Professor Martin Gustafsson och Professor emeritus Lars Hertzberg har av svenska Kungliga Vetenskapsakademien tilldelats Letterstedtska översättarpriset 2022, för sin nyöversättning av Ludwig Wittgensteins Filosofiska undersökningar. Mer information om priset finns här. Information om själva boken finns här.
Disputation: Ryan Manhire: Unravelling Moral Certainty
Onsdagen 6 april kl. 12 disputerar Ryan Manhire i auditorium Argentum i Aurum, Henriksgatan 2. Opponent är professor Anne-Marie Søndergaard Christensen, Syddansk universitet, Odense, Danmark och kustos är Martin Gustafsson.
Ryans doktorsavhandling heter Unravelling Moral Certainty: Having a Rough Story och finns för nedladdning som pdf här.
(I Doria kan den som söker också hitta tidigare doktorsavhandlingar i filosofi.)
En disputation tar vanligen drygt 2 timmar.
Disputationen är öppen för allmänheten och givande för alla med anknytning till filosofin, också studerande, så vi hoppas att alla som har möjlighet kommer.
Koneprojekt: ”Muted Memories and Silenced Stories: Memoirs by Women of the Gulag Archipelago”.
Konestiftelsen har beviljat tre års finansiering för forskningsprojektet: ”Muted Memories and Silenced Stories: Memoirs by Women of the Gulag Archipelago”. Projektet är ett individuellt forskningsprojekt som leds av FD Lovisa Andén.
Lovisa beskriver sitt projekt så här:
”Projektet syftar till att undersöka vittnesskildringar från Gulag-arkipelagen skrivna av kvinnliga författare. De två författare som mer än några andra präglat vår förståelse av Gulag är Aleksandr Solzjenitsyn och Varlam Sjalamov. Bägge använder sig av fiktionaliserade narrativ för att representera den mänskliga innebörden av de sovjetiska lägren. Tillsammans med en rad andra manliga författare har deras berättelser kommit att läsas som representativa för ”hur det var att vara i lägren”. Min utgångspunkt är att de manliga författarnas berättelser inte är representativa för kvinnors erfarenheter. När kvinnors förhållanden i Gulag beskrivs av manliga fångar fokuserar de nästan enbart på kvinnor i förhållande till män. De beskriver framför allt sexuellt tvång, påtvingad prostitution och romantiska relationer. I kvinnors berättelser, å andra sidan, spelar relationen till män endast en mindre roll. Mitt syfte är att undersöka i vilken utsträckning som skildringar skrivna av kvinnor förändrar våra etablerade narrativ om Gulag. Samtidigt syftar projektet till att, utifrån ett fenomenologiskt ramverk, undersöka hur berättelserna aktualiserar frågor om erfarenhet, representation och sanning i vittnesskildringar.
Jag kommer att använda mig av 16 vittnesskildringar som skrivits av kvinnor efter att de lämnat Sovjet. De är skrivna av belgiska, engelska, franska, tyska, lettiska, polska, skotska, svenska och ukrainska kvinnor. Deras memoarer är ursprungligen skrivna på engelska, franska, tyska och svenska och publicerade i Europa och USA. Alla vittnesskildringarna är skrivna med syftet att berätta för väst om Gulag-systemet. Den starka önskan att nå ut, att berätta de här berättelserna står i stark kontrast till att de är i de närmaste okända idag.”
Martin Gustafsson om demokratins kris
Demokratin är inte en patient som kan räddas av någon dunderkur
Demokratins kris behandlas i en mängd böcker i de senaste årens utgivning. Författarna ställer många tänkvärda diagnoser, men få riktigt övertygande kurer erbjuds. Det menar filosofiprofessorn Martin Gustafsson som framhåller att idén om demokratins egenvärde består i att den inte ser öppenhet och obestämdhet som en kaotisk ordningsstörare, utan som central för människors frihet, ansvar och värdighet. Demokratins problem är djupgående och kan inte lösas genom att försöka separera mellan fakta- och värderingsfrågor eller genom en vitalisering von oben. Det är vi själva som måste resa oss upp ur sängen.
Martin Gustafsson om Martin Hägglunds Vårt enda liv
Mer framgångsrik kritik av kapitalismen än av religionen
Martin Hägglund ställer i sin uppmärksammade bok Vårt enda liv – Sekulär tro och andlig frihet en sekulär tro mot en religiös. Han menar att den religiösa tron på en evig existens efter döden gör oss likgiltiga för förluster i våra ändliga liv och därmed hindrar oss från att utveckla omsorg om andra. Men Hägglund karikerar de religiösa tänkare han anför, för de är väl medvetna om den förtvivlan som oundvikliga förluster orsakar i detta liv. Tron hjälper dem att hamna i ett permanent tillstånd av hopplös förtvivlan. Då ter sig hans kritik av kapitalismens inneboende motsägelse när det gäller dess syn på värde mer framgångsrik och den tvingar läsaren till djupgående reflektioner.
28-29.1. NWS Conference, Contextual Ethics II: Methods and Approaches
The 11th NWS Conference, Contextual Ethics II: Methods and Approaches, previously advertised for Åbo Akademi University, Turku, Finland in May 2020, will take place online on 28-29.1.2022. Please follow this link for the programme and more information
If you want to join some or all the sessions, please contact martin.gustafsson@abo.fi for zoomlink.
If you want to join some or all the sessions, please contact martin.gustafsson@abo.fi for zoomlink.
Julläsning: Litteratur och filosofi
För den som inte får tillräckligt med hårda klappar på julafton, kommer här lite digitala lästips inför julhelgen. Boken Där kunskapen tätnar som moln: Essäer om litteraturen som kunskapsfält och kunskapsform, redigerad av litteraturvetarna Claes Ahlund, Katarina Båth och Anna Möller-Sibelius, är resultatet av ett fruktbart samarbete mellan ämnena litteraturvetenskap, filosofi och etnologi vid Åbo Akademi
Bland de filosofiska bidragen kan du läsa Camilla Kronqvists tankar om poeten Katarina Frostensons K och Ylva Gustafssons reflektion om Jenny Tunedals diktsamling Rosor Skador. Båda poeter tar sin utgångspunkt i filosofiska texter, Frostenson hos Simone Weil och Tunedal hos Ludwig Wittgenstein, och Kronqvist och Gustafsson läser poeterna med, och i Kronqvists fall mot, filosoferna.
Göran Torrkulla och Hugo Strandberg diskuterar mötet med litteratur, och i Strandbergs fall film, mer specifik Dardennebrödernas Sonen. De pekar på hur mötet med film och litteratur, och möten kring litteratur och film, som i filosofernas filmcirkel kan vara en väg till sjävkännedom och fördjupad förståelse.
Alexander Öhman fortsätter att utforska läsandet av diktare och filosofer som ett sätt att ”läsa sig själv”, och frågar vad som sker i detta läsande. Nicholas Lawrence, tidigare doktorand vid ämnet, noterar att läsandet av filosofer, förstås också är en form av läsning, och frågar hur det egna tänkandet får rum och formas i det här läsandet.
God jul och gott nytt år tillönskas alla filosofer och vänner av filosofi!
Podden Nyfika
Idag pratar vi ofta om en ökande polarisering, vi är oroliga för samhällsutvecklingen när människor lätt hamnar in i bekväma filterbubblor. Näthat, skällsord och diskussioner som urartar på sociala medier har på många sätt blivit en del av vardagen. Det här har diskuterats och analyserats i diverse forum, men vad kan vi konkret göra för att motverka den utvecklingen?
Vi såg en möjlighet i att kunna bidra till ett bättre samtalsklimat genom att starta en egen podcast. Vi har sett hur olika samtals-podcasts i andra länder haft en positiv inverkan genom att de ser till att människor med olika åsikter och perspektiv möts. Vi – speciellt Jacob som under flera år ihärdigt lyssnat på diskussioner i ett antal podcasts – märkte hur ens perspektiv vidgades genom att lyssna på sådana samtal. Jacob såg ett behov och en möjlighet för ett liknande format att kunna ha en positiv inverkan på det finlandssvenska samtalsklimatet, och efter att ha diskuterat idéen med Maria beslöt vi att starta upp podcasten Nyfika tillsammans.
Idén är alltså att vi bjuder in olika människor med olika bakgrund, perspektiv och idéer som gäster till podden där, i första hand, Jacob för ett samtal med dem. Ingenting är tabu; vi vill kunna samtala om allting och visa att det är möjligt utan att diskussionen eskalerar till skällsord eller att man tillskriver samtalsparten olika epitet. Processen att producera podcasten har varit väldigt lärorik för oss båda två, vi utvecklas och utmanas hela tiden. Det är givande när lyssnare tar kontakt och berättar hur de samtal vi haft hjälpt dem att förstå andra människor bättre – människor de tidigare hade väldigt svårt att relatera till.
Naturligtvis finns det många frågor att fundera på vad gäller etiska avväganden och ansvar med att bjuda in vissa gäster. Men trots att de inte alltid är lätta frågor är vår grundprincip tydlig; vi kan inte på förhand döma ut en människa eller de åsikter de har. Det demokratiska samtalet måste inkludera alla delar av samhället. Hur skall det annars hålla ihop?
Jacob Hjortman, filosofistuderande
Maria Åsvik, fil. mag.
Koneprojekt: Vittnesmål och kollektivt minne i historisk forskning
Konestiftelsen har beviljat tre års finansiering för forskningsprojektet: ”Doing Justice to Experience: Relations to the Difficult Past in History and Memory”. Projektet leds av Jonas Ahlskog, som kommer att arbeta inom projektet tillsammans med Natan Elgabsi.
Så här beskriver Jonas projektet:
”Vilken roll borde vittnesmål och kollektivt minne ha för professionell historisk forskning? Att besvara den här frågan är det huvudsakliga målet för detta forskningsprojekt. Projektet erbjuder, å ena sidan, en fördjupad förståelse för de sätt på vilka vittnesmål och minne har en berättigad roll inom historisk forskning. Å andra sidan erbjuder projektet också teoretiska verktyg för att försvara den historiska forskningens auktoritet i relation till kollektivt minne och vittnesmål. Till skillnad från samtida verk inom fältet som tenderar att nedtona skillnaden mellan historia och minne, argumenterar detta projekt för att det är enbart genom att iaktta metodologiska och begreppsliga skillnader som vittnesmålets och minneskunskapens roll inom historisk forskning kan förstås.”
Martin Gustafsson i Filosofiska rummet
Martin Gustafsson vid Åbo Akademi och litteraturvetaren Toril Moi vid Duke University diskuterar ”Wittgenstein, orden och världen” i Filosofiska rummet i o.m. Martins och Lars Hertzbergs nyöversättning av Filosofiska undersökningar. Med några extra inlägg av gamla åbofilosofer.
