Vem behöver humanister? (2)

Vem kan hjälpa denne man?

Så vad ska studier av det visuella vara bra för? Mannen till vänster har ett problem, som ni ser. Vilken är den äkta Mona Lisa? Mästerförfalskare som holländaren van Meegeren har kunnat lura den samlade konst- och museivärlden i många år. Här är stora summor i omlopp. Vår man är antagligen en så kallad ”konnässör”, dvs. en samlare eller konsthistoriker som anser sig ha särskild förmåga att skilja bra från dåligt och falskt från äkta. Detta är förstås långt innan termen och ämnet Visuella studier uppstod. Konnässören kliar sig i huvudet och hoppas att hans kunskaper i konsthistoria och estetik skall hjälpa honom. Konsthistoria har lärt honom vad som är rimligt och inte rimligt när det gäller till exempel italienskt måleri från renässansen. Vilka stilar användes på en viss plats vid en viss tid? Vilka material användes? Hur ser man skillnad mellan åldrade material och material där åldrandet är imiterat?

Sådana kunskaper behövs på museer, på auktionsfirmor och ofta också hos Polisen. De är grundade i konkret konsthistorisk forskning medan estetiken snarare är en överbyggnad som ger legitimitet åt vissa sätt att resonera (och åt själva konstbegreppet!). Konsthistoria är en historisk specialinriktning, estetik är en filosofisk. Sedan 1960-talet använder vi den svenskspråkiga termen ”konstvetenskap” för att göra rättvisa åt båda. Samtidigt började konsthistoriker intressera sig på allvar för sådana ämnen som psykologi, sociologi, informationsteori och semiotik. Jag brukar själv säga att Visuella studier har funnits sedan dess, fast kallats Konstvetenskap.

När jag själv undervisade i konstvetenskap i Lund hade vi på ”C-nivån” (närmast motsvarande ämnesnivå i Finland) en kursplan där vi gick igenom det visuella i fyra steg – 1) Konstnärliga material, 2) Perception, 3) Symbolik och betydelser, 4) Konstens sociala dimension. Det var en alldeles utmärkt plan. När jag sedan kom till Åbo upptäckte jag till min glädje att även programmet i Visuella studier följer en trappstegsmodell, fast litet annorlunda – 1) Perception och kognition, 2) Metoder för visuell analys, 3) Symbolik, semiotik, Ikonografi, 4) Bildsociologi. Från det konkreta till det allmänna.

Här är några exempel på situationer i yrkeslivet där de olika stegen behövs:

1) Du är byggnadsantikvarie och ska bland annat se till att folk som äger skyddade hus väljer rätt färg. Men du vet hur stor skillnad det är mellan ett färgprov och perceptionen av färgen på fasaden, på avstånd. För du har läst kurser som ”Image Perception and Cognition” och du känner till färgforskaren Karin Anter.

2) Du arbetar för en reklambyrå och skall utvärdera en av deras kampanjer. Du behöver veta hur reklam oftast fungerar och vilka positiva eller negativa värden som olika grupper associerar med bilderna i kampanjen. Det lär du dig i kursen ”Visuell analys”.

3) Du är informatör (till exempel för ett museum) och behöver veta hur du kan komponera dina foldrar och blad så att de ger tydligare information. Hur skapar du visuell kontakt med betraktaren? Hur visar man skeenden i tid och rum? (Narrativa bilder.) Hur visar man strukturer och begrepp? (Begreppsliga bilder.) Det lär du dig i kursen SIS (Semiotik, Ikonografi och Symbolanalys). Årets studenter har examination imorgon.

4) Du är lärare i teckning – eller ”bildkonst” som det nu heter i den finska läroplanen – för 13- till 15-åringar. Du har svårt att begripa dig på det som står i läroplanen. Det som du ska lära ut är antagligen både ”visuell kultur”, ”bild”, ”bilden i samhället”, ”konst” och ”konstens väsen”. Du behöver en kurs som reder ut sådana begrepp och visar vilka anspråk som finns bakom dem. Kursen ”Bildsociologi” är en sådan kurs.

5) Du tänker att det kan bli din försörjning att bygga hemsidor för företag som hanterar stora mängder av ny information. Till exempel i läkemedelsbranschen. Eller inom förnyelsebar energi. Men det handlar om väldigt olikartade typer av information! I en engelskspråkig kurs som ska heta ”Visuality and Vizualization of Information” kommer vi att visa hur man kan använda rön från psykologisk forskning för att visualisera bättre.

Mer om visualisering inom kort.

Länkning pågår till intressant.se