Martin Gustafsson vid Åbo Akademi och litteraturvetaren Toril Moi vid Duke University diskuterar ”Wittgenstein, orden och världen” i Filosofiska rummet i o.m. Martins och Lars Hertzbergs nyöversättning av Filosofiska undersökningar. Med några extra inlägg av gamla åbofilosofer.
I Sverige har ett flertal forskare deltagit i bildningsdebatten och lyft fram hur och varför bildning är ett centralt begrepp för att förstå och handskas med dagens stora samhälleliga utmaningar. Dessa berör frågor om demokrati, hållbar utveckling, klimatförändringar och andra miljöhot.
I Finland, och specifikt i Svenskfinland, har de offentliga diskussionerna varit mer frånvarande. Många känner kanske främst ordet bildning från diskussioner om ”allmänbildning” och dess roll speciellt i gymnasieunderviningen. Men i takt med att tal om ”livslångt lärande”, ”nyckelkompetenser” och ”överförbara färdigheter” blivit allt mer vanliga i utbildningssammanhang, har också idén om allmänbildning fallit i skymundan.
Inom Svenska folkskolans vänners satsning Bildningskraft har Jonas Ahlskog jobbat för att lyfta upp bildningsfrågor på agendan. Vad innebär bildning? Varför det är viktigt idag? I en serie essäer som publicerats i Huvudstadsbladet diskuterar han varför bildning borde vara en fråga för oss i dag. I diskussionsforum med forskare, författare och journalister som görs tillgängliga på nätet under oktober månad fortsätter han att reda ut begreppen för att få en bättre blick på vår samtid.
I diskussionerna deltar flera filosofer med anknytning, eller tidigare anknytning, till Åbo Akademi, Camilla Kronqvist, Hugo Strandberg, Göran Torrkulla, Joel Backström och Birgit Schaffar.
Följ samtalen på Bokström.
Läs essäerna:
Demokratin behöver bildade medborgare – men vad är det egentligen vi behöver kunna?
Dialog – inte fostran – är folkbildningens hopp i splittringens tidevarv
Informationssamhället behöver bildning som gör ont
Joel Backström, doktor i filosofi från ÅA, diskuterar intelligenstest i ÅA-podden Forskaren
Camilla Kronqvist diskuterar näthat i ÅA-podden Forskaren.
Nu är det sommar och även om det filosofiska tänkandet aldrig helt tar slut utgör den ett välbehövligt avbrott i studierna för de flesta. Från hösten har dock studerande i filosofi och livsåskådningskunskap nya möjligheter att både bredda och fördjupa sitt etiska tänkande. Då drar studiehelheten ”Etik i en globaliserad värld” igång för första gången.
Du kan redan bekanta dig med helheten på dess nya blogg.
Som filosofistuderande kan du avlägga helheten som ett skilt biämne (25 sp) eller som en modul på magisternivå (20 sp). Du kan också ta enskilda kurser i helheten som specialkurser i dina filosofistudier.
Studiehelheten tar sin utgångspunkt i frågor om hållbarhet. Vilka etiska gränser når vårt tänkande om vi vill leva i samklang med naturen och inte överskrida våra tillgångar? Viika politiska och ekonomiska utmaningar står vi inför om vi vill bygga rättvisa och stabila samhällen lokalt och globalt? Går det överhuvudtaget att föra samman etik, politik och ekonomi på de sätt som förutsätts av de mål om ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet som formuleras i Agenda 2030?
Från filosofins sida är helheten ett välkommet nytillskott i de kurser i etik, miljö- och samhällsfilosofi som vi nu kan erbjuda våra studerande. Den ger möjlighet att sammanföra filosofiskt tänkande och etisk självreflektion med vetenskaplig forskning i andra ämnen för att gemensamt utforska några av dagens stora livs- och ödesfrågor. Och den öppnar upp för en mängd nya perspektiv på vad etik kan tänkas vara. Hur kommer t.ex. etik och politik in i olika vetenskapsfilosofiska och kunskapsteoretiska frågeställningar? Hur förändrar frågor om hållbarhet grundvillkoren för att tänka på vår existens och vårt ansvar för andra och vår planet?
Kom med och tänk vidare! Den första kursen ”Truth, Power and Justice” ges redan i period 1.
Martin Gustafsson deltog i Filosofiska rummet på temat ”Att göra eller icke göra. Om paus, passivitet och prokrastinering”. I programmet deltog även Stina Bäckström som tidigare varit anknuten som forskare till ämnet och nu arbetar på Södertörns högskola.
Lyssna på programmet här.
Lyssna på Olli i samtal med andra i Svenska littertursällskapets podd Vetskap: Skamlöst!
”Det talas mycket om skam för tillfället – men är det egentligen skuld vi känner? I vilka fall kan skammande på sociala medier vara bra? När känner vi coronaskam? Och varför skäller Audi- och BMW-ägare ut forskare som undersöker deras attityder? Välkommen till skamvrån.
Med filosofen Olli Lagerspetz (Åbo Akademi) och socialpsykologen Jan-Erik Lönnqvist (Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet). Programvärd: Hanna Nordenswan.”
Lyssna på Mio i Svenska litteratursällskapets podd Vetskap: Identitetskris på jobbet.
”Vad händer när vårt privata jag och vårt arbetsjag krockar på hemmakontoret? Varför är det fint att vara läkare? Varför är åtta timmars arbetsdagar bara strunt i kunskapsbranscherna? Har värderingar blivit viktigare på jobbet? Välkommen till det nya arbetslivet!
Med filosofen Mio Lindman (Åbo Akademi) och ekonomen Henrika Franck (Yrkeshögskolan Arcada).
Programvärd: Hanna Nordenswan.”
Jonas Ahskog söker docentur i filosofi och håller sitt undervisningsprov den 18 augusti kl. 8.30-9.15. Rubriken för föreläsningen är:
Minnesindustrin och historieforskningens kritiska uppdrag.
Föreläsningen hålls på distans via zoom, så det är lätt att följa med.
https://aboakademi.zoom.us/j/8505222940
Jonas Ahlskog disputerade vid Åbo Akademi 2017 med avhandlingen The Practical and the Historical Past: Four Essays on the Philosophy of History . Du kan läsa mer om hans forskning här.
Utexaminerad från ämnet filosofi 2002. Skrev pro gradu om begreppet självbedrägeri.
Jag jobbar som redaktionschef på Kommunförbundets nyhetstjänst Kommuntorget. Innan Kommuntorget jobbade jag sju år på ÅU som samhällsreporter och ledarskribent. Jag har också jobbat på Yle Nyheter Åboland i fem år som programvärd, nyhetsreporter, nyhetsuppläsare och nyhetschef. Innan det var jag med och startade två tidskrifter: vetenskapstidskriften Ikaros (www.fbf.fi/ikaros) och Magasin Brun. (Under studietiden frilansade jag som litteraturkritiker på Jakobstads Tidning, nu Österbottens Tidning.)
Det är en underdrift att säga att mina filosofistudier hjälpt mig. Lite klichéartat kan man säga att de format mig, hjälpt mig att förhålla mig kritiskt till resultat, påståenden, beslut o.s.v. En avgörande förmåga för en journalist. Studierna gav mig också en massa vänner, ett rikt socialt liv (läs fester), insyn i spännande litteratur, film och musik, och möjligheten att resa, bl.a. till Lampeter i Wales.
Jag kan inte påstå att jag hade en klar plan då jag började studera filosofi. Men att jag valde filosofi har jag aldrig ångrat. Däremot har jag skattat mig lycklig många gånger för att jag gjorde det valet.
