Alla inlägg av Camilla Kronqvist

Julläsning: Litteratur och filosofi

Böcker, Forskning, Litteratur och filosofi

För den som inte får tillräckligt med hårda klappar på julafton, kommer här lite digitala lästips inför julhelgen. Boken Där kunskapen tätnar som moln: Essäer om litteraturen som kunskapsfält och kunskapsform, redigerad av litteraturvetarna Claes Ahlund, Katarina Båth och Anna Möller-Sibelius, är resultatet av ett fruktbart samarbete mellan ämnena litteraturvetenskap, filosofi och etnologi vid Åbo Akademi

Bland de filosofiska bidragen kan du läsa Camilla Kronqvists tankar om poeten Katarina Frostensons K och Ylva Gustafssons reflektion om Jenny Tunedals diktsamling Rosor Skador. Båda poeter tar sin utgångspunkt i filosofiska texter, Frostenson hos Simone Weil och Tunedal hos Ludwig Wittgenstein, och Kronqvist och Gustafsson läser poeterna med, och i Kronqvists fall mot, filosoferna.

Göran Torrkulla och Hugo Strandberg diskuterar mötet med litteratur, och i Strandbergs fall film, mer specifik Dardennebrödernas Sonen. De pekar på hur mötet med film och litteratur, och möten kring litteratur och film, som i filosofernas filmcirkel kan vara en väg till sjävkännedom och fördjupad förståelse.

Alexander Öhman fortsätter att utforska läsandet av diktare och filosofer som ett sätt att ”läsa sig själv”, och frågar vad som sker i detta läsande. Nicholas Lawrence, tidigare doktorand vid ämnet, noterar att läsandet av filosofer, förstås också är en form av läsning, och frågar hur det egna tänkandet får rum och formas i det här läsandet.

God jul och gott nytt år tillönskas alla filosofer och vänner av filosofi!

Podden Nyfika

Händelser, Media
Idag pratar vi ofta om en ökande polarisering, vi är oroliga för samhällsutvecklingen när människor lätt hamnar in i bekväma filterbubblor. Näthat, skällsord och diskussioner som urartar på sociala medier har på många sätt blivit en del av vardagen. Det här har diskuterats och analyserats i diverse forum, men vad kan vi konkret göra för att motverka den utvecklingen?
Vi såg en möjlighet i att kunna bidra till ett bättre samtalsklimat genom att starta en egen podcast. Vi har sett hur olika samtals-podcasts i andra länder haft en positiv inverkan genom att de ser till att människor med olika åsikter och perspektiv möts. Vi – speciellt Jacob som under flera år ihärdigt lyssnat på diskussioner i ett antal podcasts – märkte hur ens perspektiv vidgades genom att lyssna på sådana samtal. Jacob såg ett behov och en möjlighet för ett liknande format att kunna ha en positiv inverkan på det finlandssvenska samtalsklimatet, och efter att ha diskuterat idéen med Maria beslöt vi att starta upp podcasten Nyfika tillsammans.
Idén är alltså att vi bjuder in olika människor med olika bakgrund, perspektiv och idéer som gäster till podden där, i första hand, Jacob för ett samtal med dem. Ingenting är tabu; vi vill kunna samtala om allting och visa att det är möjligt utan att diskussionen eskalerar till skällsord eller att man tillskriver samtalsparten olika epitet. Processen att producera podcasten har varit väldigt lärorik för oss båda två, vi utvecklas och utmanas hela tiden. Det är givande när lyssnare tar kontakt och berättar hur de samtal vi haft hjälpt dem att förstå andra människor bättre – människor de tidigare hade väldigt svårt att relatera till.
Naturligtvis finns det många frågor att fundera på vad gäller etiska avväganden och ansvar med att bjuda in vissa gäster. Men trots att de inte alltid är lätta frågor är vår grundprincip tydlig; vi kan inte på förhand döma ut en människa eller de åsikter de har. Det demokratiska samtalet måste inkludera alla delar av samhället. Hur skall det annars hålla ihop?
Jacob Hjortman, filosofistuderande
Maria Åsvik, fil. mag.

Koneprojekt: Vittnesmål och kollektivt minne i historisk forskning

Forskning

Konestiftelsen har beviljat tre års finansiering för forskningsprojektet: ”Doing Justice to Experience: Relations to the Difficult Past in History and Memory”. Projektet leds av Jonas Ahlskog, som kommer att arbeta inom projektet tillsammans med Natan Elgabsi.

Så här beskriver Jonas projektet:

”Vilken roll borde vittnesmål och kollektivt minne ha för professionell historisk forskning? Att besvara den här frågan är det huvudsakliga målet för detta forskningsprojekt. Projektet erbjuder, å ena sidan, en fördjupad förståelse för de sätt på vilka vittnesmål och minne har en berättigad roll inom historisk forskning. Å andra sidan erbjuder projektet också teoretiska verktyg för att försvara den historiska forskningens auktoritet i relation till kollektivt minne och vittnesmål. Till skillnad från samtida verk inom fältet som tenderar att nedtona skillnaden mellan historia och minne, argumenterar detta projekt för att det är enbart genom att iaktta metodologiska och begreppsliga skillnader som vittnesmålets och minneskunskapens roll inom historisk forskning kan förstås.”

Behövs det bildning?

Händelser, Media

Essä: Informationssamhället behöver bildning som gör ontI Sverige har ett flertal forskare deltagit i bildningsdebatten och lyft fram hur och varför bildning är ett centralt begrepp för att förstå och handskas med dagens stora samhälleliga utmaningar. Dessa berör frågor om demokrati, hållbar utveckling, klimatförändringar och andra miljöhot.

I Finland, och specifikt i Svenskfinland, har de offentliga diskussionerna varit mer frånvarande. Många känner kanske främst ordet bildning från diskussioner om ”allmänbildning” och dess roll speciellt i gymnasieunderviningen. Men i takt med att tal om ”livslångt lärande”, ”nyckelkompetenser” och ”överförbara färdigheter” blivit allt mer vanliga i utbildningssammanhang, har också idén om allmänbildning fallit i skymundan.

Inom Svenska folkskolans vänners satsning Bildningskraft har Jonas Ahlskog jobbat för att lyfta upp bildningsfrågor på agendan. Vad innebär bildning? Varför det är viktigt idag? I en serie essäer som publicerats i Huvudstadsbladet diskuterar han varför bildning borde vara en fråga för oss i dag. I diskussionsforum med forskare, författare och journalister som görs tillgängliga på nätet under oktober månad fortsätter han att reda ut begreppen för att få en bättre blick på vår samtid.

I diskussionerna deltar flera filosofer med anknytning, eller tidigare anknytning, till Åbo Akademi, Camilla Kronqvist, Hugo Strandberg, Göran Torrkulla, Joel Backström och Birgit Schaffar.

Följ samtalen på Bokström.

Läs essäerna:

Demokratin behöver bildade medborgare – men vad är det egentligen vi behöver kunna?

Dialog – inte fostran – är folkbildningens hopp i splittringens tidevarv

Informationssamhället behöver bildning som gör ont

 

Ny studiehelhet: Etik i en globaliserad värld

Etik, Händelser, Studier

Nu är det sommar och även om det filosofiska tänkandet aldrig helt tar slut utgör den ett välbehövligt avbrott i studierna för de flesta. Från hösten har dock studerande i filosofi och livsåskådningskunskap nya möjligheter att både bredda och fördjupa sitt etiska tänkande. Då drar studiehelheten ”Etik i en globaliserad värld” igång för första gången.

Du kan redan bekanta dig med helheten på dess nya blogg.

Som filosofistuderande kan du avlägga helheten som ett skilt biämne (25 sp) eller som en modul på magisternivå (20 sp). Du kan också ta enskilda kurser i helheten som specialkurser i dina filosofistudier.

Studiehelheten tar sin utgångspunkt i frågor om hållbarhet. Vilka etiska gränser når vårt tänkande om vi vill leva i samklang med naturen och inte överskrida våra tillgångar? Viika politiska och ekonomiska utmaningar står vi inför om vi vill bygga rättvisa och stabila samhällen lokalt och globalt? Går det överhuvudtaget att föra samman etik, politik och ekonomi på de sätt som förutsätts av de mål om ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet som formuleras i Agenda 2030?

Från filosofins sida är helheten ett välkommet nytillskott i de kurser i etik, miljö- och samhällsfilosofi som vi nu kan erbjuda våra studerande. Den ger möjlighet att sammanföra filosofiskt tänkande och etisk självreflektion med vetenskaplig forskning i andra ämnen för att gemensamt utforska några av dagens stora livs- och ödesfrågor. Och den öppnar upp för en mängd nya perspektiv på vad etik kan tänkas vara. Hur kommer t.ex. etik och politik in i olika vetenskapsfilosofiska och kunskapsteoretiska frågeställningar? Hur förändrar frågor om hållbarhet grundvillkoren för att tänka på vår existens och vårt ansvar för andra och vår planet?

Kom med och tänk vidare! Den första kursen ”Truth, Power and Justice” ges redan i period 1.

Om biämnet

Olli Lagerspetz: Podd om skuld och skam

Media

Lyssna på Olli i samtal med andra i Svenska littertursällskapets podd Vetskap: Skamlöst! 

”Det talas mycket om skam för tillfället – men är det egentligen skuld vi känner? I vilka fall kan skammande på sociala medier vara bra? När känner vi coronaskam? Och varför skäller Audi- och BMW-ägare ut forskare som undersöker deras attityder? Välkommen till skamvrån.

Med filosofen Olli Lagerspetz (Åbo Akademi) och socialpsykologen Jan-Erik Lönnqvist (Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet). Programvärd: Hanna Nordenswan.”