Alla inlägg av Fred Andersson

Bilder är inte konst

Konst, ,
Inte konst

Inte konst

Att säga att bilder inte är konst är förstås märkligt och att sätta en sådan rubrik är väl att tigga om uppmärksamhet. Men det är inte märkligare än att säga att bilder är konst. Båda påståendena är ”lösa”, dvs. innehållslösa.

”Bilder är inte konst” säger rubriken. Vad menas då med ”bilder”? Menas bilder i största allmänhet eller bara vissa typer av bilder? Meningsfullt blir det förstås först när man säger att ”vissa bilder är inte konst” respektive ”vissa bilder är konst”.

Teoretiskt skulle man visserligen kunna tänka sig att alla bilder (inklusive kartor, stapeldiagram och liknande) skulle kunna kallas konst, men det skulle i praktiken tömma begreppet ”konst” på allt innehåll. Det är många som trots detta sätter likhetstecken mellan bilder och konst. Även många forskare. Det finns till exempel en alldeles utmärkt bok av den amerikanska psykologen Margaret A. Hagen från 1986. Den heter ”Varieties of Realism: Geometries of Representational Art”. Hagens målsättning är att demonstrera att även de enklaste och primitivaste avbildningar överensstämmer på något sätt med optisk geometri, och att det därför finns realism (men på olika nivåer) i all avbildande ”konst”.

Redan från bokens första sida tar Hagen för givet att konst = bilder och att bilder = konst (det som i logiken kallas ekvivalens). Med ”representational art” menar hon helt enkelt avbildning. Detta blir ännu tydligare mot slutet där hon låter ett kapitel handla om ”children’s art”, barnkonst. Hon utgår ifrån att ”konsten är underkastad lagar” (”art is subject to laws”) och att dessa lagar är optiska.

Sammantaget förutsätter hon alltså att konst alltid handlar om visuell perception och att konst kan skapas utan avsikt att skapa konst (till exempel av barn). Bild och konst blandas samman. Det sker väldigt ofta. Och det får konsekvenser för hur ämnet Visuella studier uppfattas.

Någon sade att ”alla vet vad som är konst men ingen kan definiera det”. Å andra sidan finns det också några personer som har en mycket enkel och klar definition av konst och som verkar ha vigt sina liv åt att förklara varför de flesta andra har fel. Mer om det imorgon.

Länkning pågår till intressant.se

Vanlighetens kungliga mystik

Fred, Kändisar, Nyhetsbilder, , , , ,

Just hemkommen från Sverige där den rojalistiska yran naturligtvis inte vill ta slut. Hovets PR-personer hoppas att den nya familjemedlemmen ska bättra på familjen Bernadottes på sista tiden drastiskt dalande popularitet. Barnets namn orsakar het debatt. Inte mindre än tre nytagna bilder på prinsessan Estelle släpptes igår ut till pressen:

Aftonbladet: ”Här är hon”

Bilderna ser förstås ut som vilken bild som helst av ett 4-dagars spädbarn, bortsett från att tröjan är stickad av landets drottning. Andra vardagsbilder har redan börjat strömma ut – vi får snart se kronprinsparet med barnvagn på vårpromenad precis som vilka föräldrar som helst, bortsett från livvakterna som inte syns på bilden. Det är antagligen inte längre det avlägsna och majestätiska som förankrar tron på monarkin i det svenska folkdjupet, utan vanligheten. Kunglighetens mystik har blivit vanlighetens mystik: det kungliga paret som ”herr och fru Svensson”, representanter för ”allmänheten”. Men naturligtvis bara när det passar sig och när sammanhanget kräver en sådan  visuell retorik. Onekligen ett ämne för visuella studier.

Länkning pågår till intressant.se

Bild, bild, avbildning – Picture, image, depiction

Fotografi, Fred, , , , , , , , ,

Lunchtankar, ska så småningom bli rutin. Har också lagt in en länk till systerämnet konstvetenskap (se länkar).

Visuella studier handlar inte bara om bilder, men bilder är det man först kommer att tänka på. Filosofen Roland Barthes skrev en gång i en svårtolkad formulering att framtiden kommer att ställa oss inför ”världen som bild”. Med det, framhåller han, menar han inte en avbildning av världen – som en jordglob eller karta eller dylikt. Han menar världen som bild – upplevd som ett flöde av bilder. Idag när med Nicholas Mirzoeffs ord ”life takes place onscreen” är vi kanske nära Barthes idé om världen som helt förmedlad via bilder. Ett liv där vi aldrig kan se något omkring oss utan att samtidigt tänka på en bild.

Men vad är en bild? Jag tror att svaret på den frågan är beroende på hur man i ett språk använder begreppet bild. Eller begreppen. I svenska finns bara ett ord för ”bild”. I engelskan finns två: ”picture” och ”image”. Frågan ”vad är en bild” får olika svar beroende på om samtalet sker på engelska eller svenska. Sannolikt kommer man också att använda ord som ”avbildning” och ”depiction” som mer specifikt berättar att en bild föreställer något annat. Att det finns en relation mellan bilden och det avbildade objektet.

Tänker man efter inser man att ordet ”bild” kan användas om en stor mångfald av olika saker. Att säga ”jag ritar en bild” och ”den bild vi har av Finland” är att mena två helt olika sorters bilder. I det ena fallet en materiell bild, i det andra fallet en mental bild. På engelska finns det viss skillnad mellan att tala om ”picture” och ”image”. Ordet ”picture” syftar i första hand på en materiell och platt bild (2D) eller en beskrivning av något konkret. ”Image” kan däremot betyda såväl platt bild (2D) som relief eller skulptur (3D) och mental bild. Den här skillnaden syns visuellt om man gör enkla bildsökningar på Google med sökorden ”picture” och ”image”.

Så här blir det om man skriver ”picture”, de 40 översta träffarna –

Continue reading →

Att ljuga med photoshop

Fred, Kändisar, Nyhetsbilder, , , , ,

Vad vet vi om verkligheten bakom en bild, eller en image? I höstas kom en student in till mig och ville ha råd om en uppsats hon hade skrivit om den brittiska sångerskan Susan Boyle. Jag hade aldrig hört talas om Boyle och fick göra en del research. Det visade sig att Susan Boyle var en medelålders kvinna med enkel bakgrund, vardagligt utseende och grovt språk, men med en fantastisk sångröst. Hon hade aldrig förut sjungit i något offentligt sammanhang när hon blev uttagen till TV-showen ”Britain’s got talent” i april 2009. Hon gjorde succé och blev under en kort tid en uppmärksammad artist innan pressen blev för stor och hon drog sig tillbaka. Studentens uppsats var en mycket noggrann bildanalys av en kort sekvens ur TV-sändningen där Boyle för första gången sjunger för juryn. Analysen handlade om hur juryns och publikens förakt för Boyle framhävdes genom miner och blickar och hur montagetekniken förstärkte kontrasten i ålder och utseende mellan Boyle och de andra. Ett givet ämne för studier av så kallade ”mass mediated rituals” och deras dramaturgi. Man kan bläddra igenom alla YouTube-klipp som finns om Boyle och förundras över hur skillnaden mellan ”before” och ”after” framhävs, som när hon genomgår en ”makeover” för tidskriften Harper’s Bazaar:

Fotografen och photoshopexperten Stephanie Valentin har senare använt ett fotografi av Boyle som material för en demonstration av hur effektivt man kan ljuga med photoshop. Hon påpekar att av alla hennes videos på YouTube är det ”tyvärr” just denna som haft flest träffar, vilket säger en del om ämnets sensationsvärde:

Semiotikern Göran Sonesson skriver år 1992 att det i en bild alltid finns ”transformationsregler” som bestämmer hur omgivningens tredimensionella former överförs till bildens platta former. Man han skriver också att i en teckning eller målning gäller reglerna ”enskilt för varje detalj” medan de i ett foto gäller ”globalt för hela bilden” (boken ”Bildbetydelser” 1992, s. 280). Fotot uppstår ju genom att optisk information (i form av fotoner) träffar en kemisk eller digital sensor i en så kallad kamera. Detta sker samtidigt för alla punkter i hela bilden (alltså globalt) och reglerna måste bestå av olika bildkonventioner som finns inbyggda i såväl kamerans teknik som i sättet man väljer att ta bilden på.

Idag är nästan alla bilder digitala. ”Remake” och ”post production” finns överallt. Sekundsnabbt överförs bilder mellan olika media och manipulationsverktyg. Programmet Photoshop innehåller transformationsregler som är identiska med de möjligheter som programmet erbjuder. Vissa fungerar globalt (till exempel rotationer och förvrängningar), vissa på detaljnivå och lokalt (som ”paintbrush”). Att skilja mellan teckning och foto är inte längre så lätt som Sonesson tog för givet ännu 1992.

(länkning pågår till intressant.se, bloggportalen.se)

Martyren Whitney

Fred, Ikoner, Kändisar, , , , , , , ,

Så är ännu en IKON död och mediernas uppmärksamhet riktas i någon vecka mot henne – Whitney Houston. Dödsorsaken är nu klar skriver t.ex. Aftonbladet – stjärnan hade vatten i lungorna men dog inte av det utan av en kombination av alkohol och lugnande medel. Hennes psykiska och fysiska hälsa har länge varit ”hot stuff” i skvallervärlden. Ikonernas och idolernas liv och död är också i högsta grad ett ämne för Visuella studier. För det handlar om bilder. De flesta av oss har aldrig träffat Whitney. För oss existerar hon som bild, alltså som IKON. Eller som sin image – att annat ord för bild. Miljoner människor världen över har dyrkat bilden av Whitney och följt minsta lilla händelse i hennes liv. Här är tre ikoner:

Bilden till höger är en ikon i ordets historiska betydelse – en bild målad enligt strikta regler (oftast med äggtempera på ett underlag av trä) som avbildning av ett helgon eller någon annan helig person. Det är ingen överdrift att säga vår tids kändisikoner i stor utsträckning har övertagit de roller och funktioner som helgonen en gång hade i samhället. Helgonen dyrkades för sin fromhet och asketism – för att de avstod från allt som vanliga människor inte kunde låta bli. Många helgonberättelser slutar med att helgonet ger sitt liv för sin tro. Personer som Whitney och Marilyn blir också hjältar genom lidandet – fast de lider förstås på ett helt annat sätt än helgonen. Genom sina sammanbrott och rehabiliteringar lider kändisen för ”oss”. Hon gör det som vi själva inte vill göra. Vi dyrkar hennes ”image”. En ”image” som på något sätt alltid består, hur anorektisk eller nerdrogad kändisen än ser ut på paparazzibilderna. Det är ju som idealbilden på skivomslagen vi vill minnas henne, inte som vraket som vacklar in i en taxi några dagar innan hon ska dö ensam i sitt badkar.

Whitneys och alla de andra ikonernas död väcker viktiga frågor. Frågor om bild och självbild. Hur påverkar det en människa att ständigt behöva jämföra sig med sin egen IMAGE? Börjar hon till slut förväxla sig själv med imagen, idealbilden? Identitetsproblem är en vanlig förklaring till att det går som det går för många kändisar. Men fansen då – har de på liknande sätt problem att skilja sin egen identitet från en idealbild som de aldrig kan leva upp till? Det här är en av de viktigaste frågorna i forskning och barn och ungdomar idag. Den handlar om självbild och kroppsbild (”body image”). Självbild och kroppsbild är mentala bilder – bilder som varje person har av sig själv, i sig själv. Alltså ett mycket mer svårutforskat fenomen än optiska bilder på papper eller skärm.

(Länking pågår till intressant.se och twingy.com)

Och Fred säger hej också!

Fred, , , , ,

(foto Leopoldo Iorizzo)

Jag heter Fred Andersson och sitter just nu i ett kontorsrum på andra våningen i huset Arken på Åbo Akademi. Rummet delar jag med Ossian Lindberg, prof. em. i konstvetenskap. Precis som jag har Ossian bott i Lund, och det har också nuvarande professorn i konsthistoria och visuella studier – Lars Berggren, eller Lasse som de flesta kallar honom. Som Jenny skrev igår började Visuella studier här i Åbo när hon och Lasse pratade ihop sig om idén och planerade kurserna. Programmet presenterades i mars 2008, och sen i september kom jag. Sedan dess har jag varit koordinator för programmet, men också gjort det mesta av undervisningen.

Min särskilda ögonsten är kursen ”Semiotik, Ikonografi och Symbolanalys” (eller kort och gott SIS) för semiotik är något jag har förespråkat envist i snart 20 år. Kursen SIS går just nu och jag har nu en grupp med ett tiotal engagerade studenter som kommer hit för lektioner och workshops varje måndag. Ett av dom bloggteman som jag och Jenny har pratat om är ”Veckans ord” och jag kan garantera att Semiotik blir mitt bidrag! Lasse är en av dom i Norden idag som är mest lämpade att skriva om ordet Ikonografi. Och vi har flera andra lärare engagerade också – Antony Fredriksson (filosof), Maria Lassén (litteraturvetare), Tarja Peromaa (hjärnforskare) och Sofia Sjöö (religionsvetare). Dom kommer säkert också att hinna blogga då och då och presentera sig själva. Vi hoppas också på kommande gästföreläsare från Sverige och från ämnet matematik.

Jag har skrivit en bok om konstnären Elis Eriksson, och den hittar du här. En av mina föreläsningar om Elis är upplagd på YouTube här. Jag också också medarbetat i en hel del samlingsverk och antologier. Några av dom hittar du här. En del erfarenhet som bloggare har jag också, även om jag inte har varit lika flitig eller regelbunden på det området som Jenny. Min nuvarande forskning handlar om konstkritikens utveckling i svenskspråkig press i såväl Sverige som Finland.

Här på bloggen tänker jag skriva om alla idéer och iakttagelser kring syn och bilder som ramlar över mig varje dag när jag egentligen ska göra annat – och förstås om vårt ämne också! Imorgon har Jenny lovat att blogga. Hej!

Länkning till intressant.se

Visuell läskunnighet för 2000-talet

Okategoriserade

Visuella studier är en tvärvetenskaplig disciplin som nu går på fjärde året som biämne vid Åbo akademi. Syftet med visuella studier är att hjälpa studenter från olika ämnesområden att förstå och hantera utvecklingen inom visuell teknologi, biologi, psykologi och kommunikation. Inom visuella studier vid Åbo akademi bedriver vi ännu ingen egen forskning, men vi förmedlar och jämför fakta från många håll, till exempel:

Sociologi och kulturstudier (”cultural studies”)

Konsthistoria och estetik

Hjärnforskning och psykologi

Datavetenskap och matematik

Religionshistoria

Filosofi

Biämnet Visuella studier har sin hemort vid humanistiska fakulteten. Men till skillnad från ”Visual Culture” (förkortning av ”Visual Culture Studies”) begränsar sig visuella studier inte till humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Vilken vetenskaplig disciplin som helst kan bedriva visuella studier – så länge studieobjektet är visuellt. I vår tid av visuellt överflöd blir visuella studier allt viktigare för såväl studier som yrkesliv.