FK Patrik Hulterström disputerar i filosofi med avhandlingen From Play to Power: A Philosophical Inquiry into How Educational Wargaming Can Help Cultivate Battlefield Acumen.
Disputationen hålls lördagen 7.9.2024 kl. 13.15–17.00 i Auditorium Armfelt och per videolänk. (Mer info här.)
Opponent är Dr. Lecturer David Banks, King’s College London, Storbritannien och kustos är professor Martin Gustafsson, Åbo Akademi.
Du kan läsa mer om avhandlingen här och läsa själva avhandlingen på doria.fi.
12 februari kl 17.15-20.00, i Arken Källan (C201)
17.15-18.30 Johan Strang (Helsingfors universitet): Nyliberalismen, juristerna och demokratin
18.30-18.45 Kaffe
18.45-20.00 Jenny Andersson (Uppsala universitet): Nyliberalismen inifrån
Symposiet är ett samarbete mellan Filosofi och Allmän historia vid Åbo Akademi.
Alla intresserade hälsas varmt välkomna!
Jenny Andersson är professor i idéhistoria vid Uppsala universitet och ledare för forskningsprogrammet Neoliberalism in the Nordics: Developing an absent theme (https://nyliberalisminorden.se/). https://www.katalog.uu.se/empinfo/?id=N96-6054
Johan Strang är professor vid Centrum för Nordenstudier vid Helsingfors universitet. https://www.helsinki.fi/sv/om-oss/personer/personsokning/johan-strang-9061494
Vid inskriptionen 7.9.2023 fick forskare Salla Aldrin Salskov motta årets forskarpris ur Harry Elvings legat för sin doktorsavhandling i filosofi ”Struggling with the personal: On epistemic habits in queer and feminist theory”. Universitetslektor Camilla Kronqvist fick även motta årets handledarpris för doktorsavhandling ur Harry Elvings legat som huvudhandledare för avhandlingen. Som bihandledare för avhandlingen fungerade Hugo Strandberg.
Camilla är den andra kvinnliga doktorn i filosofi (2008) och Salla den sjunde (2022).
Den 22.9 disputerar Salla Aldrin Salskov med sin avhandling Struggling with the personal: On epistemic habits in queer and feminist theory
Disputationen äger rum torsdagen den 22 september 2022 kl. 15 i Auditorium Armfelt, Arken, Fabriksgatan 2, Åbo. Opponent är professor Toril Moi, Duke University, USA och kustos är docent Camilla Kronqvist, Åbo Akademi.
Disputationen kan också följas på zoom:
https://aboakademi.zoom.us/j/62907478057
Så här sammanfattar Salla sin avhandling:
Avhandlingens tematik är den akademiska queerfeminismens filosofi. Avhandlingen granskar vilken roll kritiskt tänkande har inom queerfeministisk teori genom en analys av centrala teoretiska och metodologiska förförståelser inom genusforskningen sedan 1990-talet. Genom att granska hur vanemässiga sätt att tänka kring kön, språkanvändning och makt också tar form i akademiska diskussioner lyfter avhandlingen fram filosofiska perspektiv som kan utmana och bredda genusvetenskapens kritiska anspråk.
Avhandlingen granskar både akademiska och vardagliga invanda och ovana tankesätt kring kön, sexualitet, identitet, kunskap, makt och kärlek. Den diskuterar vikten av att vara uppmärksam på i vilken anda diskussioner om dessa teman förs, så att en komplex verklighet inte reduceras till polariserande, essentialiserande, fasta och låsta positioner. Avhandlingen diskuterar därmed även självförståelse och självreflexivitet som centrala för queerfeminismen, men även samtida kulturkritik överlag. Avhandlingen frågar vad det innebär att tänka filosofiskt kring kritik och lyfter fram kärlek som ett filosofiskt perspektiv som relevant för den queerfeministiska kritiken och dess förståelse av genus, identitet, politik, begär, intimitet – och kritik.
Vi inleder läsåret med ett symposium för professor Martin Gustafsson med anledning av hans 50″+2″-års dag (se Wittgenstein, Filosofiska undersökningar §185 för ”+2”) den 6 september 2022. Med föredrag bidrar nuvarande och tidigare kolleger från Åbo Akademi, Uppsala universitet och University of Chicago. Symposiet är öppet för studerande, forskare och personal vid fakulteten och andra intresserade vid Åbo Akademi.
UPDATED PROGRAM
The Illusion of an External Standpoint: The Philosopher and the Ordinary
Program
10.45-11.25 Lars Hertzberg (ÅA): ”Not enough regularity to call it language?”
11.30-12.15 Stina Bäckström (Södertörns högskola): ”Reflections on the blindness of habit”
12.15-14.00 Lunch
14.00-14.45 Pär Segerdahl (Uppsala universitet): ”Voices of wisdom: Uncertainty and self-examination in a knowledge society”
15.00-16.30 50-årskaffe med fakulteten
16.30-17.00 Stefan Giesewetter (ÅA): ”The search for morally alien thought”
Plats: Auditorium Aura i CLL:s byggnad, Arken
Beskrivning av temat på engelska
Traditionally, philosophy is conceived as the endeavor of questioning the beliefs we ordinary hold. According to this picture, the philosopher aims at detaching himself from the everyday in order to assess the validity of our beliefs about the word, the self, etc. He asks: which of them is it truly reasonable to hold? However, during the pursuit of this quest it can appear to the philosopher that actually none of our ordinary beliefs is ultimately justifiable. He is plagued by questions like: Can there be freedom of the will when the movement of matter can be described by purely causal laws? Can we base our knowledge-claims on the testimony of our senses when our senses are known to deceive us? Here, it appears that reason is turning against itself: the attempt to test our ordinary beliefs against the standard of reason reveals that none of them can live up to this standard at all. One common reaction to this in philosophy has been to broadly accept this conclusion. Philosophers have e.g. sided with science, claiming that our ordinary picture of the world should be replaced with that of science. This, in turn, has given rise to a host of problems that philosophy has to solve, e.g. what is the status of mathematics within a causal-empirical framework that obviously depends on it? However, these philosophers think that all these problems can eventually be solved by further theorizing, i.e. further detachment from the ordinary.
Throughout the history of philosophy however, there has been another reaction to the perceived dilemma of reason. According to these philosophers, there is actually nothing to the purported insight that our ordinary beliefs about the world, the self, etc. fail to measure up to some purported higher standard of reason. The way they see it, in this mode of thinking, the philosopher has simply detached himself too far – not only from our ordinary beliefs, as he takes himself to do, but also from any meaningful standard of assessment at all. For it is, as these philosophers argue, precisely the ordinary practices of everyday life that supply us with any applicable standards of assessment. To them, the philosopher, in judging our ordinary beliefs about the world, the self, etc.to be ultimately unjustifiable only occupies the illusion of an external standpoint. Once this has become clear to him, he can see that these beliefs – that we do have free will, that we can trust the testimony of our senses, etc. – can be reasonably held, without further theoretical justification.
The symposium with contribution from professor Martin Gustafsson’s previous colleagues at Uppsala university and University of Chicago, as well as colleagues and students at Åbo Akademi University, will explore how, in various fields of philosophy, the pull of wanting to occupy an external standpoint – of wanting to detach ourselves from the everyday – has been responsible for seemingly intractable problems. These fields will include the Philosophy of Language, the Philosophy of Action, Ethics, and Philosophical Methodology.
Konestiftelsen har beviljat tre års finansiering för forskningsprojektet: ”Muted Memories and Silenced Stories: Memoirs by Women of the Gulag Archipelago”. Projektet är ett individuellt forskningsprojekt som leds av FD Lovisa Andén.
Lovisa beskriver sitt projekt så här:
”Projektet syftar till att undersöka vittnesskildringar från Gulag-arkipelagen skrivna av kvinnliga författare. De två författare som mer än några andra präglat vår förståelse av Gulag är Aleksandr Solzjenitsyn och Varlam Sjalamov. Bägge använder sig av fiktionaliserade narrativ för att representera den mänskliga innebörden av de sovjetiska lägren. Tillsammans med en rad andra manliga författare har deras berättelser kommit att läsas som representativa för ”hur det var att vara i lägren”. Min utgångspunkt är att de manliga författarnas berättelser inte är representativa för kvinnors erfarenheter. När kvinnors förhållanden i Gulag beskrivs av manliga fångar fokuserar de nästan enbart på kvinnor i förhållande till män. De beskriver framför allt sexuellt tvång, påtvingad prostitution och romantiska relationer. I kvinnors berättelser, å andra sidan, spelar relationen till män endast en mindre roll. Mitt syfte är att undersöka i vilken utsträckning som skildringar skrivna av kvinnor förändrar våra etablerade narrativ om Gulag. Samtidigt syftar projektet till att, utifrån ett fenomenologiskt ramverk, undersöka hur berättelserna aktualiserar frågor om erfarenhet, representation och sanning i vittnesskildringar.
Jag kommer att använda mig av 16 vittnesskildringar som skrivits av kvinnor efter att de lämnat Sovjet. De är skrivna av belgiska, engelska, franska, tyska, lettiska, polska, skotska, svenska och ukrainska kvinnor. Deras memoarer är ursprungligen skrivna på engelska, franska, tyska och svenska och publicerade i Europa och USA. Alla vittnesskildringarna är skrivna med syftet att berätta för väst om Gulag-systemet. Den starka önskan att nå ut, att berätta de här berättelserna står i stark kontrast till att de är i de närmaste okända idag.”
Demokratins kris behandlas i en mängd böcker i de senaste årens utgivning. Författarna ställer många tänkvärda diagnoser, men få riktigt övertygande kurer erbjuds. Det menar filosofiprofessorn Martin Gustafsson som framhåller att idén om demokratins egenvärde består i att den inte ser öppenhet och obestämdhet som en kaotisk ordningsstörare, utan som central för människors frihet, ansvar och värdighet. Demokratins problem är djupgående och kan inte lösas genom att försöka separera mellan fakta- och värderingsfrågor eller genom en vitalisering von oben. Det är vi själva som måste resa oss upp ur sängen.
Martin Hägglund ställer i sin uppmärksammade bok Vårt enda liv – Sekulär tro och andlig frihet en sekulär tro mot en religiös. Han menar att den religiösa tron på en evig existens efter döden gör oss likgiltiga för förluster i våra ändliga liv och därmed hindrar oss från att utveckla omsorg om andra. Men Hägglund karikerar de religiösa tänkare han anför, för de är väl medvetna om den förtvivlan som oundvikliga förluster orsakar i detta liv. Tron hjälper dem att hamna i ett permanent tillstånd av hopplös förtvivlan. Då ter sig hans kritik av kapitalismens inneboende motsägelse när det gäller dess syn på värde mer framgångsrik och den tvingar läsaren till djupgående reflektioner.
