Etikettarkiv: undervisning

Tema konstkritik (”Art Criticism”)

Bloggen återupplivas på svenska nu de sista veckorna i november med några texter på temat Konstkritik. De är skrivna av några av mina studenter. Uppgiften har varit att skriva en recension i dagspressformat av valfri pågående konstutställning, här i Åbo eller någon annanstans i Finland. Om de har fått högsta vitsord har jag frågat om de vill att jag publicerar texten här som en liten uppmuntran.

Svårigheten var att skriva en text som inte bara beskriver verken eller berättar om bakgrunden till utställningen, utan som också är tolkande och värderande/kritisk.

Det visade sig att väldigt många av deltagarna klarade uppgiften briljant och att vi tycks ha många blivande svenskspråkiga kulturjournalister och kritiker bland våra studenter här. Frågan är bara var de ska publicera sig i framtiden och var kanalerna och finansieringen för kulturkritik kommer att finnas. Även detta diskuteras förstås på kursen.

Kursen heter ”Kultur- och vetenskapsjournalistikens genrer” och presenteras så här:

”Kursen syftar till att ge en överblick av området vetenskaps- och kulturjournalistik samt att genom praktiska övningar utveckla förmågan till eget skrivande i några av de viktigaste genrerna. Genom att ett flertal ämnen tillsammans är ansvariga för kurserna anläggs och utvecklas genomgående tvärvetenskapliga perspektiv.”

 

Första recensionen kommer upp här på måndag.

 

Karikatyr av Grandville ur ”Un autre monde” (En annan värld”), Paris 1844.

Vem behöver humanister? (2)

Vem kan hjälpa denne man?

Vem kan hjälpa denne man?

Så vad ska studier av det visuella vara bra för? Mannen till vänster har ett problem, som ni ser. Vilken är den äkta Mona Lisa? Mästerförfalskare som holländaren van Meegeren har kunnat lura den samlade konst- och museivärlden i många år. Här är stora summor i omlopp. Vår man är antagligen en så kallad ”konnässör”, dvs. en samlare eller konsthistoriker som anser sig ha särskild förmåga att skilja bra från dåligt och falskt från äkta. Detta är förstås långt innan termen och ämnet Visuella studier uppstod. Konnässören kliar sig i huvudet och hoppas att hans kunskaper i konsthistoria och estetik skall hjälpa honom. Konsthistoria har lärt honom vad som är rimligt och inte rimligt när det gäller till exempel italienskt måleri från renässansen. Vilka stilar användes på en viss plats vid en viss tid? Vilka material användes? Hur ser man skillnad mellan åldrade material och material där åldrandet är imiterat?

Sådana kunskaper behövs på museer, på auktionsfirmor och ofta också hos Polisen. De är grundade i konkret konsthistorisk forskning medan estetiken snarare är en överbyggnad som ger legitimitet åt vissa sätt att resonera (och åt själva konstbegreppet!). Konsthistoria är en historisk specialinriktning, estetik är en filosofisk. Sedan 1960-talet använder vi den svenskspråkiga termen ”konstvetenskap” för att göra rättvisa åt båda. Samtidigt började konsthistoriker intressera sig på allvar för sådana ämnen som psykologi, sociologi, informationsteori och semiotik. Jag brukar själv säga att Visuella studier har funnits sedan dess, fast kallats Konstvetenskap.

När jag själv undervisade i konstvetenskap i Lund hade vi på ”C-nivån” (närmast motsvarande ämnesnivå i Finland) en kursplan där vi gick igenom det visuella i fyra steg – 1) Konstnärliga material, 2) Perception, 3) Symbolik och betydelser, 4) Konstens sociala dimension. Det var en alldeles utmärkt plan. När jag sedan kom till Åbo upptäckte jag till min glädje att även programmet i Visuella studier följer en trappstegsmodell, fast litet annorlunda – 1) Perception och kognition, 2) Metoder för visuell analys, 3) Symbolik, semiotik, Ikonografi, 4) Bildsociologi. Från det konkreta till det allmänna.

Här är några exempel på situationer i yrkeslivet där de olika stegen behövs:

1) Du är byggnadsantikvarie och ska bland annat se till att folk som äger skyddade hus väljer rätt färg. Men du vet hur stor skillnad det är mellan ett färgprov och perceptionen av färgen på fasaden, på avstånd. För du har läst kurser som ”Image Perception and Cognition” och du känner till färgforskaren Karin Anter.

2) Du arbetar för en reklambyrå och skall utvärdera en av deras kampanjer. Du behöver veta hur reklam oftast fungerar och vilka positiva eller negativa värden som olika grupper associerar med bilderna i kampanjen. Det lär du dig i kursen ”Visuell analys”.

3) Du är informatör (till exempel för ett museum) och behöver veta hur du kan komponera dina foldrar och blad så att de ger tydligare information. Hur skapar du visuell kontakt med betraktaren? Hur visar man skeenden i tid och rum? (Narrativa bilder.) Hur visar man strukturer och begrepp? (Begreppsliga bilder.) Det lär du dig i kursen SIS (Semiotik, Ikonografi och Symbolanalys). Årets studenter har examination imorgon.

4) Du är lärare i teckning – eller ”bildkonst” som det nu heter i den finska läroplanen – för 13- till 15-åringar. Du har svårt att begripa dig på det som står i läroplanen. Det som du ska lära ut är antagligen både ”visuell kultur”, ”bild”, ”bilden i samhället”, ”konst” och ”konstens väsen”. Du behöver en kurs som reder ut sådana begrepp och visar vilka anspråk som finns bakom dem. Kursen ”Bildsociologi” är en sådan kurs.

5) Du tänker att det kan bli din försörjning att bygga hemsidor för företag som hanterar stora mängder av ny information. Till exempel i läkemedelsbranschen. Eller inom förnyelsebar energi. Men det handlar om väldigt olikartade typer av information! I en engelskspråkig kurs som ska heta ”Visuality and Vizualization of Information” kommer vi att visa hur man kan använda rön från psykologisk forskning för att visualisera bättre.

Mer om visualisering inom kort.

Länkning pågår till intressant.se

Och Fred säger hej också!

(foto Leopoldo Iorizzo)

Jag heter Fred Andersson och sitter just nu i ett kontorsrum på andra våningen i huset Arken på Åbo Akademi. Rummet delar jag med Ossian Lindberg, prof. em. i konstvetenskap. Precis som jag har Ossian bott i Lund, och det har också nuvarande professorn i konsthistoria och visuella studier – Lars Berggren, eller Lasse som de flesta kallar honom. Som Jenny skrev igår började Visuella studier här i Åbo när hon och Lasse pratade ihop sig om idén och planerade kurserna. Programmet presenterades i mars 2008, och sen i september kom jag. Sedan dess har jag varit koordinator för programmet, men också gjort det mesta av undervisningen.

Min särskilda ögonsten är kursen ”Semiotik, Ikonografi och Symbolanalys” (eller kort och gott SIS) för semiotik är något jag har förespråkat envist i snart 20 år. Kursen SIS går just nu och jag har nu en grupp med ett tiotal engagerade studenter som kommer hit för lektioner och workshops varje måndag. Ett av dom bloggteman som jag och Jenny har pratat om är ”Veckans ord” och jag kan garantera att Semiotik blir mitt bidrag! Lasse är en av dom i Norden idag som är mest lämpade att skriva om ordet Ikonografi. Och vi har flera andra lärare engagerade också – Antony Fredriksson (filosof), Maria Lassén (litteraturvetare), Tarja Peromaa (hjärnforskare) och Sofia Sjöö (religionsvetare). Dom kommer säkert också att hinna blogga då och då och presentera sig själva. Vi hoppas också på kommande gästföreläsare från Sverige och från ämnet matematik.

Jag har skrivit en bok om konstnären Elis Eriksson, och den hittar du här. En av mina föreläsningar om Elis är upplagd på YouTube här. Jag också också medarbetat i en hel del samlingsverk och antologier. Några av dom hittar du här. En del erfarenhet som bloggare har jag också, även om jag inte har varit lika flitig eller regelbunden på det området som Jenny. Min nuvarande forskning handlar om konstkritikens utveckling i svenskspråkig press i såväl Sverige som Finland.

Här på bloggen tänker jag skriva om alla idéer och iakttagelser kring syn och bilder som ramlar över mig varje dag när jag egentligen ska göra annat – och förstås om vårt ämne också! Imorgon har Jenny lovat att blogga. Hej!

Länkning till intressant.se