Novembervädret i Utrecht var vått, men som tur var gick spårvagnen smidigt från vårt hotell inne i centrum till Science Park som är en liten bit utanför stadskärnan. Utrecht University har två bibliotek, ett i Science Park ”The black madonna”, en sex våningar hög byggnad, svart både på utsidan och insidan, med röda accenter inne i byggnaden. I centrum finns ”The white lady”, ett av Napoleons tidigare palats där man satsat på vitt och ljusa färger.

Utrecht Universitet grundades 1636 och består idag av 7 fakulteter med 8654 anställda, 700 professurer och 39 000 studerande. Årsbudgeten är 1,1 miljarder euro.

Biblioteket grundades redan 1584 och har idag en personalstyrka på 160 personer. I samlingarna finns 3,5 miljoner tryckta dokument varav specialsamlingarna utgör 1 miljon dokument. Ifall man skulle rada upp allt material som finns i magasinet skulle det räcka 75 kilometer. I biblioteksbyggnaderna finns 600 respektive 800 studieplatser och problemen är de samma som på många andra ställen att platserna inte räcker till och studerande reserverar platser orimligt länge.

Vi var 12 deltagare från olika länder i Europa som deltog i en veckas Library Staff Mobility Training week med temat ”The future proof library”. Bibliotekschefen talade om att innovationer är bibliotekens uppdrag. Framtidens bibliotek kommer att få en större roll när det gäller etiska frågor och information. En annan roll är att studerande och forskare ska kunna bli klara i tid från sina studier och där är bibliotekets uppgift att se till att det finns tillgång till litteratur. Trots att mer och mer av servicen blir alltmer digital behövs ändå biblioteken som ett fysiskt flaggskepp för verksamheten, varifrån man kan sälja sin produkt. Bibliotekarier räknas som pålitliga informationskällor, så biblioteken kommer att ha en uppgift även i framtiden. En viktig men svår uppgift är att få ut den informationen till forskare och personal på universiteten.

Öppen vetenskap var ett av veckans teman och Jereoen Bosman berättade om hur man tänker och arbetar med öppen vetenskap på universitetet. Han anser att det är viktigt att man arbetar med öppen vetenskap ute på fakulteterna och att varje fakultet har ett eget Open Science team. Målet att få forskare att publicera öppet och inte fastna i hur många jufo-poäng tidskriften har. I stället för jufo-poäng borde man mäta uppmärksamheten, reaktionerna som man fått på sin artikel. Ingen lätt uppgift eftersom många fortfarande anser att publicering i jufo-poängs tidskrifter är det enda sättet att göra en karriär på. Man arbetar även med att redan i ett tidigt skede försöka få ut information om öppen vetenskap till alla studerande i hopp om att de som sedan blir forskare ska kunna utnyttja detta i när de själva publicerar något. Detta gör man bland annat genom att skapa informativa websidor samt att hitta goda rollmodeller.

Biblioteket hade även en stor roll i RDM (Resource Data Management) där man hjälpt till att bygga upp en infrastruktur och organisationsmodell. RDM-teamet har även öppet 2 timmar i veckan för drop-in kunder. För mera information gå till https://www.uu.nl/en/research/research-data-management/guides

Digitalisering av samlingar än något som berör många bibliotek som idag har stora mängder tryckt material som ännu inte kan sökas i bibliotekskatalogen. Det gäller att både skanna in värdefullt material och att bevara det för framtiden men också att öppna upp bibliotekskataloger och göra dem sökbara på nätet. Ett sätt är att göra samlingarna mera tillgängliga är att skanna in de gamla fysiska kortkatalogerna och göra dem sökbara i bibliotekskatalogen. För äldre material kan handskriven text vålla problem men med hjälp av olika dataprogram och AI kan man lära upp programmens olika datamodeller att tolka även handskriven text och göra den maskinläsbar.

Utrecht universitetsbiblioteket har valt att inte ha en egen biblioteksdatabas utan man har valt att använda Worldcat som bibliotekskatalog och allt material i bibliotekets samlingar finns där. För att förenkla processerna har man valt att katalogisera allt på engelska, då materialet i Worldcat till största del redan är på engelska och kan då också lättare utnyttjas av andra bibliotek i samma databas. I Finland katalogiserar vi på finska och svenska. Med den ökande mängden e-material ökar mängden engelska bibliografiska poster även i våra söktjänster. I Utrecht har man på biblioteket hemsida en lista på de databaser som biblioteket prenumererar på. I stället för en egen söktjänst förväntas studerande använda Google Scholar för artikelsökningar.

En vecka går fort och med en massa nya intryck i bagaget var det dags att åka hem. Att åka på ett Erasmus utbyte kan verkligen rekommenderas. Att få diskutera med nya människor om gemensamma problem och möjligheter skapar en gemenskap och en förståelse för det man arbetar med, men och möjligheter att lära sig nytt. Men det som kanske mest fastnade är att man i Nederländerna inte längre har någon regelrätt biblioteksutbildning utan personer med många olika sorters kunskap anställs och ett flertal av dem känner inte till något om den klassiska biblioteksverksamheten. Ett yrke i förändring, kanske den hyssjande biblioteksdamen med knut i nacken är ett minne blott på bibliotek.

Text: Pia Backman, Isabel Nygård-Anturaniemi