månadsarkiv: mars 2022

Koneprojekt: ”Muted Memories and Silenced Stories: Memoirs by Women of the Gulag Archipelago”.

Konestiftelsen har beviljat tre års finansiering för forskningsprojektet: ”Muted Memories and Silenced Stories: Memoirs by Women of the Gulag Archipelago”. Projektet är ett individuellt forskningsprojekt som leds av FD Lovisa Andén.

Lovisa beskriver sitt projekt så här:

”Projektet syftar till att undersöka vittnesskildringar från Gulag-arkipelagen skrivna av kvinnliga författare. De två författare som mer än några andra präglat vår förståelse av Gulag är Aleksandr Solzjenitsyn och Varlam Sjalamov. Bägge använder sig av fiktionaliserade narrativ för att representera den mänskliga innebörden av de sovjetiska lägren.  Tillsammans med en rad andra manliga författare har deras berättelser kommit att läsas som representativa för ”hur det var att vara i lägren”. Min utgångspunkt är att de manliga författarnas berättelser inte är representativa för kvinnors erfarenheter. När kvinnors förhållanden i Gulag beskrivs av manliga fångar fokuserar de nästan enbart på kvinnor i förhållande till män. De beskriver framför allt sexuellt tvång, påtvingad prostitution och romantiska relationer. I kvinnors berättelser, å andra sidan, spelar relationen till män endast en mindre roll. Mitt syfte är att undersöka i vilken utsträckning som skildringar skrivna av kvinnor förändrar våra etablerade narrativ om Gulag. Samtidigt syftar projektet till att, utifrån ett fenomenologiskt ramverk, undersöka hur berättelserna aktualiserar frågor om erfarenhet, representation och sanning i vittnesskildringar.

Jag kommer att använda mig av 16 vittnesskildringar som skrivits av kvinnor efter att de lämnat Sovjet. De är skrivna av belgiska, engelska, franska, tyska, lettiska, polska, skotska, svenska och ukrainska kvinnor. Deras memoarer är ursprungligen skrivna på engelska, franska, tyska och svenska och publicerade i Europa och USA. Alla vittnesskildringarna är skrivna med syftet att berätta för väst om Gulag-systemet. Den starka önskan att nå ut, att berätta de här berättelserna står i stark kontrast till att de är i de närmaste okända idag.”

Martin Gustafsson om demokratins kris

Demokratin är inte en patient som kan räddas av någon dunderkur

Demokratins kris behandlas i en mängd böcker i de senaste årens utgivning. Författarna ställer många tänkvärda diagnoser, men få riktigt övertygande kurer erbjuds. Det menar filosofiprofessorn Martin Gustafsson som framhåller att idén om demokratins egenvärde består i att den inte ser öppenhet och obestämdhet som en kaotisk ordningsstörare, utan som central för människors frihet, ansvar och värdighet. Demokratins problem är djupgående och kan inte lösas genom att försöka separera mellan fakta- och värderingsfrågor eller genom en vitalisering von oben. Det är vi själva som måste resa oss upp ur sängen.

Läs hela artikeln på Respons.

Martin Gustafsson om Martin Hägglunds Vårt enda liv

Mer framgångsrik kritik av kapitalismen än av religionen

Martin Hägglund ställer i sin uppmärksammade bok Vårt enda liv – Sekulär tro och andlig frihet en sekulär tro mot en religiös. Han menar att den religiösa tron på en evig existens efter döden gör oss likgiltiga för förluster i våra ändliga liv och därmed hindrar oss från att utveckla omsorg om andra. Men Hägglund karikerar de religiösa tänkare han anför, för de är väl medvetna om den förtvivlan som oundvikliga förluster orsakar i detta liv. Tron hjälper dem att hamna i ett permanent tillstånd av hopplös förtvivlan. Då ter sig hans kritik av kapitalismens inneboende motsägelse när det gäller dess syn på värde mer framgångsrik och den tvingar läsaren till djupgående reflektioner. 

Läs hela artikel på Respons’ sidor.