Alla inlägg av Camilla Kronqvist

Alumn: Marina Lassenius

”Jag befinner mig i Gabon, västra Centralafrika, där jag jobbar som Construction Site Administrator för Wärtsilä. Vi bygger ett gaskraftverk.

”Det är inte sällan jag får frågan vad jag med en magisterexamen i filosofi och arbetserfarenhet från kvinnovetenskap vid ÅA, projektforskare vid Helsingfors universitet, och kulturinstituten Villa Karo i Benin och Finlandinstitutet i Paris gör på ett bygge. Det kan ju te sig märkligt men egentligen tycker jag att det är en perfekt match. Mitt dagliga arbete består av att möta kunder, handskas med immigrationspolitik, poliser, planera ankomst av specialister, anställa folk, skriva kontrakt, träffa jurister, hålla kontakten med skattemyndigheter, and what not. Jag frågar mig snarare hur jag kunde göra allt detta utan filosofi?

Mitt arbete kräver att jag raskt kan identifiera de viktigaste problemen, riskerna och kunna finna lösningar. Mitt arbete kräver att jag snabbt kan ögna igenom stora mängder text på minst tre olika språk (franska, engelska och finska) för att urskilja det väsentliga som jag sedan ska kunna presentera för projektgruppen. Mitt arbete kräver även i allra högsta grad att kunna förhandla. Under mina sex års studier i filosofi har vi minsann läst, analyserat, diskuterar, debatterat och funderat.”

Hela urspungstexten kan läsas här i Meddelanden från Åbo Akademi.

Se också Marina tala om hur det är att studera filosofi på Vetamix. Open Mind: Studier i filosofi.

 

 

Alumn: Sebastian Bergholm

Jag visste inte vart jag var på väg då jag sökte in på filosofin, men är glad över vart den tog mig. Sju år av studier kändes inte långa, men trots att själva studerandet tidvis kanske utifrån sett verkade omkringdrällande, så har jag många gånger märkt att det var då som grunden för kunskaper jag haft stor nytta av lades.

Jag har jobbat närmare 20 år på Svenska Yle i olika uppdrag. Som journalist så har det filosofiska frågandet och att få syn på problemen i ett ämne för dagen varit oerhört nyttigt. Då jag jobbat som producent har igen förståelsen för olika ämnen och möjligheten att få in lite filosofiskt, moraliskt och existentiellt stuff i olika innehåll varit givande. Jag har också gjort en del radioprogram om filosofi, skrivit artikelserier, ”låtit” Buu-klubbens dockor snacka filosofi, skrivit och producerat essäer i ämnet och till min glädje märkt att det finns publik för allt det här.

Nyttigast av allt har filosofin ändå varit för själva frågandet, undrandet över något och att anlägga olika, kritiska, perspektiv på det man står inför. Jag är övertygad om att journalister kan få ut oerhört mycket av ämnet.

Jag hade tur, filosofin bar mig också då jag inte hade någon plan. Jag är övertygad om att man idag har bättre koll på hur man studerar mot något mål och vågar nog tro att filosofin kan vara en bra ingrediens för också en meningsfull yrkesroll på många andra håll än inom media.

 

Symposium: Ethics and Experience, 8-9 April

On April 8-9 there is a two day symposium Ethics and Experience: Widening Perspectives, in philosophy with invited and local speakers

More information on pre-readings (for Monday) to come.

Every one is welcome!

 

 

Don’t start with a moral theory, start with where you actually are. Here is a question that I think ethicists should be asking alongside Nagel’s famous question about bats (at the moment I want to use it as the title of Epiphanies Chapter 4): “What is it like to be a human being?” So start with that. Start with what it’s like to be you, with your subjectivity here and now, with what looks serious and real and important and beautiful and (yes, why not?) fun to you just as you are, from your own viewpoint. Because actually that’s the only place you ever can start from, really, and one tendency of systematising theories is to obscure this truth. ‘

Read the full interview to find out more about Sophie-Grace Chappell‘s thoughts about moral philosophy and trans experience, two themes she will also enter more deeply into during the symposium.

Contact camilla.kronqvist(a)abo.fi if you need the password for Monday’s pre-circulated papers! 

PROGRAM

8.4. ETHICS WITH AND AFTER WITTGENSTEIN

Auditorium Källan
15.15-16.25 Sophie-Grace Chappell (Open University): No More Heroes Any More?

COFFEE

Auditorium Westermarck
16.55-18.05  Anne-Marie Søndergaard Christensen (University of Southern Denmark): ‘A Two-way Movement in Philosophy’. A Wittgensteinian take on a Murdochioan Point

18.15-20.00 Maria Balaska (University of Hertfordshire): From Dispossessed Words to Lived Words:  Cavell and Freud

9.4. GENDERED ENCOUNTERS: THINKING THROUGH EXPERIENCE
Auditorium Westermarck

10.15-11.45  Sophie Grace Chappell (Open University): Le bon Dieu n’est pas comme ça: Transgender in Theory and in Experience

12.00-13.00 Salla Peltonen (Åbo Akademi): Challenging Macho Philosophies: Is Gender a Serious Philosophical Topic?

LUNCH

14.15-15.15 Camilla Kronqvist (Åbo Akademi): Dealing with Difference: On the Need for Gentleness

15.30-16.30 Joel Backström (Helsingfors Universitet): ”The Absent Centre of Our Discourses on Sexuality and Gender”

16.45-17.30 Ylva Gustafsson (Åbo Akademi): ”On the Masculinization of Emotion Research”

 

 

Salla Peltonen: Om #metoo i MFÅA

Salla Peltonen skriver om hur vi ska tänka på metooberättelserna och deras roll i en politisk rörelse.

”Vi har en diagnos och ett symptom – men frågan är: på vad exakt? Och hur skall vi behandla detta symtom?

En genusvetare skulle kanske diagnostisera problematiken som en fråga kring ”könsskillnadens grammatik” eller ”heterosexualitetens destruktiva aspekter”. Samtidigt har #metoo som politisk rörelse också lyft fram en annan tematik som genusvetenskapen kritiskt granskar: nämligen den ambivalens som en politisk rörelse som #metoo kan medföra.

Den ambivalens som #metoo som politisk rörelse även medfört, hänger ihop med den roll framförallt sociala medier fått i att agera åklagare och domare då #metoo berättelser har gjorts till offentliga skandaler. Mobbmentaliteten, som framförallt queerforskningen ifrågasatt, visar nu sitt fula tryne även inom kritiska ansatser. Frågan som uppstår är i vilken anda politiska rörelser som kräver social rättvisa kan drivas, och fortfarande ha legitimitet för sina krav? Faran då en moralistisk attityd sätter tonen för en rörelse, är att den brister i omdöme.”

Läs hela kolumnen i Meddelanden från Åbo Akademi här.

Läs också den tidigare intervjun med Salla i artikeln ”Vi måste tala om hur vi talar om sex”.

Alumn: Joakim Molander

Jag avslutade min magister i filosofi 1995 och doktorerade 2002. Efter att ha arbetat som utvärderare på Mittuniversitetet i Sverige och för det privata bolaget Evaluate AB fick jag anställning på den svenska biståndsmyndigheten Sida som utvärderare. Det ledde i sin tur till arbete med biståndfrågor på de svenska ambassaderna i Sarajevo (2005-2008) och Kigali (2011-2015). För närvarande arbetar jag på det mellanstatliga organisationen International IDEA som stödjer valprocesser och demokratiutveckling världen över.

Studierna i filosofi har gett mig en bred allmänbildning som är en tillgång i arbetet. Studier och undervisning i vetenskapsteori, med koppling till forskningsmetodik, ledde mig in på utvärderingsspåret. Senare har jag haft mest praktisk nytta av studierna i etik och politisk filosofi, som gett en bra grund för arbete med mänskliga rättigheter och demokratiutveckling både på Sida och International IDEA.

Alumn: Jeanette Östman

Journalist
Att studera filosofi vid ÅA var ett nöje och en utmaning. Föreläsarna, de andra studerandena, böckerna men framför allt diskussionerna (för det känns som att lektionerna byggde på dem) lärde mig vikten av skärpa och närvaro i den egna tanken och i samtalet med andra. På fil.insten satt alla på skolbänken, oavsett titel eller antal år inom ämnet. Att förhålla mig öppen, analyserande och ödmjuk inför det som brukar uppfattas som verkligheten berikar mitt liv och arbete som journalist. Jag brukar sammanfatta min studiehelhet så att filosofin utvecklade mitt sätt att tänka och mitt språk, biämnesstudierna i psykologi hjälpte mig förstå hur människor fungerar, kvinnovetenskapen satte ord på det som jag brann för och journalistiken blev ett redskap för att kommunicera utåt. Skulle jag studera igen skulle jag i hög grad välja på samma sätt.

 

Gensvar: Göran Torrkulla 70 år

Den 27 januari hölls ett seminarium och en fest för att fira Göran Torrkullas 70-årsdag.  Göran arbetade under många år som timlärare vid ämnet och undervisade bl.a. i kurser om estetik, hermeneutik, förlåtelse, Kierkegaard och Weil. Han har haft en stark prägel på förståelsen av filosofin vid ämnet och har på många sätt uppenbarat vad det är att leva filosofi som en kärlek till visdomen.

Läs tidigare filosofistuderande Emma Strömbergs fina personporträtt i Åbo Underrättelser. 

Festskriften Gensvar: Essäer för Göran Torrkulla (red. Mio Lindman, Salla Peltonen och Hugo Stranberg) finns till påseende i filosofins korridor, och kan också köpas för 10 euro/5 euro för studerande, av Mio Lindman.

Martin Gustafsson: Hur filosofera om AI?

Hej och välkomna till filosofiämnets blogg! Filosofi kan ju handla om nästa vad som helst, så var beredda på att alla möjliga frågor kan komma att diskuteras här. Det kan röra sig om mer än 2000 år gamla bekymmer, eller om dagsaktuella ämnen – eller om både och på samma gång, eftersom frågor man ibland tror är alldeles nya i själva verket diskuterades redan av Platon.

Här i den allra första bloggen ska jag ta upp ett hett ämne: AI. Som filosof blir jag ibland ombedd att yttra mig om AI, och jag har både gett kurser och skrivit artiklar i ämnet. Men inte sällan blir jag frustrerad över vad jag antas ha att bidra med. Ofta förväntas jag säga något spännande och kittlande om möjligheten av ”artificiellt liv” och ”tänkande maskiner”, och jag förmodas ha lust att spekulera i om datorerna en gång kommer att utveckla en ”superintelligens” som tar makten över oss alla.

Men det intresserar mig inte. Sådana ”kittlande” spekulationer bör ses för vad de är: vilseledande distraktioner som leder bort tanken från de reella utmaningar och problem som den snabba utvecklingen av AI-system och den ivrigt påhejade digitaliseringen redan nu innebär.

Dagens AI handlar om utvecklingen av avancerade algoritmer som tillämpas på den enorma mängd data som hela tiden samlas in från oss när vi använder mobiltelefoner, kontokort, sociala medier, och så vidare. Dessa algoritmer är oerhört kraftfulla, men att kalla det de håller på med för ”tänkande” förefaller mig inte det minsta frestande. 60-, 70- och 80-talens AI såg annorlunda ut, och där fanns en reell strävan att utveckla program eller nätverk som verkligen liknade mänskligt tänkande. Även om den strävan var missriktad, var det begripligt att många filosofer trodde att systemen kunde lära oss något väsentligt om och kanske till och med återskapa tänkande i mänsklig mening. Medan det är få seriösa filosofer som har liknande förhoppningar idag. Dagens AI är avancerad ingenjörskonst och ger sig i realiteten inte ut för att vara något annat. Insikter i tänkandets natur får vi söka på annat håll.

Vilka är då de reella utmaningarna och problemen? De har att göra med makt och pengar. De som idag styr över utvecklingen av AI i västvärlden är de fem stora giganterna på internet: Google, Facebook, Amazon, Apple och Microsoft. Som Paul Nemitz, juridikprofessor och en av EU:s ledande experter på området, påpekar i en alldeles ny artikel som alla borde läsa , härrör dessa bolags makt ur fyra sammanhängande källor: (1) deras enorma ekonomiska rikedom, (2) deras stora och ökande kontroll över det offentliga samtalets och de demokratiska valsystemens infrastruktur, (3) deras insamling av våra personliga data i vinstsyfte, samt (4) deras makt över utvecklingen och integreringen av AI-tillämpningar, en utveckling som de hemlighåller från offentlig insyn. Dessa bolag gör sitt allra bästa för att motverka att AI-teknologin regleras i lagstiftning.

Istället för lagstiftning vill bolagen förbättra ”etiken” på området. Och här är ytterligare en fälla man kan gå i som filosof: att man fastnar i en moraldiskussion istället för en diskussion om lagstiftning och affärsmodeller. Skillnaden mellan etiska regler och lagstiftning är ju att lagstiftning ger möjlighet till reell maktutövning: bryter någon mot lagen kan samhället straffa lagbrytaren och tvinga fram en förändring. Inte undra på att de fem nätgiganterna vill att vi diskuterar etik i stället för juridik!

Men på alla andra teknikområden är det självklart att det finns reglerande lagstiftning. Som Nemitz påpekar lär sig varje arkitekt under sin utbildning att byggnader måste uppföras i enlighet med demokratiskt stiftade lagar. Och vi vet hur det går när sådana lagar inte finns och vi istället litar till de vinstmaximerande byggherrarnas ”etik”: Hus rasar samman och människor dör. Varför skulle det vara annorlunda när det gäller AI?

Nemitz skräder inte orden: de fem nätgiganternas korståg mot lagstiftning gör att demokratin utsätts för en kniptångsmanöver där teknologin anfaller från ena sidan och populister och diktatorer från den andra. Att som filosof i denna krissituation fokusera på frågor om superintelligens innebär bara att ägna sig åt verklighetsflykt. Uppgiften är istället att få ner diskussionen på jorden och tillsammans med experter från andra vetenskapsgrenar sätta sig ner och fundera såväl principiellt som konkret kring de reella motåtgärder som det demokratiska samhället måste vidta för att överleva den digitala utvecklingen.

Avslutningsvis ett par exempel på hur bra kritiska diskussioner av det slag jag efterlyser kan se ut. Läs och kolla in följande:

Cathy O’Neils bok Weapons of Math Destruction

Zeynep Tufekcis artiklar i New York Times och TED-talks, t.ex. det här.