Kategoriarkiv: Händelser

Disputation: Salla Aldrin Salskov

Den 22.9 disputerar Salla Aldrin Salskov med sin avhandling Struggling with the personal: On epistemic habits in queer and feminist theory

Disputationen äger rum torsdagen den 22 september 2022 kl. 15 i Auditorium Armfelt, Arken, Fabriksgatan 2, Åbo. Opponent är professor Toril Moi, Duke University, USA och kustos är docent Camilla Kronqvist, Åbo Akademi.

Disputationen kan också följas på zoom:

https://aboakademi.zoom.us/j/62907478057

Så här sammanfattar Salla sin avhandling:

Avhandlingens tematik är den akademiska queerfeminismens filosofi. Avhandlingen granskar vilken roll kritiskt tänkande har inom queerfeministisk teori genom en analys av centrala teoretiska och metodologiska förförståelser inom genusforskningen sedan 1990-talet. Genom att granska hur vanemässiga sätt att tänka kring kön, språkanvändning och makt också tar form i akademiska diskussioner lyfter avhandlingen fram filosofiska perspektiv som kan utmana och bredda genusvetenskapens kritiska anspråk.

Avhandlingen granskar både akademiska och vardagliga invanda och ovana tankesätt kring kön, sexualitet, identitet, kunskap, makt och kärlek. Den diskuterar vikten av att vara uppmärksam på i vilken anda diskussioner om dessa teman förs, så att en komplex verklighet inte reduceras till polariserande, essentialiserande, fasta och låsta positioner. Avhandlingen diskuterar därmed även självförståelse och självreflexivitet som centrala för queerfeminismen, men även samtida kulturkritik överlag. Avhandlingen frågar vad det innebär att tänka filosofiskt kring kritik och lyfter fram kärlek som ett filosofiskt perspektiv som relevant för den queerfeministiska kritiken och dess förståelse av genus, identitet, politik, begär, intimitet – och kritik.

Symposium: The Illusion of an External Standpoint

Vi inleder läsåret med ett symposium för professor Martin Gustafsson med anledning av hans 50″+2″-års dag (se Wittgenstein, Filosofiska undersökningar §185 för ”+2”) den 6 september 2022. Med föredrag bidrar nuvarande och tidigare kolleger från Åbo Akademi, Uppsala universitet och University of Chicago. Symposiet är öppet för studerande, forskare och personal vid fakulteten och andra intresserade vid Åbo Akademi.

UPDATED PROGRAM

The Illusion of an External Standpoint: The Philosopher and the Ordinary
Program
10.45-11.25 Lars Hertzberg (ÅA): ”Not enough regularity to call it language?”
11.30-12.15 Stina Bäckström (Södertörns högskola): ”Reflections on the blindness of habit”
12.15-14.00 Lunch
14.00-14.45 Pär Segerdahl (Uppsala universitet): ”Voices of wisdom: Uncertainty and self-examination in a knowledge society”
15.00-16.30 50-årskaffe med fakulteten
16.30-17.00 Stefan Giesewetter (ÅA): ”The search for morally alien thought”

Plats: Auditorium Aura i CLL:s byggnad, Arken

Programblad som pdf 

Beskrivning av temat på engelska
Traditionally, philosophy is conceived as the endeavor of questioning the beliefs we ordinary hold. According to this picture, the philosopher aims at detaching himself from the everyday in order to assess the validity of our beliefs about the word, the self, etc. He asks: which of them is it truly reasonable to hold? However, during the pursuit of this quest it can appear to the philosopher that actually none of our ordinary beliefs is ultimately justifiable. He is plagued by questions like: Can there be freedom of the will when the movement of matter can be described by purely causal laws? Can we base our knowledge-claims on the testimony of our senses when our senses are known to deceive us? Here, it appears that reason is turning against itself: the attempt to test our ordinary beliefs against the standard of reason reveals that none of them can live up to this standard at all. One common reaction to this in philosophy has been to broadly accept this conclusion. Philosophers have e.g. sided with science, claiming that our ordinary picture of the world should be replaced with that of science. This, in turn, has given rise to a host of problems that philosophy has to solve, e.g. what is the status of mathematics within a causal-empirical framework that obviously depends on it? However, these philosophers think that all these problems can eventually be solved by further theorizing, i.e. further detachment from the ordinary.

Throughout the history of philosophy however, there has been another reaction to the perceived dilemma of reason. According to these philosophers, there is actually nothing to the purported insight that our ordinary beliefs about the world, the self, etc. fail to measure up to some purported higher standard of reason. The way they see it, in this mode of thinking, the philosopher has simply detached himself too far – not only from our ordinary beliefs, as he takes himself to do, but also from any meaningful standard of assessment at all. For it is, as these philosophers argue, precisely the ordinary practices of everyday life that supply us with any applicable standards of assessment. To them, the philosopher, in judging our ordinary beliefs about the world, the self, etc.to be ultimately unjustifiable only occupies the illusion of an external standpoint. Once this has become clear to him, he can see that these beliefs – that we do have free will, that we can trust the testimony of our senses, etc. – can be reasonably held, without further theoretical justification.

The symposium with contribution from professor Martin Gustafsson’s previous colleagues at Uppsala university and University of Chicago, as well as colleagues and students at Åbo Akademi University, will explore how, in various fields of philosophy, the pull of wanting to occupy an external standpoint – of wanting to detach ourselves from the everyday – has been responsible for seemingly intractable problems. These fields will include the Philosophy of Language, the Philosophy of Action, Ethics, and Philosophical Methodology.

 

Podden Nyfika

Idag pratar vi ofta om en ökande polarisering, vi är oroliga för samhällsutvecklingen när människor lätt hamnar in i bekväma filterbubblor. Näthat, skällsord och diskussioner som urartar på sociala medier har på många sätt blivit en del av vardagen. Det här har diskuterats och analyserats i diverse forum, men vad kan vi konkret göra för att motverka den utvecklingen?
Vi såg en möjlighet i att kunna bidra till ett bättre samtalsklimat genom att starta en egen podcast. Vi har sett hur olika samtals-podcasts i andra länder haft en positiv inverkan genom att de ser till att människor med olika åsikter och perspektiv möts. Vi – speciellt Jacob som under flera år ihärdigt lyssnat på diskussioner i ett antal podcasts – märkte hur ens perspektiv vidgades genom att lyssna på sådana samtal. Jacob såg ett behov och en möjlighet för ett liknande format att kunna ha en positiv inverkan på det finlandssvenska samtalsklimatet, och efter att ha diskuterat idéen med Maria beslöt vi att starta upp podcasten Nyfika tillsammans.
Idén är alltså att vi bjuder in olika människor med olika bakgrund, perspektiv och idéer som gäster till podden där, i första hand, Jacob för ett samtal med dem. Ingenting är tabu; vi vill kunna samtala om allting och visa att det är möjligt utan att diskussionen eskalerar till skällsord eller att man tillskriver samtalsparten olika epitet. Processen att producera podcasten har varit väldigt lärorik för oss båda två, vi utvecklas och utmanas hela tiden. Det är givande när lyssnare tar kontakt och berättar hur de samtal vi haft hjälpt dem att förstå andra människor bättre – människor de tidigare hade väldigt svårt att relatera till.
Naturligtvis finns det många frågor att fundera på vad gäller etiska avväganden och ansvar med att bjuda in vissa gäster. Men trots att de inte alltid är lätta frågor är vår grundprincip tydlig; vi kan inte på förhand döma ut en människa eller de åsikter de har. Det demokratiska samtalet måste inkludera alla delar av samhället. Hur skall det annars hålla ihop?
Jacob Hjortman, filosofistuderande
Maria Åsvik, fil. mag.

Behövs det bildning?

Essä: Informationssamhället behöver bildning som gör ontI Sverige har ett flertal forskare deltagit i bildningsdebatten och lyft fram hur och varför bildning är ett centralt begrepp för att förstå och handskas med dagens stora samhälleliga utmaningar. Dessa berör frågor om demokrati, hållbar utveckling, klimatförändringar och andra miljöhot.

I Finland, och specifikt i Svenskfinland, har de offentliga diskussionerna varit mer frånvarande. Många känner kanske främst ordet bildning från diskussioner om ”allmänbildning” och dess roll speciellt i gymnasieunderviningen. Men i takt med att tal om ”livslångt lärande”, ”nyckelkompetenser” och ”överförbara färdigheter” blivit allt mer vanliga i utbildningssammanhang, har också idén om allmänbildning fallit i skymundan.

Inom Svenska folkskolans vänners satsning Bildningskraft har Jonas Ahlskog jobbat för att lyfta upp bildningsfrågor på agendan. Vad innebär bildning? Varför det är viktigt idag? I en serie essäer som publicerats i Huvudstadsbladet diskuterar han varför bildning borde vara en fråga för oss i dag. I diskussionsforum med forskare, författare och journalister som görs tillgängliga på nätet under oktober månad fortsätter han att reda ut begreppen för att få en bättre blick på vår samtid.

I diskussionerna deltar flera filosofer med anknytning, eller tidigare anknytning, till Åbo Akademi, Camilla Kronqvist, Hugo Strandberg, Göran Torrkulla, Joel Backström och Birgit Schaffar.

Följ samtalen på Bokström.

Läs essäerna:

Demokratin behöver bildade medborgare – men vad är det egentligen vi behöver kunna?

Dialog – inte fostran – är folkbildningens hopp i splittringens tidevarv

Informationssamhället behöver bildning som gör ont

 

Ny studiehelhet: Etik i en globaliserad värld

Nu är det sommar och även om det filosofiska tänkandet aldrig helt tar slut utgör den ett välbehövligt avbrott i studierna för de flesta. Från hösten har dock studerande i filosofi och livsåskådningskunskap nya möjligheter att både bredda och fördjupa sitt etiska tänkande. Då drar studiehelheten ”Etik i en globaliserad värld” igång för första gången.

Du kan redan bekanta dig med helheten på dess nya blogg.

Som filosofistuderande kan du avlägga helheten som ett skilt biämne (25 sp) eller som en modul på magisternivå (20 sp). Du kan också ta enskilda kurser i helheten som specialkurser i dina filosofistudier.

Studiehelheten tar sin utgångspunkt i frågor om hållbarhet. Vilka etiska gränser når vårt tänkande om vi vill leva i samklang med naturen och inte överskrida våra tillgångar? Viika politiska och ekonomiska utmaningar står vi inför om vi vill bygga rättvisa och stabila samhällen lokalt och globalt? Går det överhuvudtaget att föra samman etik, politik och ekonomi på de sätt som förutsätts av de mål om ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet som formuleras i Agenda 2030?

Från filosofins sida är helheten ett välkommet nytillskott i de kurser i etik, miljö- och samhällsfilosofi som vi nu kan erbjuda våra studerande. Den ger möjlighet att sammanföra filosofiskt tänkande och etisk självreflektion med vetenskaplig forskning i andra ämnen för att gemensamt utforska några av dagens stora livs- och ödesfrågor. Och den öppnar upp för en mängd nya perspektiv på vad etik kan tänkas vara. Hur kommer t.ex. etik och politik in i olika vetenskapsfilosofiska och kunskapsteoretiska frågeställningar? Hur förändrar frågor om hållbarhet grundvillkoren för att tänka på vår existens och vårt ansvar för andra och vår planet?

Kom med och tänk vidare! Den första kursen ”Truth, Power and Justice” ges redan i period 1.

Om biämnet

Docentföreläsning: Jonas Ahlskog

Tisdag 18.8 kl. 8.30 på ZoomJonas AHLSKOG | PostDoc Position | Doctor of Philosophy | Åbo ...

Jonas Ahskog söker docentur i filosofi och håller sitt undervisningsprov den 18 augusti kl. 8.30-9.15. Rubriken för föreläsningen är:

Minnesindustrin och historieforskningens kritiska uppdrag.

Föreläsningen hålls på distans via zoom, så det är lätt att följa med.

https://aboakademi.zoom.us/j/8505222940

Jonas Ahlskog disputerade vid Åbo Akademi 2017 med avhandlingen The Practical and the Historical Past: Four Essays on the Philosophy of History . Du kan läsa mer om hans forskning här.

Themes in Early Analytic Philosophy

CANCELLED:
Minisymposium on 16.3.2020
15-19 in Westermarck, Arken

15.15-17.00 Wim Vanrie (Ghent University):
”Community in Moore’s A Defence of Common Sense
”Background Reading”

 

 

 

 

17.15-19.00 Jonathan Gombin (University of Bordeaux/Joensuu):
“Simplicity and Independence in Wittgenstein’s Tractatus

E-mail Camilla.kronqvist(a)abo.fi for the credentials if you cannot access the papers.

Symposium: Ethics and Experience, 8-9 April

On April 8-9 there is a two day symposium Ethics and Experience: Widening Perspectives, in philosophy with invited and local speakers

More information on pre-readings (for Monday) to come.

Every one is welcome!

 

 

Don’t start with a moral theory, start with where you actually are. Here is a question that I think ethicists should be asking alongside Nagel’s famous question about bats (at the moment I want to use it as the title of Epiphanies Chapter 4): “What is it like to be a human being?” So start with that. Start with what it’s like to be you, with your subjectivity here and now, with what looks serious and real and important and beautiful and (yes, why not?) fun to you just as you are, from your own viewpoint. Because actually that’s the only place you ever can start from, really, and one tendency of systematising theories is to obscure this truth. ‘

Read the full interview to find out more about Sophie-Grace Chappell’s thoughts about moral philosophy and trans experience, two themes she will also enter more deeply into during the symposium.

Contact camilla.kronqvist(a)abo.fi if you need the password for Monday’s pre-circulated papers! 

PROGRAM

8.4. ETHICS WITH AND AFTER WITTGENSTEIN

Auditorium Källan
15.15-16.25 Sophie-Grace Chappell (Open University): No More Heroes Any More?

COFFEE

Auditorium Westermarck
16.55-18.05  Anne-Marie Søndergaard Christensen (University of Southern Denmark): ’A Two-way Movement in Philosophy’. A Wittgensteinian take on a Murdochioan Point

18.15-20.00 Maria Balaska (University of Hertfordshire): From Dispossessed Words to Lived Words:  Cavell and Freud

9.4. GENDERED ENCOUNTERS: THINKING THROUGH EXPERIENCE
Auditorium Westermarck

10.15-11.45  Sophie Grace Chappell (Open University): Le bon Dieu n’est pas comme ça: Transgender in Theory and in Experience

12.00-13.00 Salla Peltonen (Åbo Akademi): Challenging Macho Philosophies: Is Gender a Serious Philosophical Topic?

LUNCH

14.15-15.15 Camilla Kronqvist (Åbo Akademi): Dealing with Difference: On the Need for Gentleness

15.30-16.30 Joel Backström (Helsingfors Universitet): ”The Absent Centre of Our Discourses on Sexuality and Gender”

16.45-17.30 Ylva Gustafsson (Åbo Akademi): ”On the Masculinization of Emotion Research”

 

 

Gensvar: Göran Torrkulla 70 år

Den 27 januari hölls ett seminarium och en fest för att fira Göran Torrkullas 70-årsdag.  Göran arbetade under många år som timlärare vid ämnet och undervisade bl.a. i kurser om estetik, hermeneutik, förlåtelse, Kierkegaard och Weil. Han har haft en stark prägel på förståelsen av filosofin vid ämnet och har på många sätt uppenbarat vad det är att leva filosofi som en kärlek till visdomen.

Läs tidigare filosofistuderande Emma Strömbergs fina personporträtt i Åbo Underrättelser. 

Festskriften Gensvar: Essäer för Göran Torrkulla (red. Mio Lindman, Salla Peltonen och Hugo Stranberg) finns till påseende i filosofins korridor, och kan också köpas för 10 euro/5 euro för studerande, av Mio Lindman.