Etikettarkiv: image

Start för Imagologi! / Imagology starts in Turku!

Okategoriserade, , , , , , , , , ,
Anthony Johnson (bild ÅA)

Anthony Johnson (bild ÅA)

Med friska tag efter sommaren startar bloggen med en annonsering. Särskilt för dem som studerar på kandidat-, gradu- eller doktorandnivå här på Åbo Akademi. Vår professor i engelska språket och litteraturen, Anthony Johnson (bilden) ger under hösten en ny kurs om forskningsfältet Imagologi som han själv till stor del har varit med om att skapa. ”Ant” är en mycket inspirerande och underhållande föreläsare och det här är ett unikt tillfälle att bekanta sig med ett helt nytt sätt att förhålla sig till det visuella inom såväl bild som språk.

Kursen startar redan på torsdag nästa vecka (den 6e) och den som är behörig och intresserad av att delta ska anmäla sig i systemet Min Plan innan dess. För den som ännu är på kandidatnivå avläggs kursen som 3 poäng, graduskribenter och doktorander avlägger däremot 5 poäng med litet mer avancerade uppgifter. Här är mer information på engelska:

Hello,

I (Fred) take the liberty to advertise a new course in the Åbo Akademi ”Visual Studies”
programme – ”Cultural Imagology – An Introduction”. It will be held by Professor Anthony
Johnson and starts next Thursday (the 6th) at 4-6 PM in Helikon, Arken. The target group
is BA, MA and doctoral students. For BA students there is a 3 credits option, for MA and
doctoral students a 5 credits option. Registration should be done at MinPlan prior to
Thursday 6th.

Please see the attached program for details:

Cultural Imagology: An Introduction

Week

36                  06.09             1.                   Introduction: Cultural Imagology (Or: What is an

Image?) – An Overview

37                  13.09             2.                   [Reading Period (No Lecture)]

38                  20.09             3.                   National Imagology – The Social Level

39                  27.09             4.                   Historical Imagology – The Temporal Level

40                  04.10             5.                   Geographical Imagology – The Spatial Level

41                  11.10             6.                   Sensual Imagology: the Soundscape; Smellscape,

Taste

42                  17.10             7.                   [Reading Period (No Lecture)]

Students will have the opportunity to take the course either for 5 credits or for 3 credits (see below):

a. The 5 credit option

MA (advanced) level, please see prerequisites (below)

Lecture/Seminar Course

Offered: Autumn 2012

Place: Helikon (A202) [September 6th]

Camera Obscura (E201) September 20th to November 11th)

Lecturer: Anthony Johnson

Contact: engelska@abo.fi

Aim: Because the study of images (and an understanding of ways in which images are constructed) is an essential component in all Humanities Research, the field of Cultural Imagology has been developed as an interdisciplinary service discipline to help researchers deepen their understanding of the issues behind image studies within their own discipline and to develop a working knowledge of selected theoretical approaches that may be of use to them in the pursuit of their own special research interests

Contents: Topics covered will include: Cultural Imagology (Or: What is an Image?) – An Overview; National Imagology – The Social Level; Historical Imagology – The Temporal Level; Geographical Imagology – The Spatial Level; The Soundscape, Smellscape, Taste

Mode of study: Seminars

Prerequisites for MA-students of English: 60 credits (ECTS) of English at university level. For other students there are no prerequisites.

Target audience: Doctoral, Licentiate and Masters level students within the Faculty of Humanities.

Form of assessment: One fifteen-page essay (6000 words) handed in to Anthony Johnson (anthony.johnson@abo.fi) by 5th December 2012, as well as adequate preparation (readings and tasks) for and active participation in seminars

Course literature: Manfred Beller and Joep Leerssen (eds.), Imagology: The Cultural Construction and Literary Representation of National Characters – A Critical Survey. Series: Studia Imagologica, vol. 13; series editors: Hugo Dyserinck and Joep Leerssen (Amsterdam and New York: Rodopi, 2007). ISBN 978-90-420-2318-5 + selected literary texts and handouts.]

b. The 3 credit option

BA level, please see prerequisites (below)

Lecture/Seminar Course

Offered: Autumn 2012

Place: Helikon (A202) [September 6th]

Camera Obscura (E201) September 20th to November 11th)

Lecturer: Anthony Johnson

Contact: engelska@abo.fi

Aim: Because the study of images (and an understanding of ways in which images are constructed) is an essential component in all Humanities Research, the field of Cultural Imagology has been developed as an interdisciplinary service discipline to help researchers develop understanding of the issues behind image studies within their own discipline and to begin to cultivate a working knowledge of selected theoretical approaches that may be of use to them in the pursuit of their own special research interests

Contents: Topics covered will include: Cultural Imagology (Or: What is an Image?) – An Overview; National Imagology – The Social Level; Historical Imagology – The Temporal Level; Geographical Imagology – The Spatial Level; The Soundscape, Smellscape, Taste

Mode of study: Seminars

Prerequisites for BA-students of English: 25 credits (ECTS) of English at university level. For other students there are no prerequisites.

Target audience: Students of English language and literature (Exchange students also welcome).

Form of assessment: A course journal (minimum 3000 words) handed in to Anthony Johnson (anthony.johnson@abo.fi) by 5th December 2012, as well adequate preparation (readings and tasks) for and active participation in all sessions.

Course literature: Manfred Beller and Joep Leerssen (eds.), Imagology: The Cultural Construction and Literary Representation of National Characters – A Critical Survey. Series: Studia Imagologica, vol. 13; series editors: Hugo Dyserinck and Joep Leerssen (Amsterdam and New York: Rodopi, 2007). ISBN 978-90-420-2318-5 + selected literary texts and handouts.]

länkning pågår till intressant.se

Bild, bild, avbildning – Picture, image, depiction

Fotografi, Fred, , , , , , , , ,

Lunchtankar, ska så småningom bli rutin. Har också lagt in en länk till systerämnet konstvetenskap (se länkar).

Visuella studier handlar inte bara om bilder, men bilder är det man först kommer att tänka på. Filosofen Roland Barthes skrev en gång i en svårtolkad formulering att framtiden kommer att ställa oss inför ”världen som bild”. Med det, framhåller han, menar han inte en avbildning av världen – som en jordglob eller karta eller dylikt. Han menar världen som bild – upplevd som ett flöde av bilder. Idag när med Nicholas Mirzoeffs ord ”life takes place onscreen” är vi kanske nära Barthes idé om världen som helt förmedlad via bilder. Ett liv där vi aldrig kan se något omkring oss utan att samtidigt tänka på en bild.

Men vad är en bild? Jag tror att svaret på den frågan är beroende på hur man i ett språk använder begreppet bild. Eller begreppen. I svenska finns bara ett ord för ”bild”. I engelskan finns två: ”picture” och ”image”. Frågan ”vad är en bild” får olika svar beroende på om samtalet sker på engelska eller svenska. Sannolikt kommer man också att använda ord som ”avbildning” och ”depiction” som mer specifikt berättar att en bild föreställer något annat. Att det finns en relation mellan bilden och det avbildade objektet.

Tänker man efter inser man att ordet ”bild” kan användas om en stor mångfald av olika saker. Att säga ”jag ritar en bild” och ”den bild vi har av Finland” är att mena två helt olika sorters bilder. I det ena fallet en materiell bild, i det andra fallet en mental bild. På engelska finns det viss skillnad mellan att tala om ”picture” och ”image”. Ordet ”picture” syftar i första hand på en materiell och platt bild (2D) eller en beskrivning av något konkret. ”Image” kan däremot betyda såväl platt bild (2D) som relief eller skulptur (3D) och mental bild. Den här skillnaden syns visuellt om man gör enkla bildsökningar på Google med sökorden ”picture” och ”image”.

Så här blir det om man skriver ”picture”, de 40 översta träffarna –

Continue reading →

Att ljuga med photoshop

Fred, Kändisar, Nyhetsbilder, , , , ,

Vad vet vi om verkligheten bakom en bild, eller en image? I höstas kom en student in till mig och ville ha råd om en uppsats hon hade skrivit om den brittiska sångerskan Susan Boyle. Jag hade aldrig hört talas om Boyle och fick göra en del research. Det visade sig att Susan Boyle var en medelålders kvinna med enkel bakgrund, vardagligt utseende och grovt språk, men med en fantastisk sångröst. Hon hade aldrig förut sjungit i något offentligt sammanhang när hon blev uttagen till TV-showen ”Britain’s got talent” i april 2009. Hon gjorde succé och blev under en kort tid en uppmärksammad artist innan pressen blev för stor och hon drog sig tillbaka. Studentens uppsats var en mycket noggrann bildanalys av en kort sekvens ur TV-sändningen där Boyle för första gången sjunger för juryn. Analysen handlade om hur juryns och publikens förakt för Boyle framhävdes genom miner och blickar och hur montagetekniken förstärkte kontrasten i ålder och utseende mellan Boyle och de andra. Ett givet ämne för studier av så kallade ”mass mediated rituals” och deras dramaturgi. Man kan bläddra igenom alla YouTube-klipp som finns om Boyle och förundras över hur skillnaden mellan ”before” och ”after” framhävs, som när hon genomgår en ”makeover” för tidskriften Harper’s Bazaar:

Fotografen och photoshopexperten Stephanie Valentin har senare använt ett fotografi av Boyle som material för en demonstration av hur effektivt man kan ljuga med photoshop. Hon påpekar att av alla hennes videos på YouTube är det ”tyvärr” just denna som haft flest träffar, vilket säger en del om ämnets sensationsvärde:

Semiotikern Göran Sonesson skriver år 1992 att det i en bild alltid finns ”transformationsregler” som bestämmer hur omgivningens tredimensionella former överförs till bildens platta former. Man han skriver också att i en teckning eller målning gäller reglerna ”enskilt för varje detalj” medan de i ett foto gäller ”globalt för hela bilden” (boken ”Bildbetydelser” 1992, s. 280). Fotot uppstår ju genom att optisk information (i form av fotoner) träffar en kemisk eller digital sensor i en så kallad kamera. Detta sker samtidigt för alla punkter i hela bilden (alltså globalt) och reglerna måste bestå av olika bildkonventioner som finns inbyggda i såväl kamerans teknik som i sättet man väljer att ta bilden på.

Idag är nästan alla bilder digitala. ”Remake” och ”post production” finns överallt. Sekundsnabbt överförs bilder mellan olika media och manipulationsverktyg. Programmet Photoshop innehåller transformationsregler som är identiska med de möjligheter som programmet erbjuder. Vissa fungerar globalt (till exempel rotationer och förvrängningar), vissa på detaljnivå och lokalt (som ”paintbrush”). Att skilja mellan teckning och foto är inte längre så lätt som Sonesson tog för givet ännu 1992.

(länkning pågår till intressant.se, bloggportalen.se)

Martyren Whitney

Fred, Ikoner, Kändisar, , , , , , , ,

Så är ännu en IKON död och mediernas uppmärksamhet riktas i någon vecka mot henne – Whitney Houston. Dödsorsaken är nu klar skriver t.ex. Aftonbladet – stjärnan hade vatten i lungorna men dog inte av det utan av en kombination av alkohol och lugnande medel. Hennes psykiska och fysiska hälsa har länge varit ”hot stuff” i skvallervärlden. Ikonernas och idolernas liv och död är också i högsta grad ett ämne för Visuella studier. För det handlar om bilder. De flesta av oss har aldrig träffat Whitney. För oss existerar hon som bild, alltså som IKON. Eller som sin image – att annat ord för bild. Miljoner människor världen över har dyrkat bilden av Whitney och följt minsta lilla händelse i hennes liv. Här är tre ikoner:

Bilden till höger är en ikon i ordets historiska betydelse – en bild målad enligt strikta regler (oftast med äggtempera på ett underlag av trä) som avbildning av ett helgon eller någon annan helig person. Det är ingen överdrift att säga vår tids kändisikoner i stor utsträckning har övertagit de roller och funktioner som helgonen en gång hade i samhället. Helgonen dyrkades för sin fromhet och asketism – för att de avstod från allt som vanliga människor inte kunde låta bli. Många helgonberättelser slutar med att helgonet ger sitt liv för sin tro. Personer som Whitney och Marilyn blir också hjältar genom lidandet – fast de lider förstås på ett helt annat sätt än helgonen. Genom sina sammanbrott och rehabiliteringar lider kändisen för ”oss”. Hon gör det som vi själva inte vill göra. Vi dyrkar hennes ”image”. En ”image” som på något sätt alltid består, hur anorektisk eller nerdrogad kändisen än ser ut på paparazzibilderna. Det är ju som idealbilden på skivomslagen vi vill minnas henne, inte som vraket som vacklar in i en taxi några dagar innan hon ska dö ensam i sitt badkar.

Whitneys och alla de andra ikonernas död väcker viktiga frågor. Frågor om bild och självbild. Hur påverkar det en människa att ständigt behöva jämföra sig med sin egen IMAGE? Börjar hon till slut förväxla sig själv med imagen, idealbilden? Identitetsproblem är en vanlig förklaring till att det går som det går för många kändisar. Men fansen då – har de på liknande sätt problem att skilja sin egen identitet från en idealbild som de aldrig kan leva upp till? Det här är en av de viktigaste frågorna i forskning och barn och ungdomar idag. Den handlar om självbild och kroppsbild (”body image”). Självbild och kroppsbild är mentala bilder – bilder som varje person har av sig själv, i sig själv. Alltså ett mycket mer svårutforskat fenomen än optiska bilder på papper eller skärm.

(Länking pågår till intressant.se och twingy.com)