Monster ("Babyface" ur filmen The Hills Run Red)
Monster enligt fb? (Baby Grayson Walker)
Facebook lever på vår kreativitet, nu tog de också steget att lansera sig på börsen, men aktien dalade snabbt. Kulturteoretiker har velat få oss att tro att vi lever i en ekonomi frikopplad från det materiella men kanske är det svårt att få stabilitet i värden som inte grundar sig på något annat än att användare (låt vara miljoner) delar kreativitet och samtidigt själva blir en produkt (det är ju den tid vi sätter på fb som utgör fb:s värde). Men när kreativiteten avviker från vissa normer drar Facebook en gräns – det blev inte minst tydligt i det senaste fallet av cencurering av användares bilder, se här.
Fallet har uppmärksammats också av en annan anledning – respekt för livet. Det rör sig om ett ungt kristet amerikanskt par som hela tiden vetat att deras son skulle födas med anencefali (utan fungerande hjärna) och bara leva några timmar – ändå valde de att föda honom, övertygade om hans rätt att existera. De tog bilder av honom som på vilket nyfött barn som helst och delade bilderna bland vänner på Facebook – men där ansågs gränsen till det morbida ha överskridits och bilderna togs bort. På bilderna ser han ut som en mycket liten 100-åring, den deformerade skallen döljs av en mössa.Inget upprörande eller skrämmande – Facebook är garanterat fullt av mycket värre bilder.
Enligt vetenskapens och det rationella samhällets bedömning var Grayson James Walker (barnets namn) bara något som snarast möjligt borde ha tagits bort och spolats ner i avloppet, ett naturens misstag. Hans födsel och korta liv gjorde honom till en existens – men vilken sorts? Han hade inget medvetande i någon rationellt begriplig mening. Det var något helt annat som fick föräldrarna att handla som de gjorde.
Om Facebook representerar samtidsnormen för vad livet är och hur det ska levas, så kan bilderna på Grayson inte tillåtas eftersom de visar något bristfälligt (enligt normen). Samtidigt flödar populärkulturen och de kollektiva fantasierna över av styckningar och deformationer – men sådana bilder kan accepteras, antagligen eftersom de inte har någon koppling till faktiska personer. Bilderna på Grayson avviker från de idéer om lyckan som är viktiga för Facebooks attraktionskraft för annonsörerna. Det är av den anledningen de inte får synas.
Ett annat intressant cencurfall är den så kallade mangadomen som för några dagar sedan gick upp till HD (högsta domstolen) i Sverige – men där gäller det tecknade bilder och också vilka omständigheter som kan leda till att innehavet av en bild kan bli straffbart. Jag tror att omständigheter och sammanhang alltid är avgörande. Domstolens ”bildanalyser” under förhandlingarna visar om inte annat det stora behovet av kompetenta bildvetare, tyvärr oftast i sammanhang där vi sällan anlitas.