FK Patrik Hulterström disputerar i filosofi med avhandlingen From Play to Power: A Philosophical Inquiry into How Educational Wargaming Can Help Cultivate Battlefield Acumen.
Disputationen hålls lördagen 7.9.2024 kl. 13.15–17.00 i Auditorium Armfelt och per videolänk. (Mer info här.)
Opponent är Dr. Lecturer David Banks, King’s College London, Storbritannien och kustos är professor Martin Gustafsson, Åbo Akademi.
Du kan läsa mer om avhandlingen här och läsa själva avhandlingen på doria.fi.
Warmly welcome to attend our symposium on philosophy and the problem of otherness on April 12th!
The aim of the symposium is to explore the challenges that issues of diversity, exclusion and inclusion pose for philosophy in particular, and academia in general. The symposium discusses issues of inclusion, exclusion and diversity in philosophy, addressing questions relevant to other disciplines, for example, minority- and gender studies. The symposium is open to all interested!
Time: Fri 12.4.2024 13.00-17.30
Place: Auditorium Källan (C201), Arken, Åbo Akademi OR via Zoom
13.00 Welcome and introduction
13.15-14.30 Rethinking the Philosophical Canon, Martina Reuter, Senior Lecturer in Gender Studies,Jyväskylä University.
14.30 – 15.00 Coffee break
15.00 – 16.15 Women in the Philosophical Community, Erika Ruonakoski, docent in Philosophy, University of Helsinki
16.15-16.30 Break
16.30 –17.30 Panel discussion
Participation is also possible via Zoom. Please contact ylva.gustafsson(at)abo.fi for the zoomlink.
Organizers: The symposium is arranged by the department of Philosophy at Åbo Akademi and by Minority studies, at Åbo Akademi.
Contact: ylva.gustafsson(at)abo.fi , phone: 0503226154
For information about access in the building please contact: studinfo@abo.fi , telephone: 02-215 4169.
Dr Maria Balaska will visit the philosophy department for two weeks in February and will give an intensive seminar course on “Phusis and Logis: Nature and Form”. The course can be taken by undergraduates who have done at least 25 credits of philosophy, and by PhD students. If you write an essay in connection with the course, you can gain 5 credit points. Send Martin Gustafsson a mail if you are participating. It’s also possible to follow the seminars without taking any course credits.
The schedule is as follows:
Tuesday, February 20, 12.15-13.45 (Saussure)
Wednesday, February 21, 12.15-13.45 (Simone Weil)
Tuesday, February 27, 12.15-13.45 (Saussure)
Wednesday, February 28, 12.15-13.45 (Simone Weil)
Course description:
Phusis and Logos, Nature and Form
What can Aristotle’s concept of phusis teach us about the essence of nature? How is life form related to logical form? What must nature be like if it is intelligible? And what does it mean to say that nature is intelligible in the first place? Asking such questions, during this seminar we will investigate the shortcomings of a mechanistic concept of nature, against the challenging richness of a teleological perspective.
Readings *
Grene, Marjorie. 1974. The Understanding of Nature: Essays in the Philosophy of Biology (Volume 23), Chapter 1 ”Causes”, pp. 1-12
Lear, Jonathan. 1988. Aristotle, The desire to understand. Cambridge University Press, Chapter 2 ”Nature”, pp. 15-54
Thompson, Michael. 2008. Life and Action. Harvard University Press, Part One (Chapters 1, 2, 3, 4), pp. 25-82
Aristotle. 2018. Physics. Book 2, translated by C.D.C Reeve, Hackett Publishing. pp. 20-37. (Please use this translation).
* The order of readings is aimed to help progressive understanding; it is linked to the degree of difficulty of the texts and to which text works better as a foundation for the other texts. It is not linked to the order of discussion during the seminars.
12 februari kl 17.15-20.00, i Arken Källan (C201)
17.15-18.30 Johan Strang (Helsingfors universitet): Nyliberalismen, juristerna och demokratin
18.30-18.45 Kaffe
18.45-20.00 Jenny Andersson (Uppsala universitet): Nyliberalismen inifrån
Symposiet är ett samarbete mellan Filosofi och Allmän historia vid Åbo Akademi.
Alla intresserade hälsas varmt välkomna!
Jenny Andersson är professor i idéhistoria vid Uppsala universitet och ledare för forskningsprogrammet Neoliberalism in the Nordics: Developing an absent theme (https://nyliberalisminorden.se/). https://www.katalog.uu.se/empinfo/?id=N96-6054
Johan Strang är professor vid Centrum för Nordenstudier vid Helsingfors universitet. https://www.helsinki.fi/sv/om-oss/personer/personsokning/johan-strang-9061494
Vid inskriptionen 7.9.2023 fick forskare Salla Aldrin Salskov motta årets forskarpris ur Harry Elvings legat för sin doktorsavhandling i filosofi ”Struggling with the personal: On epistemic habits in queer and feminist theory”. Universitetslektor Camilla Kronqvist fick även motta årets handledarpris för doktorsavhandling ur Harry Elvings legat som huvudhandledare för avhandlingen. Som bihandledare för avhandlingen fungerade Hugo Strandberg.
Camilla är den andra kvinnliga doktorn i filosofi (2008) och Salla den sjunde (2022).
På onsdag, 17 maj, ordnas ett symposium vid insten som alla intresserade är hjärtligt välkomna på. Det hålls för att fira prof. em. Lars Hertzbergs 80-årsdag, och det övergripande temat är ”Moral understanding”.
Platsen är auditorium Rhodium (Aurum C 104), Henriksgatan 2.
Programmet:
10.00-10.15 Opening remarks: Hugo Strandberg
10.15-11.15 Keynote talk: David Cockburn: The interchanges to which our moral utterances belong
11.25-12.15 Göran Torrkulla: The hiddenness of keeping a secret. Some remarks on the role of indeterminacy in living our life with language.
12.15-13.30 Lunch – Café Aurum
13.30-14.15 Joel Backström: On the personal in ethics: Moral necessity, identity politics and love
14.30-15.15 Salla Aldrin Salskov & Philip Strammer: Goodness beyond moral necessity.
15.15-16.00 Coffee break
16.00-16.45 Hannes Nykänen: The ’I’, the ’You’ and the Soul – a critical reflection
17.00-17.45 Camilla Kronqvist: Did he love? Indeterminacy and openness in two examples.
17.45-18.00 Concluding remarks
Tisdagen 22 november disputerar Natan Elgabsi på sin avhandling Literacy, Historiography, and the Ethics of Writing About the Absent Other: On Responsibility Toward the Past. Disputationen äger rum i Stora Auditoriet, ASA-huset, med start kl. 14:15. Opponent är Victoria Fareld från Stockholms universitet.
Så här sammanfattar Natan avhandlingens innehåll:
I denna artikelavhandling granskas existentiella och etiska dimensioner av skrivande och läsande, särskilt vad gäller frågan om vad det betyder att tänka, berätta och skriva om det förflutna. Ett centralt syfte med avhandlingen är att visa att läsande och skrivande som kulturella fenomen bär på en transgenerationell dimension, som inbegriper relationer med människor och livssammanhang som i sin frånvaro står utanför en individuell och omedelbar livshorisont. Att växa upp i en skriftkultur innebär att gradvis komma att förstå ett liv som sträcker sig över flera generationer, särskilt relationer med människor i en förfluten värld som i sin frånvaro ständigt omtalas och åberopas i eftervärldens fortsatta liv. I ljuset av detta framstår framför allt historieskrivning som ett sätt att upprätthålla ett liv över generationer, vilket i sin tur väcker en etisk-existentiell ansvarsfråga om hur eftervärlden omtalar och förhåller sig till dem som inte längre lever. Avhandlingens artiklar är fallstudier vars syfte är att tydliggöra hur denna mångbottnade ansvarsdimension ser ut i vår skriftkultur, vad gäller eftervärldens förhållande till det förflutna.
Avhandlingens metodologiska utgångspunkter står främst att finna i existentiell moralfilosofi, filosofisk hermeneutik och dekonstruktiv fenomenologi. Det är också i dialog med centrala tänkare i dessa filosofiska tanketraditioner som avhandlingsartiklarnas argument tar form. Tankegångarna som kritiskt granskas i avhandlingen ses dock av många som oproblematiska eller legitima, vilket gör det ännu viktigare att peka på deras möjligtvis problematiska implikationer. Centrala teman som undersöks i avhandlingens artiklar rör uppfattningen att skriftspråket har en generellt etiskt opålitlig karaktär (Derrida, Ricoeur, Platon), relationen mellan skriftspråket, gravkulturen och den performativa minneskulturen (Jonas, Derrida, Ruin, Fritsch), estetiska frestelser i förhållande till vittnesmålsberättelser och realistisk prosa (Lévinas, Levi, White, Žižek), samt de problem vad gäller ansvar som kan uppstå när en empatisk eller socialpsykologisk metod används i historisk forskning (Browning, Brison, Wyschogrod).
Genom en granskning av dessa teman synliggör avhandlingen flera omoraliska och existentiellt förenklade aspekter beträffande frågan om hur eftervärldens ansvar är konstituerad. Dessa förenklingar genomsyrar vårt historiemedvetande, och är särskilt tydliga i historievetenskapens metodologi och teori, samt i historieskrivningens filosofi och estetik. Avhandligens positiva argument består därför i att klarlägga hur en etisk-existentiell ansvarsrelation med andra människor föregår litterär mediering, narrativitet, och sökandet efter evidens, eftersom dessa människor är de som eftervärlden talar om, lever vidare med, och fortsättningsvis ombesörjer även i deras frånvaro.
Den 22.9 disputerar Salla Aldrin Salskov med sin avhandling Struggling with the personal: On epistemic habits in queer and feminist theory
Disputationen äger rum torsdagen den 22 september 2022 kl. 15 i Auditorium Armfelt, Arken, Fabriksgatan 2, Åbo. Opponent är professor Toril Moi, Duke University, USA och kustos är docent Camilla Kronqvist, Åbo Akademi.
Disputationen kan också följas på zoom:
https://aboakademi.zoom.us/j/62907478057
Så här sammanfattar Salla sin avhandling:
Avhandlingens tematik är den akademiska queerfeminismens filosofi. Avhandlingen granskar vilken roll kritiskt tänkande har inom queerfeministisk teori genom en analys av centrala teoretiska och metodologiska förförståelser inom genusforskningen sedan 1990-talet. Genom att granska hur vanemässiga sätt att tänka kring kön, språkanvändning och makt också tar form i akademiska diskussioner lyfter avhandlingen fram filosofiska perspektiv som kan utmana och bredda genusvetenskapens kritiska anspråk.
Avhandlingen granskar både akademiska och vardagliga invanda och ovana tankesätt kring kön, sexualitet, identitet, kunskap, makt och kärlek. Den diskuterar vikten av att vara uppmärksam på i vilken anda diskussioner om dessa teman förs, så att en komplex verklighet inte reduceras till polariserande, essentialiserande, fasta och låsta positioner. Avhandlingen diskuterar därmed även självförståelse och självreflexivitet som centrala för queerfeminismen, men även samtida kulturkritik överlag. Avhandlingen frågar vad det innebär att tänka filosofiskt kring kritik och lyfter fram kärlek som ett filosofiskt perspektiv som relevant för den queerfeministiska kritiken och dess förståelse av genus, identitet, politik, begär, intimitet – och kritik.
Vi inleder läsåret med ett symposium för professor Martin Gustafsson med anledning av hans 50″+2″-års dag (se Wittgenstein, Filosofiska undersökningar §185 för ”+2”) den 6 september 2022. Med föredrag bidrar nuvarande och tidigare kolleger från Åbo Akademi, Uppsala universitet och University of Chicago. Symposiet är öppet för studerande, forskare och personal vid fakulteten och andra intresserade vid Åbo Akademi.
UPDATED PROGRAM
The Illusion of an External Standpoint: The Philosopher and the Ordinary
Program
10.45-11.25 Lars Hertzberg (ÅA): ”Not enough regularity to call it language?”
11.30-12.15 Stina Bäckström (Södertörns högskola): ”Reflections on the blindness of habit”
12.15-14.00 Lunch
14.00-14.45 Pär Segerdahl (Uppsala universitet): ”Voices of wisdom: Uncertainty and self-examination in a knowledge society”
15.00-16.30 50-årskaffe med fakulteten
16.30-17.00 Stefan Giesewetter (ÅA): ”The search for morally alien thought”
Plats: Auditorium Aura i CLL:s byggnad, Arken
Beskrivning av temat på engelska
Traditionally, philosophy is conceived as the endeavor of questioning the beliefs we ordinary hold. According to this picture, the philosopher aims at detaching himself from the everyday in order to assess the validity of our beliefs about the word, the self, etc. He asks: which of them is it truly reasonable to hold? However, during the pursuit of this quest it can appear to the philosopher that actually none of our ordinary beliefs is ultimately justifiable. He is plagued by questions like: Can there be freedom of the will when the movement of matter can be described by purely causal laws? Can we base our knowledge-claims on the testimony of our senses when our senses are known to deceive us? Here, it appears that reason is turning against itself: the attempt to test our ordinary beliefs against the standard of reason reveals that none of them can live up to this standard at all. One common reaction to this in philosophy has been to broadly accept this conclusion. Philosophers have e.g. sided with science, claiming that our ordinary picture of the world should be replaced with that of science. This, in turn, has given rise to a host of problems that philosophy has to solve, e.g. what is the status of mathematics within a causal-empirical framework that obviously depends on it? However, these philosophers think that all these problems can eventually be solved by further theorizing, i.e. further detachment from the ordinary.
Throughout the history of philosophy however, there has been another reaction to the perceived dilemma of reason. According to these philosophers, there is actually nothing to the purported insight that our ordinary beliefs about the world, the self, etc. fail to measure up to some purported higher standard of reason. The way they see it, in this mode of thinking, the philosopher has simply detached himself too far – not only from our ordinary beliefs, as he takes himself to do, but also from any meaningful standard of assessment at all. For it is, as these philosophers argue, precisely the ordinary practices of everyday life that supply us with any applicable standards of assessment. To them, the philosopher, in judging our ordinary beliefs about the world, the self, etc.to be ultimately unjustifiable only occupies the illusion of an external standpoint. Once this has become clear to him, he can see that these beliefs – that we do have free will, that we can trust the testimony of our senses, etc. – can be reasonably held, without further theoretical justification.
The symposium with contribution from professor Martin Gustafsson’s previous colleagues at Uppsala university and University of Chicago, as well as colleagues and students at Åbo Akademi University, will explore how, in various fields of philosophy, the pull of wanting to occupy an external standpoint – of wanting to detach ourselves from the everyday – has been responsible for seemingly intractable problems. These fields will include the Philosophy of Language, the Philosophy of Action, Ethics, and Philosophical Methodology.
