data vi behöver. Detta gäller särskilt Finland, där ett centralt artikelregister motsvarande Svenskt Tidningsregister och Svenska Tidningsartiklar saknas.
TEKNISK HJÄLP FÖR ANVÄNDARE
Filerna här på sidan är av två huvudtyper: statistik och artikelregister. När du klickar på länkarna öppnas filerna troligtvis automatiskt i programmet Adobe Acrobat Reader om du har det installerat på din dator. Ladda annars ner det och installera det. Programmet är gratis och hittas här:
https://get.adobe.com/se/reader/
Att de filer som är artikelregister öppnas i Adobe Acrobat Reader är förutsättningen för att du ska kunna söka i dem enligt den här instruktionen. Du kan också ladda ner filen du vill söka i, och spara den på ett ställe på datorn där du lätt kan hitta den. Öppna sedan dokumentet i Adobe Acrobat Reader. Klicka på menyn ”Edit” (redigera) och välj ”Advanced search” (avancerad sökning). Det ser ut så här:
Du får nu upp följande dialogbox:
Se till att alternativet ”In the current document” (i detta dokument) är markerat. Skriv in i sökrutan en term du vill leta efter, t.ex. ”modern”. Klicka på ”search” (sök) eller slå Enter.
Du kan bara söka en term i taget. Vill du ha en mer exakt sökning, bocka för alternativet ”whole words only” (matcha hela ord).
Vid sökning på personnamn rekommenderas att först söka på endast efternamnet. Sedan förnamn + efternamn. Separation med komma används inte.
Om du söker på namn som också kan vara vanligt substantiv, t.ex. ”Kivi”, skriv med stor begynnelsebokstav och bocka för ”Case-Sensitive” (Gemener/VERSALER).
Denna bild visar hur resultatet av en sökning ser ut i vyn. Du kan nu se statistik för namnets eller termens förekomst längst upp i dialogfunktionen (se röd pil uppe till vänster).
Nedanför (se röd pil 2) är en lista över alla fraser i dokumentet där namnet/termen förekommer.
Flytta mellan sidor genom att markera fraser i listan. Visningen hoppar då till motsvarande sida där termen är markerad på motsvarande sätt (se röd pil 3).
HJÄLPDOKUMENT FÖR STUDENTER OCH FORSKARE
Akronymer (förkortningar) av tidningsnamn används både i press och litteratur och i pressarkiven. Särskilt när det gäller mindre tidningar har akronymerna varierat och olika arkiv har använt olika akronymer. Det har också varit vanligt att konstkritiker och andra kulturskribenter inte signerar artiklarna med hela namnet, utan med en akronym eller annan typ av signatur. De olika pressarkiven och registren har sammanställt signaturlistor som underlättar identifikation av skribenter. Sådana signaturlistor finns i Svenskt Tidningsindex och Svenska Tidningsartiklar. Även klipparkivet vid Centralarkivet för bildkonst i Helsingfors och det svenskspråkiga Brages Pressarkiv i samma stad har gjort signaturlistor. Här nedan finns listor över akronymer och signaturer i pdf-format.
Rikssvenska listor:
Finska listor:
Finlandssvenska listor:
BRANSCHEN OCH GENRERNA
Text tillkommer
SVERIGE, 1950-1959
STATISTIK
REGISTER:
SVERIGE, 1960-1969
STATISTIK:
REGISTER:
SVERIGE, 1970-1979
STATISTIK:
REGISTER:
SVERIGE, 1980-2000
Ännu har bara två punktregistreringar gjorts 1981 och 1991. Båda gäller de sex största tidningarna (AB, DN, Exp, GP, SDS, SvD) och månaderna januari och februari. I tabellerna registreras tidning + datum, rubrik, skribent, antal nämnda konstnärer, placering (sidnummer), artikellängd i cm (med avrundning till .5), antal bilder samt bildernas storlek som medelvärdet av deras diagonalmått (ø) avrundat med en decimal. Huvudsyftet med registreringen var nämligen att se om det finns en signifikant skillnad i artikellängd, antal bilder och bildernas totala yta mellan de två mätpunkterna. Medelvärdena för textlängden är 33,5 (1981) och 28,5 (1991) men skillnaden är inte statistiskt signifikant. Medelvärdena för antal bilder per artikel är 1,3 (1981) och 1,5 (1991). Medelvärdena för bildernas totala yta som diagonalmått per artikel är 17,2 (1981) och 24,7 (1991). Denna siffra är mer intressant och visar att utvecklingen mot en mera visuell layout börjat slå igenom också på kultursidorna. Antal konstnärer som i genomsnitt nämns per artikel är 1,5 (1981) och 1,9 (1991).
ÖVERGRIPANDE SVENSKFINLAND
STATISTIK:
REGISTER: